Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Satyrer - Satyriasis - Satyrinæ, zool. Se Gräsfjärilar - Satyrskådespel l. Satyrspel. Se Satyrdrama - Satyrus, zool. Se Sandgräsfjärilen - Satäng, text. Se Atlas - Sau, flod. Se Save - Sauakin, stad. Se Suskin - Saubamyran, zool. Se Myrmicinæ, sp. 100 - Sauberg, Johan - Sada - Sadárkrókur - Saude - Saudefaldene. Se Saude 2 - Saudefjorden. Se Saude 2 - Saudehornet - Saudesjöen. Se Saude 2 - Sauer - Sauer, Karl von - Sauer, August - Sauer, Emil - Sauerbeck, August. Se Prisindextabeller, sp. 294 - Sauerelv(en) l. Saudeelven. Se Norsjö - Sauerland - Sauf-conduit - Saugerties
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
851
Satyriasis-Saugerties
852
gudomligheterna Pan och Seilenos och
den italiske Faunus (se dessa ord).
A- M- A-
Satyriasis (se Satyrer), grek., sjukligt stegrad
könsdrift hos mannen, motsvarande nymfomanien hos
kvinnan.
Saty’rinae, zool. Se Gräsfjärilar.
Satyrskådespel 1. Satyrspel. Se Satyr-drama.
Sa;tyrus, zool. Se Sandgräsfjärilen.
Satä;ng, text. Se Atlas.
Sau, flod. Se S a ve.
Sauäkin, stad. Se Suakin.
Saubamyran, zool. Se M y r m i c i n se, sp. 100.
Sauberg, Johan, skulptör från början af 1700-talet,
hvars lefnadsöden ej äro kända och af hvars arbeten
endast två, en i trä snidad figurgrupp i ösmo kyrka
i Södermanland (1718) och ett altarverk i Danmarks
kyrka i Uppland (1728), äro bekanta. Gruppen i Ösmo
utgöres af en frodig ängel med flygande draperier
och bärande ett dopbäcken, och jämte henne två
nakna barockputti, det hela en dussinskulptur
i tidens stil. Af altar-verket finnas i behåll
två statyer Tron och Hoppet, äfvenledes i trä,
en relief Nattvarden och ett par andra fragment. På
1710-talet tyckes S. ha snidat möbler och tafvelramar
för Drottningholm. .- Jfr "Utställningen af
äldre kyrklig konst i Strängnäs 1910" (1913).
G-gN.
Sauda, nyindisk skald, f. i början af 1700-talet i
Delhi, d. 1780 i Lucknow. Af hans många dikter på
urdu (hindustäni) äro de satiriska mest berömda.
K. F. J.
Saudårkrökur [söj;daurkroukör], handelsplats på norra
Island, vid det inre af Skagafjorden. Omkr. 400 inv.
Saude (föråldrad dansk namnform Sövde). 1. Härad
i Bratsberg amt, Norge, kring södra delen af
Hiterdalsvatnet i Telemarken. 342,96 kvkm. 3,186
inv. (1910). - 2. Härad i Stavanger amt, Norge, kring
Saudefjorden, gränsande till S. Bergenhus amt. 514,29
kvkm. 1,405 inv. (1910). Befolkningen är till stor del
koncentrerad kring Saudesjöen, fiskeläge vid innersta
viken af Saudefjorden, nära Storelvens utlopp. Denna
älf bildar ett stycke längre upp i bygden Saude-f a
l d e n e, en rad forsar och fall, som f. n. hålla
på att utbyggas, tillsvidare för användning af 70,000
hkr i industriella syften. S. har ångbåts-förbindelse
med Stavanger. l o. 2. K. V. H.
Saudefaldene. Se S au de 2.
Saudefjorden. Se Saude 2.
Saudehornet, ett 1,307 m. högt fjäll
innerst vid örstef jorden, Söndmör,
Romsdals amt, Norge. Präktig utsikt.
K. V. H.
Saudesjöen. Se S a u d e 2.
Sail’er, fr. Sure [syr], biflod till Mosel (fr. v.),
upprinner på Ardennerna, i belgiska prov. Luxemburg
och flyter i sydöstlig riktning genom storher-tigdömet
Luxemburg, hvars gräns mot Rhenprovin-sen den bildar
från Wallendorf. Den upptar bl. a. Alzette fr. h.,
Our och Priim fr. v. S., 173 km. lång, är segelbar
under en sträcka af 59 km. (J- F. N.)
