Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panini ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1425
Pankration-Pannonia
1426
Kealskola, många villor och enskilda vårdanstalter för
dårar. Odling af grönsaker och blommor, tillverkning
af maskiner och vagnar m. m. J- F- N.
Pankration (grek., af pan, allt, och kra’tos, kraft,
"allkamp"), ett hos forntidens greker i gymnasierna
och vid offentliga täflingsspel (se Olympiska
spelen och fig. 7 där) brukligt stridssätt, som
förenade brottning med knytnäfs-kamp. De i pankration
uppträdande kämparna ("pankratiasterna") hade icke som
vid den en-bara knytnäfskampen händerna omlindade med
skinnremmar (se C e s t u s). Jfr Knytnäfs-k a m p.
A. M. A.
Pankrätisk (af grek. pankratefs, som öfvervinner
allt), fys., starkt förstorande. Om i ett mikroskop
okularet kan flyttas, så att afståndet mellan
detta och objektivet kan ökas eller minskas, säges
okularet eller mikroskopet vara "pankratiskt". Med
ett sådant mikroskop kan man, utan att ombyta linser,
erhålla olika grader af förstoring genom att ändra
okularets och föremålets afstånd från objektivet.
A. Bi-n.*
Pankreaskörteln. Se Bukspottkörtel.
Pankreassaft, kem. Se Bukspottkörtel.
Pankreatin, /arm. med.} preparat, beredt på
pankreaskörtel af nötkreatur eller svin genom
ut-dragning med vatten, afdunstning och torkning
samman med dextrin eller mjölksocker. Äfven
förekommer i handeln ett flytande glycerinextrakt på
färsk pankreas, kalladt pancreatinum liquidum. Det
torra preparatet utgöres af ett gulhvitt pulver,
ofullständigt lösligt i vatten. Preparaten innehålla
pankreaskörtelns enzym, särskildt de, som lösa
ägg-hvita och stärkelse, och äro afsedda att ges vid
bristande utsöndring af pankreassaft. Emellertid
är det synnerligen svårt att bestämma, huruvida
sådan brist föreligger, och äfvenledes svårt att
bringa pankreatinet i verksam form genom magsäcken
öfver i tarmen, då magsaftens syra torde försvaga
eller förstöra preparatet. Försök ha gjorts att
ge pankreatinet i s. k. "tunntarmkapslar" af
s. k. keratin, glutoid e. d., hvilka äro afsedda
att motstå magsaftens inverkan och lösas först
i tarmen. Kesultaten äro dock mycket osäkra. -
Bättre äro måhända utsikterna med p a n k r e o
n, som erhålles genom att behandla ett extrakt på
pankreaskörtel med garfsyra. Pankreon utgöres af ett
grått luktlöst pulver med kärf smak; det skall enligt
uppgift passera magsäcken olöst, men i tarmen frigöra
pankreassaftens enzymer. Dosen är 0,3-0,5 gr. 3 gånger
dagligen bäst samman med 0,2 gr. natriumbikarbonat. Om
saltsyra finnes i magsaften, ges pankreonet bäst
V4-V2 timme före måltiden med 1/2 glas vatten;
saknas åter saltsyra, ges preparatet under eller
efter måltiden. C. G. S.
Pankreon, med. Se Pankreatin.
Pankromasi (af grek. pan, allt, och chroma, färg),
den fotografiska plåtens förmåga att med rätta
tonvärden i svart och hvitt återge föremålets olika
färger. Tillfredsställande pankromasi uppnås endast
genom användning af pankromatiska plåtar i förening
med lämpligt ljusfilter. Jfr Fotografi, sp. 1000.
J. Htzg.
Pankromätiska plåtar. Se Fotografi, sp. 1000,
och Pankromasi.
PanlogTsm (af grek. pan, allt, och lofgos, tänkande),
filos.) den åsikt, som fattar tänkandet som
all verklighets väsen. Typisk representant för denna
åsikt är H e g e 1. - Adj. p a n l o g i’s t i s
k. S-e.
Panmure [pänmjöV], lord. Se Maule, F.
Panna (lat. /rons), anat., öfre delen af ansiktet,
begränsad nedan af ögonhålorna och ofvan af
hårfästet samt åt sidorna mer eller mindre tvärt
öfver-gående i tinningarna. Dess fasta stomme är
pannbenet (se Hufvudskål 1), utanpå hvilket finnas
endast huden med sina kärl och nerver samt ett tunt
muskellager, som kan rynka huden och ändra ögonbrynens
ställning. Ju större f ramhjärnan är, dess större är
pannan. Pannbenet bildas ur två sidohalfvor, hvilka i
regel tidigt sammanväxa i midtlinjen. Men icke sällan
händer, att de vid tämligen framskriden ålder icke äro
sammanvuxna, och detta synes i allmänhet vara fallet
i de mycket breda pannorna. Om det ock i allmänhet
torde vara en riktig iakttagelse, att en människa,
som med ett i öfrigt välbildadt hufvud förenar en
rak, hög, hvälfd och bred panna, äfven eger en högre
intelligens, ges dock från denna regel en mängd
undantag, så att man icke sällan finner högtstående
psykiska egenskaper hos individer med sluttande, låg
och smal panna. Å båda sidor synes det dock ges en
viss gräns, hvilken icke utan rubbning i intelligensen
kan öfverskridas och hvars öfverskri-dande har
sjuklig grund. G- v. D.*
Panna, tekn., ett kärl, som är afsedt för en vätskas
eller fast kropps upphettning, afdunstning, kokning,
ångbildning eller destillation. Se Ångpanna.
Pannartz, Arnold, den förste boktryckaren uti Italien,
bördig från Prag, kom 1465 jämte en yrkesbroder,
Konrad Sweynheim, bägge elever af Fust och Schöffer,
på inbjudan af kardinalen Johannes de Turrecremata,
till Italien, där de tillsammans grundade ett tryckeri
i benediktinklostret i den lilla staden Subiaco
(vid Tibers biflod Teve-rone), hvarvid de själfva
tyckas ha förfärdigat typer till den i Tyskland då
okända antikvastilen. Den första bok, som trycktes
af dem, var Ciceros "Deoratore". 1467förlades
tryckeriet till bröderna Pietro och Francesco de’
Massimis palats i Eom. 1473 hade P. och hans kamrat
tryckt 36 arbeten, mest latinska skriftställares,
men skilde sig då åt under tyngden af ekonomiska
svårigheter. Sweynheim dog 1475. Ett af denne börjadt
företag att i restaureradt skick utge Ptolemaios’
geografiska verk afslutades 1478 af en för öfrigt
okänd boktryckare Arnold Bucking. Huruvida denne är
identisk med P. är ovisst, men har af en och annan
författare ansetts sannolikt. P:s dödsår är okändt.
(H. G.)
Pannasyra, farm. med. Se Maskmedel, sp. 1167.
Pannblåsa, zool. Se Parasitflugor.
Pannbädd, skpsb. Se Bädd 2 b.
Panneau [-nå], fr. Se P a n n å.
Pannlni, G. Se P an i n i.
Pannioben, anat. Se Hjärnan, sp. 832.
Pannlugg, hos hästar en från nacken öfver pannan
nedhängande tofs af mjukt tagel. E. T. N.
Pannok. Se Ok.
Pannonia hette hos romarna ett landskap vid Donau,
beläget mellan Möns Cetius (nu Wiener-wald, gräns
mot Noricum) och Juliska alperna (mot öfre Italien)
i v., Donau i n. och ö. samt Sa ve i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
