Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - San Bartolomeo de Honda [-bartålåme'å de å'nda], stad. Se Honda 1 - San Bartolomeo in Galdo - San Benedetto del Tronto - San Benedetto Po - San Benito - San Benito, stad. Se Paysandú 2 - San Bernardino - San Biase, italiensk stad. Se Sambiase - San Blas - San Carlos - San Carlos de Ancud [-ka'rlås de anko'th] l. endast Ancud, stad. Se Chiloé - San Carlos de Matanzas [-ka'rlås de mata'nthas], stad. Se Matanzas - San Carloteatern, Se Neapel, sp. 650 - San Casciano - San Cataldo - Sanchez [sa'ntJeth], Francisco - Sanchez [sa'ntJeth], Thomas - Sanchez [söJi], Francisco - Sanchez [sa'ntJeth], Miguel - Sanchez de Badajoz [sa'ntJeth de badaschå'th], Garcia - Sanchi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
629
San Bartolomeo de Honda-Sanchi
630
San Bartolomeo de Honda [-bartålåm^å de å’nda],
stad. Se Honda 1.
San Bartolomeo in Galdo [-bartålåme^ in ga’l-då], stad
i italienska prov. Benevento (Kampanien). 9,008 inv. i
hela kommunen (1911). Lärarsemina-lium. Svafvelkälla,
vinodling. J- F. N.
San Benedetto del Tronto [-de’ttå del trakta],
stad i italienska prov. och kretsen Ascoli Piceno,
vid Adriatiska kusten och järnvägen Ancona- Foggia,
9 km. n. om floden Trontos mynning. 10,031 inv. i
hela kommunen (1911). J. F. N.
San Benedetto Po [-de’ttå på], S a m b e n e-detto,
kommun i italienska prov. Mantua, nära högra stranden
af Po och vid järnvägen Suzzara -Ferrara. 11,754
inv. (1911). Benediktinkloster, grundlagdt 1004.
J. F. N.
San Benito 1. S a m b e n i t o (af sp. saco benito),
botg-örardräkt, en gul, med det röda Andreaskorset
och lågor samt djäfvulsfigurer målad skjorta, som
bars af de af spanska inkvisitionen lifdömde kättarna.
San Benito, stad. Se Paysandii 2.
San Bernardino [-dina]. 1. Alppass i Graubiin-den. Se
B e r n h a r d i n, S : t. - 2. Kurort där. Se
Mes o c co. - 3. [san bänod^nåu] Bergskedja i
nordamerikanska staten Kalifornien, en fortsättning
mot s. ö. af Coast range, sträcker sig med sin
fortsättning Chocolate mountains ända till floden
Colorado öfver Mohaveöknen och omsluter jämte San
Jacinto mountains Coahuiladalen. Dess högsta topp
är S. Bernardino (3,530 m.). - 4. Stad i staten
Kalifornien^ vid södra sidan af ofvannämnda
kedja och södra Kaliforniens järnväg. 12,779
inv. (1910). Carnegiebibliotek. Stor fruktodling.
3-4. (J. F. N.)
San Biäse, italiensk stad. Se S a m b i a s e.
San Bias [sam-], hamn i mexikanska territoriet
Tepic, belägen i en osund trakt vid Stilla
oceanen, 12 km. s. om utloppet af Rio
grande de Santiago. Omkr. 4,000 inv. Medelst
järnväg är S. förenadt med staden Tepic, dit
invånarna taga sin tillflykt under den värsta
febertiden (juni-nov.). Sjöfart. Saliner.
J. F. N.
San Carlos [-kablas]. 1. Stad på ön Luzon
(Filippinerna), 10 km. s. om Lingayen. 20,000
inv. (1903). Risodling. - 2. Stad i staten Za-mora,
Venezuelas förenta stater, vid en flod af samma namn,
på låglandet ö. om Meridakor-dillererna. Omkr. 3,000
inv. - 3. Departements-hufvudstad i
chilenska prov. Nuble. Omkr. 8,000 inv. -
4. Fordom namn på San Fernando (se d. o. 1).
1-4. J. F. N.
San Carlos de Ancud [-ka’rlås de anko’th] 1. endast
Ancud, stad. Se C h i l o é.
San Carlos de Matanzas [-ka’rlås de mata7nthas],
stad. Se Matanzas.
San Carloteatern. Se Neapel, sp. 650.