Saurer, Karl von, bajersk artilleriofficer och
militärförfattare, f. 1834, d. 1911, blef löjtnant
vid artilleriet 1854 och var lärare i vapenlära
vid krigsskolan 1859-63. Han blef generalmajor och
kommendant i Germersheim 1882, guvernör i In-
golstadt 1887, generallöjtnant 1888 och general af
artilleriet 1893 samt erhöll afsked 1895. Redan
under sin lärartid verksam som militärförfattare
(han utgaf då Grundriss der waffenlehre), framträdde
S. från 1882 med utmärkta arbeten om fästningskriget,
hvilka påvisade kasteldens tilltagande betydelse i
detta slags krig, hvarigenom han kom att utöfva stort
inflytande på utvecklingen af fästningsbyggnadskonsten
och på fastställandet af reglerna för fästningskriget.
L. W:son M.
Saurer, August, österrikisk litteraturhistoriker,
f. 12 okt. 1855 i Wiener-Neustadt, vardt 1877 filos,
doktor och 1879 docent i nyare litteraturhistoria i
Wien, s. å. supplerande professor i tyska språket
och litteraturen i Lemberg, e. o. professor
1883 i Graz och 1886 i Prag, där han 1891 vardt
ord. professor. S. har utvecklat utomordentligt
mångsidig och fruktbringande verksamhet i sin lärare
W. Scherers anda. Utom ett otal tidskriftsuppsatser
har han offentliggjort J. W. von Brawe (1878), Vber
den funffussigen jambus vor Lessings "Nathan" (1878),
Studien zur Goethephilologie (med Minor, 1880),
Beiträge zur geschichte der deutschen literatur... in
Österreich (med Minor och Werner, 1884), Frauenbilder
aus der bliitezeit der deutschen literatur (1885),
Gesammelte reden und aufsätze zur geschichte der
literatur (1902), Goethe und Österreich (1902-03)
och Liter atur-geschichte und volkskunde (1908)
m. fl. Hufvud-delen af hans verksamhet har emellertid
nedlagts uti hans mångfaldiga, upplysningsrika
och föredömliga utgifningsarbeten, som omfatta
bl. a. arbeten af Raimund (1881; 3:e uppl. 1903),
E. von Kleist (1881-84), Grillparzer ’(flera olika
upplagor; hans samtal, 1904-14), Adalbert Stifter
(1901 ff.), Goethe (bref; flera dlr af Weimarupp-lagan
m. m.), Brentano, flera bd af Kiirschners "Deutsche
nationalliteratur" m. m. Han är ut-gifvare af
"Euphorion" (se d. o.), "Prager deut-sche studien"
m. m. R-n B.
Sau;er, Emil, tysk pianist, f. 1862 i Hamburg,
elev af Nicolaj Rubinstein och Liszt, har sedan 1882
konserterat i många städer (Stockholm 1891) och vunnit
bifall som en solid och betydande virtuos. Han var
1901-07 lärare vid Wiens kon-servatorium. S. har
komponerat 2 pianokonserter, 24 konsertetyder
(1900) m. m., redigerat studieverk och skrifvit
den själfbiografiska boken Meine welt (1901).
A. L.*
SåVerbeck, August. Se Prisindexta-beUer, sp. 294.
Saurerelv(en) 1. Saudeelven. SeNorsjö.
Säu’erland [-länt], eg. S ii d e r l a n d, den
emellan Sieg och Ruhr belägna delen af preussiska
prov. Westfalen. Areal 5,430 kvkm. Landet är nästan
h. o. h. uppfylldt af "das sauerländische gebirge", en
högslätt, hvilken med sina bergförgreningar sträcker
sig in i reg.-omr. Köln och Düsseldorf. Dess högsta
topp är Astenberg (Kahler Asten), 827 m. Landet är
synnerligen rikt på vackra floddalar. Betydande
lager af järnmalm, blyerts, svafvelkis och i
synnerhet af stenkol förekomma inom området.
(J- F. N.)
Sauf-conduit [såfkådui], fr., lejd (se
d. o.j. lejdebref.
Saugerties [så’g8tis], kommun i nordamerikanska staten
New York vid Hudson, nära New York.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
