Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms läns västra domsaga - Stockholms lärarsällskap - Stockholms lärda tidningar. Se Lärda tidningar - Stockholms lärlingshem - Stockholms läsesalong - Stockholms naturvetenskapliga förening - Stockholms norra begrafningsplats. Se Nya kyrkogården - Stockholms nyheter - Stockholms-Näs, socken i Uppsala län - Stockholms observatorium. Se Observatorium, sp. 429 - Stockholms-O. D. Se Orphei drängar - Stockholmsposten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
benämndt efter häradena, och motsvarar från 1
jan. 1918 delar af Mellersta Roslags, Svartsjö och
Värmdö fögderier. 1,136 kvkm. 20,971 inv. (1916).
Stockholms lärarsällskap, hvars stadgar antogos
12 febr. 1872 och reviderades 29 mars 1.879, har
till syfte att bereda sina medlemmar tillfälle till
umgänge och tankeutbyte, hufvudsakligen i ämnen,
som röra uppfostran och undervisning. Medlemmarna
utgöras af lärare vid hufvudstadens allmänna och
enskilda läroverk samt af andra för undervisningen
nitälskande personer, som af sällskapet genom
dess styrelse kallas till ledamöter. Sällskapets
angelägenheter besörjas af en styrelse, bestående
af 5 led., hvilka årligen väljas. Ord. sammankomst
hålles den sista helgfria lördagen i hvarje månad med
undantag af juni-aug. och dec. - Sällskapet samlar en
byggnadsfond, för hvars förvaltning stadgar antogos
16 febr. 1895, och som 31 dec. 1916 utgjorde 88,901:
21 kr. J. F. N.
Stockholms lärda tidningar. Se Lärda tidningar.
Stockholms lärlingshem, förening, som bildades 1907
för att upprätta ett lärlingshem i hufvudstaden. På
föreningen öfverlätos omkr. 130,000 kr., som
insamlats 1905 ff. genom anslag af Stockholms
stads handtverksförening, en af denna anordnad
handtverksmässa och donationer. Föreningen, i hvars
styrelse Stockholms stads handtverksförening utser
tre ledamöter, inköpte 1908 fastigheten Tegnérsgatan
38 för omkr. 200,000 kr. I två i vinkel sammanbyggda
gårdshus inrättades därpå Stockholms lärlingshem,
där bostad och kost ges, och började sin verksamhet l
mars 1909. Hemmet, som sedermera utvidgats, innehåller
bostadsrum, matsal, skrif- och läsrum m. m. Antalet
där bosatta lärlingar har hittills i allmänhet varit
omkr. 100 årligen. Veckoafgiften var 1916 satt till
9-10 kr., men kan sänkas för mycket fattiga. Inkomster
och utgifter balanserade 1916 på omkr. 45,000 kr.
A. E.
Stockholms läsesalong, lånbibliotek och läsrum,
tillgängliga mot billiga afgifter, inrättades 1866
genom sammanskott af enskilda under namnet Läsesalong
för damer, vardt några år senare tillgängligt
äfven för män. Numera åtnjuter den stadsanslag (för
1917 af 2,500 kr.). Hvardagar är den öppen 11 t.,
sön- och helgdagar 7 1/2 t. Till läsning på stället
finnas en rik samling in- och utländska tidningar
och tidskrifter och en boksamling af omkr. 41,000 bd,
hvarur äfven hemlån få ske. Antalet besök uppgår till
omkr. 20,000 om året, besök för hemlån oräknade.
Stockholms naturvetenskapliga förening bildades
25 febr. 1871 på föranstaltande af bergianske
professorn N. J. Andersson. Föreningen har till
ändamål att utgöra en samlingspunkt för de olika
naturvetenskapernas idkare, gynnare och vänner
i Stockholm. Under tiden sept.-maj hållas minst
fem sammankomster. Antalet ledamöter uppgår
f. n. (1917) till 165. Årsafgiften är 2 kr. På
föreningens initiativ upprättades 1905 Vassijaure
naturvetenskapliga station (numera flyttad till
Abisko), hvars hufvuduppgift är att vara ett hem för
naturforskare i höga norden. M. J-n.
