Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karolina (it. Carolina), drottningar af Neapel - Karolina 1. Maria K. - Karolina 2. K.. Se Bonaparte 9 - Karolina (Carola) Fredrika Franciska Stephanie Amalia Cecilia - Karolinaanden - Karolinajasmin - Karolinenthal - Karolinerna, ögrupp i Mikronesien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återeröfring icke motsvarade hennes förväntningar,
råkade hon snart i misshällighet med deras
öfverbefälhafvare, lord Bentinck, och begaf sig
till Wien för att söka träda i förbindelse med
sin dödsfiende Napoleon genom sin dotterdotter,
kejsarinnan Louise. Hon förblef därefter
bosatt på Schönbrunn. Af K:s och Ferdinand
IV:s barn må nämnas Frans I, konung af Bägge
Sicilierna, Maria Teresia (gift med kejsar
Frans II) och Maria Amalia (gift med franske
konungen Ludvig Filip). – Då Gustaf III:s
gunstling G. M. Armfelt, hvilken redan 1784,
under konungens besök vid neapolitanska hofvet,
lyckades intaga drottningen till sin fördel,
1794 vistades i Neapel som svenskt sändebud
vid de italienska hofven, räddade drottningen
honom undan faran att utlämnas åt den svenska
regeringen, när denna, som misstänkte Armfelt
för politiska stämplingar, sökte bemäktiga
sig hans person. Jfr om denna episod E. Tegnér,
"G. M. Armfelt i Neapel 1794" (i "Hist. tidskr.",
1883) samt för K:s biografi Helfert, "Königin
Karoline von Neapel und Sizilien" (1878), och
"Marie Karoline, anklagen und vertheidigungen"
(1884), A. v. Reumont, "Maria Carolina di
Due Sicile" (i "Archiv. storico ital.", 1878),
Jeaffreson, "The queen of Naples and lord Nelson"
(2 bd, 1889), och A. Bonnefons, "Une ennemie de
la révolution et de Napoleon, Marie Caroline,
reine des Deux-Siciles, 1768-1814" (1905).
2. K., Joakim Murats gemål. Se Bonaparte 9.
Karolina (Carola) Fredrika Franciska Stephanie
Amalia Cecilia, drottning af Sachsen, dotter
till prins Gustaf af Vasa och Lovisa af Baden,
f. 5 aug. 1833 i Schönbrunn, d. 15 dec. 1907 i
Dresden, förmäldes 18 juni 1853 med dåv. prinsen
af Sachsen, Albert, hvilken 1873 uppsteg på
tronen och 1902 afled. Deras äktenskap var
barnlöst. Tills. med sin gemål besökte hon
1888 Sverige. Hon var vid sin bortgång den
sista medlemmen af huset Holstein-Gottorps i
Sverige 1751-1818 regerande kungliga gren,
hvaremot den henne stundom tillagda benämningen
"den sista Vasaättlingen" är missledande och väl
blifvit gängse till följd af, att hennes fader
bar titeln prins af Vasa.
Karolinaanden, zool., detsamma som brudanden. Se
Andfåglar, sp. 967.
Karolinajasmin [-shasmin], bot. Se Gelsemium.
Karolinenthal (tjech. Karlín),
förstad till Prag, belägen ö. om Prag,
mellan Moldau och Zizkaberget. 21,555
inv. (1900). öfverrealskola. Fabriker för
tillverkning af maskiner och andra artiklar
af järn, socker, tjära, harts, handskar
m. m.
(J. F. N.)
Karolinerna, tysk, till Mikronesien hörande
ögrupp i västra delen af Stilla hafvet,
bestående af en tallös mängd smärre skär,
öar och ögrupper, kringspridda på en yta
af nära 2 mill. kvkm. mellan 137° och 164°
ö. lgd samt 4° och 10° n. br. Därvid äro icke
Palau-öarna (se d. o.), som officiellt räknas
till K., medtagna. Hela ösvärmen upptager
en yta af omkr. 1,000 kvkm. eller officiellt
(Palau-öarna medtagna) 1,450 kvkm. Endast fyra ha
en ansenligare areal, nämligen (fr. ö. räknadt)
Kusaie l. Ualan (110 kvkm.), Ponape l. Falope (347 kvkm.), Ruk l. Truk (132 kvkm.) och
Jap (207 kvkm.), tills. 796 kvkm. Af de öfriga
är Uliti l. Hallatollen störst (16 kvkm.). Från den
västligaste Onolu l. Matelotas till den
östligaste Kusaie är afståndet omkr. 3,000
km. (nästan Atlantiska hafvets bredd mellan
Irland och Newfoundland). Man skiljer mellan
de västra, de centrala (30 öar) och de östra
K. (7 öar). De nämnda större öarna äro de enda
höga bland K.; högst är Ponape, som i Tolokolm
l. Matesanto når 892 m. höjd. Kusaie, Ponape och
Ruk bestå af basalt, Jap af en gröngrå skiffer;
alla de andra öarna äro låga atoller, som höja
sig endast få meter öfver hafsytan och innesluta
laguner. Klimatet är ett tropiskt hafsklimat,
utmärkt genom betydande nederbörd. Temperaturen
är i dec. 25°-30°, i juni 29°-31°. Under den
torra tiden (nov.-juni) härskar nordöstpassaden
och blir ofta stormig; under regntiden blåsa
växlande vindar, och vid öfvergångstiderna
uppträda ofta ödeläggande orkaner. Regnmängden,
som aftar fr. ö. till v., är i allmänhet
riklig: på Kusaie ända till 6,5 m., på Jap 3,5
m. Vegetationen är yppig äfven på lagunöarna. Med
det polynesiska områdets flora blandar sig
Molukkernas och Filippinernas, en bred gördel
af rhizophoracéer infattar stränderna, därefter
följa odlade områden med skogar af kokospalmer,
Pandanus- och brödfruktträd och arekapalmer;
bergen äro till topparna klädda med af lianer
genomväfd högskog med öfvervägande fikusarter och
yppiga trädormbunkar. Faunan är däremot fattig;
af inhemska däggdjur finnas blott en råtta
och åtminstone 4 arter af den flygande hunden
(Pteropus). Af landfåglar finnes ett 80-tal arter
af sydasiatisk typ; bl. a., märkligt nog, på
Ponape en papegoj-art (Chalcopsitta rubiginosa)
och en uggla (Otus brachyotus). Hafvet hyser
sköldpaddor, giftiga vattenormar (Hydrophidæ),
rikedom på fisk samt holoturier, af hvilka man
bereder trepang. Införda djur äro nötkreatur,
getter, vattenbufflar, hundar, gäss, ankor, höns
och dufvor. Befolkningen uppges 1908 (inklusive
Palauöarnas) till 41,400 infödingar och 159
hvita. De förre äro en rent mikronesisk stam,
medelstora och magra med gulbrun till chokladbrun
hudfärg och svart, glatt eller krusigt hår
(se fig. 1). De äro till karaktären fredliga
och glada; deras lif upptages till stor del af
dans, festligheter och sång. – Om deras andliga
bcgåfning vittna de många, delvis storartade
stenbyggnader, som finnas på flera öar, särskildt
på Ponape (se fig. 2) och Ngatik. De
bilda kvadrater af 18-27 m. sidolängd
eller parallellogrammer på 8-37 och 24-120
m. sidolängd, uppförda af på hvarandra lagda
basaltstycken af flera tusen kg. vikt. Synnerlig
skicklighet utveckla de som
 |
| Fig. 1. Kvinnor från Karolinerna. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
