Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otumba ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ourthe [ōrt], biflod till Meuse (fr. h.) i Belgien,
uppstår i närheten af byn Ortho i prov. Luxemburg
af två i Ardennerna upprinnande källfloder,
strömmar i nordlig hufvudriktning i en djup,
skogbeklädd dal samt förenar sig vid Liège med
Meuse. Längd 166 km., hvaraf 50 km. äro segelbara.
(J. F. N.)
Ousby. Se Osby.
Ouse [ō’s], namn för flera floder i England. 1. Flod
i grefskapet York, uppstår i närheten af Aldborough
genom förening af Swale och Ure, upptar fr. h. Nidd,
Wharfe och Aire, fr. v. Derwent, blir vid York farbar
för större fartyg samt förenar sig nedanför Goole
med Trent till Humber. 72 km. lång. O. skiljer
West riding från North riding och East riding. –
2. Great Ouse [grei’t ō’s] upprinner i södra delen
af grefsk. Northampton, 10 km. n. n. v. om staden
Buckingham, flyter igenom grefsk. Buckingham,
Bedford, Huntingdon, Cambridge och Norfolk, blir
segelbar vid Bedford samt faller nedanför Kings
Lynn ut i Wash. – 3. Kustflod i Sussex, faller ut
i Engelska kanalen vid Newhaven. 45 km.
1–3. (J. F. N.)
Outamaro, Kitagawa, japansk tecknare. Se
Utamaro.
Outdoor relief [au’tdåe rilī’f], eng. Se Arbetshus.
Outer ring [au’tə ri’ŋ], eng. Se London, sp. 1046
o. 1047.
Outlaw [au’tlå], eng. Se Frid.
Out of place [au’t əv plei’s], eng., icke på sin plats, olämpligt,
obehörigt. – Out of sight, out of mind [-sai’t-
-mai’nd], eng., "ur ögat, ur minnet", borta ur åsyn,
borta ur hågen l. hjärtat (jfr ty. Aus den augen,
aus dem sinn).
Outokumpu [å’otåkompo], kopparmalmfält i Kuusjärvi
socken, Finland, omkr. 52 km. n. v. från Joensuu
stad, har nyligen upptäckts och bearbetas för
finska statsverkets och vederbörande jordegares
räkning. Koppartillgången är jämförelsevis riklig;
malmbrytningen anslås till omkr. 70,000 kg. om året,
sedan brytningen väl kommit i gång.
A. G. F.
Outram [ō’trəm], sir James, engelsk krigare, f. 29 nov. 1803
i Derbyshire, d. 11 mars 1863 i Pau, blef 1819 kadett
i Ostasiatiska kompaniets krigstjänst och utmärkte
sig redan tidigt för tapperhet, energi, ridderlighet
och oöfverträffad förmåga att disciplinera de
infödde. Bl. a. uppsatte han 1825 bland bhilerna i
Khandesh en lätt infanterikår, hvarvid han på kort
tid genom inflytandet af sin personliga prestige
förvandlade dessa vilda röfvarstammar till goda
soldater och ordningens upprätthållare. O. blef
1839 major och var 1839–42 politisk agent i
Sind; han ogillade den 1843 af hans efterträdare,
sir Ch. Napier, verkställda annekteringen af Sind
och polemiserade skarpt med denne därom. 1845 blef
O. resident i Satára och 1847 i Baroda, entledigades
till följd af oenighet
med öfverordnade från sistnämnda syssla 1852, men
återfick den 1854 samt utsågs s. å. till resident i
Lucknow med särskildt uppdrag att afge betänkande om
lämpliga åtgärder mot den usla inhemska styrelsen
i konungariket Oudh. På O:s tillstyrkan företogs
därefter (febr. 1856) den så mycket omstridda
annekteringen af Oudh. O. blef den nya provinsens
förste brittiske styresman, men utsågs s. å. till
högste befälhafvare i kriget mot Persien och
ledde detta till snar och betydande seger. Vid
O:s återkomst (juni 1857) var seapoysupproret i
full gång. O. ställde sig, ehuru högre i rang, som
frivillig militär rådgifvare under den tappre general
Havelocks befäl på dennes undsättningsexpedition
från Cawnpur till Lucknow, öfvertog vid framkomsten
dit befälet (25 sept.) och försvarade staden mot
de upproriske till Lucknows andra undsättning
(genom general Colin Campbell) och utrymmande (23
nov.). O. deltog äfven i Lucknows slutliga återtagande
(mars 1858) samt belönades med baronetvärdighet
och utnämning till generallöjtnant, hvarjämte
parlamentet betygade honom sin tacksamhet och gaf
honom en årlig hederspension å 1,000 pd st. Med
bruten hälsa återvände O. till hemlandet 1860. Han
utmärkte sig som administrativ ämbetsman genom ovanlig
humanitet och betraktades af de infödde som deras
beskyddare. Hedersnamnet "Indiens Bayard" gafs honom
1842 af Napier och vann öfverallt anklang. En annan
beundrare yttrade om honom, att "en räf är dum och
ett lejon fegt i jämförelse med sir James O.". Han
begrofs i Westminster abbey, och statyer öfver honom
ha rests i Calcutta och på Victoria embankment i
London. Jfr F. J. Goldsmid, "James O., a biography"
(2 bd, 1880), och L. J. Trotter, "The Bayard of India"
(1903).
V. S-g.
Outrera (fr. outrer, af lat. ultra, utöfver,
ytterligare), drifva någonting för långt, drifva
till ytterlighet, öfverdrifva. (Af detta ord har på
folketymologisk väg blifvit sv. "ytterera".)
Outrigger [au’t-rigə], eng. Se Utriggare.
Outsider [au’t-sai’də], eng. (eg. en utomstående),
en oinvigd, "lekman", en blott åskådare; sportt.,
kapplöpningshäst, som ej anses ha utsikter att segra
(motsats: favorit); polit., valkandidat, som man ej
väntat sig; i fondbörsväsendet en fri eller icke
edsvuren mäklare (se Kuliss 3); i kartellväsendet
en producent eller fabrikant, som ej vill vara med
om organisationen vid kartell- eller trustbildning
inom hans näringsgren.
Outzen [o’vtsen], Nikolaj, dansk vetenskapsman,
f. 1752, d. 1826, blef 1782 prost i Burg på Femern och
1787 i Breklum i västra Slesvig. 1819 framträdde han
med en tysk prisskrift om danska språkets historia
i Slesvig, utg. tills. med Werlauffs danska skrift
i samma ämne. Han skref dessutom en del lärda
afhandlingar om nordfrisernas historia och om
ditmarschernas förmodade frisiska ursprung. Ett
efterlämnadt frisiskt glossarium utgafs 1837.
E. Ebg.
Ouwater [aVv-], Albert van, nederländsk, enligt Karel
van Mander i nordvästra Holland född figurmålare,
hvars lefnadsomständigheter äro h. o. h. okända och
som tros antingen ha varit samtida med Jan van Eyck,
d. v. s. ha varit verksam i början af 1400-talet,
eller med Dirk Bouts, d. v. s. ha arbetat i midten
af 1400-talet. Endast ett arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
