Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panini ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1423
Panjab-Pankow
1424
P:s stora vyer, sällsynta energi, mekaniska
uppfinningsförmåga samt outtröttliga uppmärksamhet
på detaljerna blef bibliotekets anordning
mönstergill. Antalet volymer uppdref han på 30
år från 225,000 till 800,000. Han utnämndes till
öfver-bibliotekarie ("principal librarian") 1856,
tog afsked 1866 och bekläddes 1868 med italiensk
senatorsvärdighet. Under omhvälfningarna uti Italien
1848-49 och 1859-70 utgjorde P., till detta sitt
fäderneslands fromma, en föreningslänk mellan
de italienske patrioterna och Englands liberala
statsmän. - P. utgaf bl. a. en kritisk edition
af Bojardos "Orlando innamorato" jämte Ariostos
"Orlando furioso" (tills. 9 bd, 1830-34), hvarvid han
återställde det förra skaldeverkets fördärfvade text,
samt vidare "Le prime quattro edizioni della Divina
commedia" (1858). Jfr L. Fagan, "Life of Sir Anthony
P." (2 bd, 1880). OR- G.)
Panjab. Se P u n j a b.
Panjabi (Pendjabi, Penjabi, eng. punjabi), det i
Punjab af öfver 17 mill. inv. talade språket, räknas
som ett af de större nyindiska språken, men står i
hela sin grammatikbyggnad så nära hindi (se d. o.),
att det lika väl kunde betraktas som en under detta
språk hörande dialektgrupp, hvari det öfvergår mellan
Sutlej och Jumna. Det har utbredt sig öfver områden,
som förr upptogos af en äldre form af det moderna
Lahnda. Det är hufvudsakligen på den yttre grunden af
ett eget alfabet, liksom alla andra nyindiska alfabet
en ombildning af det sanskritiska, som panjabi
betraktas som ett särskildt språk. Dialekterna,
som äro många, dela sig i afseende på inbördes
sammanhang i tre grupper, höglandsmålen i n., dogri
m. fl., de centrala dialekterna, af hvilka det af
jaterna (se d. o.) talade jathki är den förnämsta,
och slättlandsmålen i s., multani m. fl. Panjabi
har en rätt stor litteratur af folkvisor, legender
och sagor, äfvensom af religiöst innehåll. Sikhernas
heliga skrifter, Adi granth o. a. från 1500-talet,
hvilka ansetts utgöra det klassiska panjabi, ha af
Trumpp uppvisats egentligen höra till hindlspråket,
i den skriftform däraf, som benämnes Gurmukhi. I
senare tider nyttjades uteslutande persiskan
och i våra dagar hindustani, hindi och persiska
nästan uteslutande som skriftspråk. Dock finnes en
fullständig bibelöfversättning (1857) af Carey på
panjabi. Jfr i allmänhet Beames "A comparative grammar
of the modern aryan languages of India" (1873–79),
Hörnle, "A grammar of the Eastern hindi compared
with other gaudian languages" (1880), Kellogg,
"Grammar of the hindi language" (2 uppl. 1893),
särskildt öfver panjabi en grammatik af Leach
(1838) samt E. P. Newton, "Panjabi grammar, with
exercises and vocabulary" (1898), samt utförligt
behandladt i vol. IX af "The linguistic survey of
India". Bland ordböcker märkas en af Starkey (1850)
samt Bhai Maya Lingh, "The panjabi dictionary"
(1895). H. A. (K. F. J.)
Panka, zool. Se B j ö r k n a n.
Pankardit, med. Se K a r d i t i s.
