Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otumba ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1115
Ouessant-Ourouparia
1116
elegans. Därjämte hann han att med stor natursanning
och talang måla en mängd landskap samt djur-och
stillebensstycken. 0. är rikt representerad i
Frankrike och utlandet. En af hans vänner och
beundrare var K. G. Tessin, och flera af 0:s arbeten
finnas i Sveriges nationalmuseum. (Ett af dem är
afbildadt å pl. till art. D j ur m å ler i.) -
Äfven 0:s son Jacques Charles 0., f. 1720, d. 1778,
var djurmålare, företog resor i utlandet och vistades
länge vid hofvet i Bruxelles. C. B. N.*
Ouessant [oesã’], eng. Ushant, en till franska
dep. Finistère hörande ö i Atlantiska hafvet,
22 km. utanför Bretagnes västligaste udde. 15,6
kvkm. 2,761 inv. (1906). Ön har brant, endast på
några punkter tillgänglig kust. Hufvudort är
Portzpol l. Lampaul. I närheten af O. utkämpade 27 juli
1778 (icke 1779) franska flottan under d’Orvilliers
en strid med den engelska under Keppel, som drog
sig tillbaka efter striden, hvarför fransmännen
betraktade sig som segrare. 12 dec. 1781 tog
engelske amiralen Kempenfelt nära O. en fransk
konvoj på 15 fartyg. I en sjöstrid vid O. med
engelsmännen 1 juni 1794 förlorade fransmännen 7
skepp, 5,000 fångar samt 2,000 döda och sårade.
(J. F. N.)
Où est la femme? [o ä la fa’m], fr., "hvar är
kvinnan?" Detta under senare årtionden gängse
"bevingade ord", som är grundadt på ett spanskt
ordspråk, utsäger, att ett brott, som en man begått,
eller en fejd mellan två män i regel kan ledas
tillbaka till en kvinnas eggelser eller passionen
för en kvinna. Jfr Cherchez la femme!
Oughtred [å’tred], William, engelsk matematiker,
f. 1574, d. 1660, var pastor i Albury (Surrey)
sedan 1610. Hans förnämsta matematiska arbete är
Clavis mathematica (1631; flera uppl., bl. a. äfven
en på eng., The key of mathematics, 1647), som
behandlar algebrans tillämpning på geometrien och
länge nyttjades såsom lärobok i England. 0. är
äfven uppfinnare af en särskild proportionalcirkel
(ett instrument för grafisk lösning af vissa enklare
problem). Hans Opuscula mathematica utgåfvos 1677.
Ougrée [ogre], kommun i belgiska prov. Liége,
vid Haas och järnvägen Liége-Namur. 14,789
inv. (1905). Masugnar, valsverk och maskinfabriker.
J. F. N.
Ouida [öJiMe], pseudonym för engelska författarinnan
Louisa de la Ramée.
Oulais [å;olais], fi. Ofulainen,
konsistoriellt pastorat af l:a kl., i Salo
domsaga och härad, Uleå-borgs län, Finland,
Kalajoki kontrakt, Kuopio stift. Areal
579 kvkm. 5,820 inv. (1910), finsktalande.
A. G. F.
Oulankajoki [å’ola-]. Se Koudaälf.
Ouless [öle’s 1. aVlis], Walter William, engelsk
målare, f. 1848 på Jersey, var lärjunge af Millais
från 1865 samt studerade på akademien, där han första
gången utställde 1869. Till en början genremålare,
öfvergick han snart till porträttfacket och blef
en af de främste samtida engelske målarna på detta
område. Hans porträtt ha en energisk, bred och
schvungfull hållning. Flera gånger har han framställt
personer vid sitt arbete eller i sin ämbetsutöfning,
på en gång individualiserade och typer för sin
samhällsklass. Bland
dylika representationsporträtt äro domaren Russel
Gurney och kemisten Pochin. Till hans bästa porträtt
höra äfven bilderna af kardinal Manning, Gladstone
och Darwin. 0. är sedan 1881 medlem af Royal academy.
G-g N.
Oulibicheff. Se U l i b i s j e v.
Oullins [olä7], by i franska dep. Rhöne
(Lyon-nais), vid Lyonbanan, 5 km. s. om Lyon,
hvarmed det är förenadt genom spårväg. 9,343
inv. (1901). Tillverkning af vaselin,
likör och kristall. Prästseminarium.
J- F. N.
Oulu [å’olo]. Se Uleåborg.
Oulujärvi [å’olo-]. Se U le träsk.
Oulunjoki [å’olonjåki]. Se U le älf.
Oulunsalo [å’olon-]. Se U le å sa lo.
Ounasjoki [å’onas-jåki], tillflöde till Kemi älf. Se
Kemi 1.
Ounasjärvi [å’onas-], sjö. Se Maanselkä.
Ounasselkä [å’onasselkä]. Se Maanselkä.
Ounastunturi [å’onastontori], finskt fjällparti. Se
Maanselkä.
Ounce [aVns], eng., uns (se d. o.).
Oundle [a’ndl 1. äu’ndl], stad i engelska
grefsk. Northampton, vid Nene, 21 km. s. v. om
Peter-borough. 2,749 inv. (1911). Gotisk
kyrka, latinskola (från 1556). I närheten
järnkällor och ståtliga herresäten.
J. F. N.
Ou peut-on étre mieux qirau sein de sa famille [o pöt
å natr m jo ka sä da sa fami;j], fr., hvar kan man ha
det bättre än i skötet af sin familj (citat ur operan
"Lucile" med text af Marmontel och musik af Grétry).
Ouppsägbar kredit. Se Kredit.
Ourcq [ork], biflod till Marne i norra Frankrike,
upprinner i dep. Aisne, flyter igenom dep. Oise
och Seine-et-Marne samt faller ut i Marne nedanför
Lizy. Längd 80 km. - C a n a l d e 1’0. börjar vid
Port-aux-Perches vid 0., följer högra stranden af
denna flod samt Marne till 10 km. nedanför Meaux,
vänder sig där i västlig riktning mot Paris, i
hvars nordöstra del kanalen mynnar ut i Bassin de
la Villette. Kanalen, som är 108 km. lång, anlades
1802-05 af Napoleon och förser hufvudstaden med
dricksvatten. Omkr. 750 m. från Bassin de la Villette
utgår mot n. v. CanalS:tDenis, som v. om S:t Denis
förenar sig med Seine. (J. F. N.)
Ourique [ori’ke], stad i portugisiska distriktet
Beja (prov. Alemtejo), 50 km. s. v. om Beja. 3,771
inv. (1900). 0. är historiskt bekant genom den seger
Alfons I af Portugal på Campo de 0. 25 juli 1139 vann
öfver morerna. (J- F. N.)
Our lady [äu9 léVdi], eng. Se Madonna.
Our lord [aue lå’d], eng. Se Lord.
Ouro Preto [å’ro-], stad i brasilianska staten
Minas geraes, ligger i Serra do Espinhaço,
vid foten af Itacolumi (1,040 m. ö. h.). O. var
före 1894 hufvudstad i Minas geraes och en af de
förnämsta städerna i Brasilien, men är nu tämligen
obetydligt. Omkr. 10,000 inv. Lyceum. O. grundlades
1701 af guldsökare, blef 1711 stad under namnet
Villa Rica och fortfor i 60–70 år att göra skäl för
detta namn ("rika staden"). Befolkningen uppgick
till 35,000 pers., och 12,000 slafvar sysselsattes i
guldgrufvorna. 1823 återfick den namnet O. P. ("svart
guld").
(J. F. N.)
Ourouparia, bot. Se Un c ar i a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
