Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sancho - Sancho - Sancho - Sancho Panza [sa'ntJå pa'ntha]. Se Cerevantes - Sanchu(o)niaton - Sancho Cattolico - San Clemente, ö. Se Santa Barbara 3 - Sanclemente, president. Se Colombia, sp. 560 - San Cristóbal - San Cristóbal de la Habana [-tå'val de la ava'na], stad på Cuba. Se Habana - San Cristóbal de la Laguna [-tå'val de la lagu'na]. Se Laguna 2 - San Cristóbal de los Llanos - Sancroft [sä'nkråft], William - Sanct. Se Sankt - Sancta Dei genitrix - Sanctæ Mariæ gille. Se Kalendegillen - Sancta Maria de Gutnalia, kloster. Se roma - Sancta Sanctorum (lat., "de heligas heliga", nämligen kapell). Se Lateranen, sp. 1308 - Sancta sedes - Sancta simplicitas, lat. Se O sancta simplicitas - Sanctificatio, lat., teol. Se Helgelse - Sanctio pragmatica, lat. Se Pragmatisk sanktion - Sanctis. 1. Francesco de S -- 2. Sancte de S - Sancti Spiritus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
631
Sancho-Sancti Spiritus
632
Sancho [sa;ntjå], namn på konungar i Kastilien. -
1. S. I. Se Sancho, konungar i Navarra 2. - S. II
den starke, efterträdde 1065 sin fader, Ferdinand I,
eröfrade Leon och Galicien samt mördades 1072, då han
ville taga sin systers arf, staden Zamora. På hans tid
lefde Cid. - 3. S. IV d en st o r e, f. 1258, d 1295,
gjorde 1282, stödd af cortes i Kastilien, uppror mot
sin fader, den betydande regenten Alfons X. Denne
sökte understöd hos påfven och morerna och lyckades
genom de senares hjälp betvinga en rad kastilianska
adelsmän. S. nödgades ingå en förlikning, hvarutinnan
han erkändes som tronarfvinge i Kastilien, under
det att själfständiga furstendömen skulle tillfalla
hans bröder. Efter Alfons’ död, 1284, blef S. erkänd
som konung i Kastilien. S. sökte tvinga bröderna
till att underkasta sig hans öfverhöghet. S:s hela
regering var uppfylld af strider med bröderna och
aristokratien, som mot S. med all makt sökte haf da
sina privilegier. En ny arabisk invasion hejdades af
S. Tarifa eröfrades från morerna, däremot misslyckades
S:s sträfvanden att betvinga det fasta Algeciras.
1-3. (E. N-nn.)
Sancho [sa’ntjå], konungar i Navarra. - 1. S. I G a
r c i a, grefve af Gascogne, d. 926, son af Garcia
Ximenes, förde konungatitel sedan 905. Han eröfrade
Pamplona och Aragonien. - 2. S. III den store,
son till Garcia II, d. 1035, tillträdde regeringen
1000, eröfrade norra Kastilien 1028 och östra Leon
samt härskade vid sin död öfver hela norra delen af
halfön. Kiket delades efter hans död mellan hans fyra
söner, l-2. (E. N-nn.)
Sancho [so’jo], konungar i Portugal (se d. o.,
sp. 1455-56).
Sancho Panza [sa’ntjå pa;ntha]. Se Cervantes.
Sanchu(0)niäton (feniciska Sakkuniaton, "guden
Sakkun har gifvit"), fenicisk författare. Om honom
har man ej någon säker uppgift. Filon från Byblos,
som uppger sig ha till grekiska öfversatt S:s
hi-storisk-mytologiska skrifter (Foinikikå), antyder
dock, att S. skulle ha haft stark euhemeristisk
läggning. Af denna "öfversättning" finnas fragment i
Eusebios’ "Evangeliska preparation". Filon påstår,
att S. skulle hämtat sina kosmogoniska funderingar
från "Hammuneis", hvilka man ansett vara de Hammanim,
solpelare, som försedda med inskrifter förekommo
i feniciska tempel. Man har tviflat på, att någon
S. existerat; detta synes dock sannolikt, men S. har
då varit en okritisk samlare och återgifvare, som
ej själf förstod, hvad han återgaf. Kvarvarande
fragment äro utgifna af Orelli (1826) och (bättre)
af C. Muller i "Frag-menta historicorum grsecorum
III" (1849). Litt. Se Wolf Baudissin i Haucks
"Realencyklopädie fiir protest, theologie u. kirche".