Pankhurst [pä’ŋkəst], Emmeline, född Goulden, de
engelska suffragetternas ledarinna, f. i slutet af
1850-talet i Manchester, gifte sig 1879 med advokaten
juris doktor Richard Marsden P., en radikal politiker
och ifrare för kvinnorösträtten, samt
blef änka 1889. Hon sysslade från 1880-talets
början mycket med politisk agitation, både
för kvinnorösträtten och för sociala reformer,
anslöt sig 1892 till "oberoende arbetarpartiet"
samt var 1893–98 medlem af fattigvårdsstyrelsen
i Manchester. I okt. 1903 stiftade hon jämte
sin dotter Christabel P. (se nedan) föreningen
Women’s social and political union, som afsåg att
samla kvinnorösträttens anhängare oberoende af
politiska partier. Föreningens propaganda fördes
till en början med vanliga medel (tal, broschyrer,
tidningsartiklar o. s. v.), men ändrade 1905 metod
och har sedan dess alltmer tilltagit i våldsamhet
och lagtrots. Störande af de politiska partiernas
möten, ideliga deputationer till ministrarna
(hvarvid deltagarinnorna trots polisafspärrningar
sökt med våld intränga till dem i deras ämbetsrum
eller bostäder eller i parlamentet), inslagning af
fönsterrutor samt på sistone mordbrandsanläggningar
och annan skadegörelse, t. ex. mot dyrbara konstverk,
ha under fru P:s ledning blifvit dessa "stridande
suffragetters" mest använda agitationsmedel,
åsyftande på en gång att trötta regeringen till
eftergift och att hos allmänheten inskärpa, att
rörelsens medlemmar ej känna sig bundna af lagarna,
så länge kvinnorösträtten ej blifvit genomförd. Af
de suffragetter, som ådömts fängelsestraff, företogs
sedan juni 1909 allt oftare, efter mönster från
ryska fängelser, s. k. hungerstrejk som medel att
förmå myndigheterna att frigifva dem. Fru P. har
sedan febr. 1908 flera gånger ådömts fängelsestraff
och därvid äfven genom hungerstrejk lyckats bli
villkorligt frigifven. Senast i maj 1912 dömdes
hon vid den stora processen mot rörelsens ledning
(för sammansvärjning) till 9 månaders fängelse,
hvaraf hon dock till följd af hungerstrejk endast
aftjänat en ringa del. 1909 och 1913 företog hon
agitationsresor i Nord-Amerika. – Hennes äldsta
dotter, Christabel P., f. 1882 i Manchester, har
sedan 1901 varit sin moders främsta medhjälparinna
i suffragettagitationen och inledde i okt. 1905
vid ett liberalt politiskt möte den sedan använda
"stridstaktiken". Gång efter annan har hon undergått
kortvariga fängelsestraff, hon ledda i mars 1912
en systematisk fönsterinslagningsdemonstration
i stor skala i London, men flydde därpå undan
åtal till Paris, hvarifrån hon sedan deltagit
i rörelsens ledning och utgifvit dess organ,
"The suffragette". Christabels yngre syster,
Sylvia P., utbildade sig först till målarinna,
men har sedan 1906 uteslutande egnat sig åt
suffragettagitationen och bl. a. företagit flera
utländska föredragsturnéer. V. S-g.
Pankl, Barbara. Se Némcovå.
Pankok, Bernhard, tysk arkitekt, f. 1872 i
Miinster, studerade i Düsseldorf och Berlin,
blef 1902 professor i Stuttgart och 1913 direktör
för kungl. konstslöjdskolan därstädes, är en af
representanterna för modernismen inom den samtida
arkitekturen. Han har lämnat ritningar till Haus
Lange i Tiibingen och till utställningsbyggnad i Köln,
har inredt museisalar i Berlin (nationalgal-leriet),
Stuttgart, Schwerin m. fl. städer och har utställt
rumsinredningar vid utställningarna i Dresden 1898,
Paris 1900, Turin 1902 m. fl. G-g N.
Pankow (nu B er l in-P.), förort i n. till Berlin i
preussiska reg.-omr. Potsdam (Brandenburg), vid Panke
och flera järnvägar. 45,165 inv. (1910).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