San Casciano [-kajänå]. 1. S. in val de P e s a, stad
i italienska prov. Florens vid Pesa. 14,991 inv. i
hela kommunen (1911). Flera kyrkor och ansenliga
villor; silkes- och olivodling. -. 2. S. de’
B agn i [-ba;nji], by i italienska prov. Siena
(Toscana). 3,975 inv. (1901). Järn- och
svafvelhaltiga mineralkällor (34°-40°); badort.
1-2. J. F. N.
San Cata’ldo [-då], stad i italienska prov. Cal-
tanissetta, på Sicilien, vid
Aragona-Cataniabanan. 19,446 inv. (1911). Staden,
som erhållit sitt namn efter den helige Cataldus,
biskop i Tarent, har en vacker kyrka. I närheten
ligga betydande svafvel-grufvor och svafvelkällor.
(J- F. N.)
Sanchez [sa;ntjeth], Francisco, latiniseradt
Franciscus S a n c t i u s, kallad El B r o-cense,
spansk humanist, f. 1523 i Brozas (Cå-ceres),
d. 1601 i Salamanca^ utgaf en mångfald språkliga
arbetsn och grundliga kritiska kommentarer af
spanska författares arbeten. Särskildt värdefull
anses S:s upplaga af Garcilaso, såsom vida
öfverlägsen den af Fernando de Herrera utgifna.
Ad. H-n.
Sanchez [sa;ntjeth], Thomas, spansk jesuit, moralist,
f. 1550, d. 1610, är en typisk representant för den
kasuistiska jesuitiska etiken i dess degenererade
gestalt. Särskildt är hans stora arbete De sancto
matrimonio (Om det heliga äktenskapet; 3 bd,
1602) ett afskräckande exempel på de rent osedliga
konsekvenser, hvartill tillämpningen af jesuitetikens
metoder på de sexuella frågorna kunde leda.
E. Bg.
Sanchez [sö’jl], Francisco, lat. Franciscus Sanctius,
portugisisk filosof, f. 1552, d. 1632, var son till en
judisk läkare och verkade som professor i medicin och
filosofi i Montpellier och Toulouse. Han tillhörde de
skeptiske tänkare, som under renässanstiden bröto
med medeltidens auktoritetsbundna spekulation
och i stället hänvisade till erfarenheten som
kunskapskällan. Vårt ändliga förstånd kan ej fatta
Guds oändliga väsen. Vi kunna därför ej med vårt
vetande nå verklighetens yttersta grund, utan
endast de sekundära orsakerna, men rörande dessa
har vetenskapen oändliga arbetsuppgifter. Hans
hufvudarbete bär titeln: Tractatus de multum
nobili et prima uni-versali scientia, quod nihil
scitur (1581). Jfr L. Gerkrath, "F. S." (1860).
S-e.
Sanchez [sa’ntjeth], Miguel, spansk författare, präst,
kallad El divino ("den gudomlige"), d. i början af
1600-talet, var en inspirerad skald och framstående
dramatiker med Silvas del inocente Cordero, La isla
bärbara och La guarda cuidadosa. I Cancion d Cristo
crucificado, intagen i Espinosas "Flores da poetas
ilustres", har S. lämnat ett typiskt prof på mystisk
poesi. Ad. II-n.
Sanchez de Badajoz [sa’nt)eth de badachå’th], Garcia,
spansk skald, f. 1450 i Ecija, d. 1511, var en mästare
i formen och stor humanist, men gjorde sig beryktad
genom sina obehärskade hädelser mot allt heligt. I
"Cancionero general" finnas intagna några af S:s
dikter, såsom Sueno och Vi-siones de Job apropiadas d
las pasiönes de amor, som är en parodi på Jobs bok,
samt Lamentacio-nes de amor. En för tidens smak väl
af-passad allegori har S. gett i El inferno del Amor,
där Macias, Rodriguez de la Cåmara, San-tillana och
Jorge Manrique framställas som kärlekens apostlar.
Ad. H-n.
Sanchi [säntjl’], by i indiska vasallstaten Bho-pal
(Central India agency), 40 km. n. ö. om staden
Bhopal, vid Bombay-Barodajärnvägen, medelpunkt
i ett område, som är rikt på fornlämningar efter
gamla städer och kloster och som sammanhänga med
ruinerna kring Bhilsa. Se pl. IV till art. Indien.
J. F. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
