Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor / 45-46 (1918) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms rådhus - Stockholms rådhusarkiv

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gallerier och passager äro rikt målade. Det måleriska
utsmyckandet har blifvit utfördt under ledning af
F. Månsson, skulpturerna af Kr. Eriksson (bilderna
på stora portalen), bröderna A. och G. Sandberg,
Alice Nordin m. fl. Åt alla detaljer är egnad den
största omsorg, och rådhusbygget är alltigenom
representativt för vår samtids sträfvar i
arkitektur och dekoration med fasthållande af
nationell karaktär och tradition. Byggnadsverkets
kostnad beräknades till 3,271,000 kr., men den
stannade vid 2,488,850.

Fig. 4. Rådhuset åt Bergsgatan.

Fig. 5. Rådhusets hufvudportal. (Upptill Kr. Erikssons granitfigurer domare och 4 anklagade.)

Äfven på den till inventarier
fastslagna summan 200,000 kr. uppstod
besparing. Litt.: Rådhuset 1. F. U. Wrangel
i Samfundet S:t Eriks "Årsbok" 1903 samt i
"Stockholmiana" (1905 och 1912) och F. de Brun i
S:t Eriks "Årsbok" 1914; Rådhuset 2. O. Siren,
"Gamla stockholmshus" (II, 1913); Rådhuset
1-3. "Stockholms rådhus och råd" (1915-17)
och L. I. Wahlman i "Arkitekturen" (1916).

Fig. 6. Magistratens sessionssal.

N. F. Ö-n. G-g N.

Stockholms rådhusarkiv. Stockholms stads arkivalier
förvarades af ålder af stadens äldsta myndighet,
magistraten. Närmaste öfverinseendet synes
ha anförtrotts åt en af borgmästarna jämte
stadsskrifvaren (magistratssekreteraren),
hvilken dock intill 1636 blef den egentlige
vårdaren. "Stadsens kista" eller "gömma" kallades
den äldsta arkivlokalen. I början af 1600-talet
förekommer benämningen "Stadens archivum",
hvarmed arkivets böcker stämplades liksom senare
med "Stadens arkiv" eller "Stockholms stads
arkiv". Genom förordningen om ämbetsdelningen i
maj 1636 ställdes vården af stadsarkivet under
justitieborgmästaren (dec. 1672-aug. 1674 ålåg
den dock politieborgmästaren). Sedan kort före
1600-talets midt utöfvade en aktuarie närmaste
tillsynen, tills genom k. br. 12 febr. 1875 en
stadsarkivarie tillsattes. Då emellertid denna
befattning efter 1890 kom att innehas på förordnande
och arkivets skötsel under sådant förhållande
icke kunde bli fackmässig, ställdes arkivet genom
k. br. 1 okt. 1912 under aktuarien, men vid sidan
af honom skulle sakkunnig person vårda arkivet;
i följd af k. br. 4 maj 1917 förordnades denne till
föreståndare för arkivet. - Lokal för stadsarkivet,
resp. rådhusarkivet, har alltid varit Stockholms
rådhus; vissa under magistraten lydande kollegier och
kommissioner ha i äldre tider haft sina arkivalier i
egna tillfälliga lokaler, men därifrån ha de tid efter
annan samlats till rådhuset. Arkivaliebeståndet har
under tidernas lopp väsentligt minskats: i 1419 års
brand gingo alla stadens äldre arkivalier förlorade;
genom vattendränkning i eldsvådan 1753 blefvo de
i källrarna sedan 1732 magasinerade äldre mest
inneliggande handlingarna så förstörda, att den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>