J-C.
Sancio Cattolico [sa’ntjå kattålikå], hufvudort på
ön Procida (se d. o.).
San Cleme’nte, ö. Se Santa Barbara 3.
Sancleme^te, president. Se Colombia, sp. 560.
San Cristóbal [san kristå’val]. 1. Se
Galápagosöarna. – 2. (Bauro) En
af de engelska Salomonöarna (se d. o.). –
3. Hufvudstad i venezuelanska staten Táchira, 914
m. ö. h. Omkr. 14,000 inv. Handel med kaffe, kakao,
socker m. m. I närheten silfver-,
koppar-, järn- och kolgrufvor.
3. J. F. N.
San Cristóbal de la Habana [-tå’val de la ava’na],
stad på Cuba. Se Habana.
San Cristóbal de la Laguna [-tå’val de la lago’na]. Se
Laguna 2.
San Cristóbal de los Llanos [-tå’val de lås lja’nås],
äfven Ciudad de las Casas, stad i mexikanska
staten Chiapas, 2,000 m. ö. h. Omkr. 15,000
inv. Stora socker-, kaffe-, kakao-, bomulls- och
kryddplantager. Biskopssäte med katedral. Monument
öfver Las Casas, som var den förste biskopen
där. S. hette urspr. Ciudad Real och grundlades
1528. J. F. N.
Saneroft [sä’nkråft], William, engelsk ärkebiskop,
f. 30 jan. 1616 i Fressingfield (Suffolk), d. där 24
nov. 1693, blef 1642 fellow vid Emmanuel college
i Cambridge, nödgades 1649 som rojalist resa
utomlands, återvände efter restaurationen 1660 och
blef då Karl ILs hofpredikant, 1662 föreståndare
för Emmanuel college och 1664 domprost vid S:t
Pauls-katedralen. S. verkade nitiskt för dennas
ombyggnad efter den stora branden 1666. Han blef
1677 ärkebiskop af Canterbury och ledde som sådan
den anglikanska kyrkans motstånd mot Jakob II:s
till katolikers och dissenters’ förmån utfärdade
"indulgensförklaring" af 1687 (se England,
sp. 624). Då han och 6 andra biskopar vägrade
att låta kungöra denna förklaring i kyrkorna,
fängslades de (maj 1688) och ställdes inför
rätta, men frikändes. Under de sista månaderna
af Jakobs regering sökte S. förmå honom att
ändra sin religionspolitik och sammankalla ett
fritt parlament. Han fasthöll emellertid vid sin
trohetsed till Jakob, underlät att uppvakta Vilhelm
och Maria efter statshvälfningen och suspenderades
aug. 1689 för sin vägran att aflägga trohetsed
till det nya konungaparet (jfr Non-jurors). I
febr. 1690 förklarades han afsatt från sitt ämbete
och fördrefs juni 1691 från ärkebiskopsresidenset
Lambeth palace. Som teolog var S. lärjunge till
Andrewes och Laud, och han har kallats "den siste
af den gamla skolans kyrkopolitiker i England."
V.S-g.
Sanct. Se Sankt.
Sa’ncta De;i ge’nitrix, lat.,’ ’Heliga Guds moder’?.
Sa’nctae Mariae gille. Se Kalendegillen.
Sa’ncta Maria de Gutnälia, kloster. Se Ro m a.
Sa’ncta Sanctörum (lat., "de heligas heliga1’",
nämligen kapell). Se L a t e r a n e n, sp. 1308.
Sa’ncta Sédes, lat., heliga stolen, påfliga stolen;
påfvedömet.
Sa’ncta simplFcitas, lat. SeOsancta s i m-p l i c i
t a s.
Sanctificätio, lat., teol. Se Helgelse.
Sa’nctio pragma^ica, lat. Se Pragmatisk sanktion.
Sa’nctis. 1. Francesco de S., italiensk
litteraturhistoriker och statsman. Se De S a n c-t
i s. - 2. SanctedeS., italiensk psykolog, f. 1863,
professor i Rom, har utgett bl. a. I sogni (1899),
hans hufvudarbete. 2. S-e.
Sancti Spiritus [sa’nti spirritos], Santo Espiritu,
stad på västindiska ön Cuba, prov. Santa Clara,
vid Rio Yayabo, medelst järnväg förenad med den
35 km. aflägsna hamnen Tunas de Zaza vid öns södra
kust. 55,407 inv. (1910). Je-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