Stockholms norra begrafningsplats. Se Nya kyrkogården.
Stockholms nyheter, en daglig billighetstidning,
som utgafs i Stockholm 1887-95. Lösnummer kostade
endast 2 öre, årsabonnemanget i hufvudstaden 5,50
kr. Grundläggare och redaktör var Johan Ulrik
Fredricksson.
Stockholms-Näs, socken i Uppsala län, Bro härad. 3,059
har. 777 inv. (1916). S. bildar med Västra Ryd ett
pastorat i Uppsala stift, Håbo kontrakt.
Stockholms observatorium. Se Observatorium, sp. 429.
Stockholms-O. D. Se Orphei drängar.
Stockholmsposten. 1. Tidning, som på Sveriges vittra
odling öfvat ett mycket stort inflytande. Tidningen
började utges i hufvudstaden 29 okt. 1778 och var
till en början halfveckotidning med måndagarna och
torsdagarna till utgifningsdagar, men utkom snart
äfven på lördagarna och från 25 jan. 1779 hvarje
söckendag. Man vet ej rätt, hvem som först framkastat
planen till tidningen, bokhandlaren Holmberg, som
i tio år var dess förläggare (den trycktes till
en början hos Wennberg &. k:i, sedan t. o. m. 1789
oftast hos Holmberg), eller Johan Henrik Kellgren, den
berömde skalden, som alltifrån början var tidningens
förnämste medarbetare jämte dåv. sekreteraren Karl
Lenngren (skaldinnans man) och P. J. Rudin som skötte
utrikesafdelningen. Tidningarna brukade då ställa
sina spalter nästan oinskränkt till allmänhetens
förfogande, och i synnerhet i S:s första årgångar
deltog denna äfven genom insända uppsatser i alla
möjliga ämnen så flitigt, att tidningen under dessa
år verkligen kunde sägas vara i viss mån "redigerad
af allmänheten". Den blef därför "ingalunda utan
plan och hållning", ty "midt ibland dessa många
insändare hålla utgifvarna sin kurs med blicken
oafvändt på sina föresätta ändamål". 15 febr. 1788
fick Kellgren privilegium på att utge S. och har då
själf sagt, att den "hädanefter . . . fordrar mera min
omsorg". Från 1790 års ingång öfvertog A. J. Nordström
tryckningen, och Kellgren lade samtidigt om S. till
ett öfvervägande litterärt organ, med en vald
samling dikter och en utförlig recensionsafdelning,
hvaraf artikelserien "Dramatik" 1790-91 skrifvits af
Kellgren ensam. Af kända medarbetare på Kellgrens tid
kunna nämnas: J. Tengström (1779-81), fru Lenngren
(dikter fr. o. m. 1780, hufvudproduktion 1793-1800,
också prosabidrag), N. L. Sjöberg (fr. 1783 några år
framåt), Leopold (recensioner och dikter 1785-88,
1792), Rosenstein (1787), Regnér (1790-talet),
A. G. Silverstolpe (1793-95) och Franzén (dikter
1793-99).
S. slog från början igenom medelst en rörligare
och pikantare stil och en mera direkt påverkan af
dagsopinionen. "Med S. först blir upplysningsrörelsen
populär; den har nu fått de slagord, med hvilka
den vinner de breda borgerliga lagren, och på
samma gång antar den denna lätta frivola ton, som är
gustavianernas till skillnad från frihetstidens." Både
i diskussioner om religion och etiska frågor och i
de vittra polemikerna framlyste ofta både kitslighet
och lättsinne, men också ett målmedvetet frisinne. I
den stora af Kellgren inledda och af honom styrda
Voltairestriden framträda vid sidan af försmädligheter
mot religionen en beundran för stora män och hög
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
