Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 739-740 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kammarduett ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Chamomilla L., sötblomster, af fam. Compositæ,
en ört, som är allmän i hela Europa på torra
åkrar, backar o. s. v. Från Europa har
kamomillen invandrat i andra världsdelar
och är t. ex. allmän i Nya Syd-Wales i
Australien. Blomkorgarna ha hvita, tunglika,
slutligen nedböjda, endast med pistiller
försedda strålblommor. De gula, rörformiga
diskblommorna äro tvåkönade. De små frukterna
sakna pappus (fruktfjun). Fästet är naket,
gropigt, småningom utväxande till konisk form
och ihåligt. Genom denna ihålighet och fästets
nakna yta skiljes kamomilldrogen lätt från andra
liknande torkade blomkorgar. Lukten är dessutom
egendomligt aromatisk, af färsk drog snarlik
den af smultron eller äpplen. Smaken är bitter
och kryddartad. Lukt och smak härröra från en
flyktig olja, kamomilloljan, som är
färgad blå af azulen eller coerulein. Därjämte
finnas bitterämne och garfämnen. Kamomill, som
är officinell, är ett gammalt folkmedel, ofta
användt i olika form (som svettdrifvande ”te”,
i ”kryddpåsar”) bl. a. mot hysteriska krämpor
och koliksmärtor, kramp, svullnader o. s. v. På
apoteken beredes kamomillextrakt af 1 del
kamomillblommor och 16 delar vatten. Omslag
och tvättningar med kamomillte voro före
upptäckten af karbolsyrans och borsyrans
desinficierande förmåga det vanligaste
medlet till renande af sår med stinkande
afsöndring. Lika verkan har s. k. romersk
kamomill, som består af de torkade blomkorgarna
af Anthemis nobilis L., vanligen den odlade
varieteten med ”dubbla” hvita blommor,
hos hvilken diskblommorna erhållit tunglikt,
hvitt bräm.
O. T. S. (G. L—m.)

Kamomillolja. Se Kamomillblommor.

Kamp, by i Nord-Holland. Se Kamperduin.

Kampagnan [-pa’njan]. Se Campagna
di Roma.

Kampanflagga. Se Kampanjflagga.

Kampanien (lat. Campania), fordom landskap på västra kusten
af Italien, sträckte sig från floden Liris
(Garigliano) i n. till Promontorium Minervæ
(Punta della Campanella) i s. I n. v. gränsade
det till Latium, i n. ö. till Samnium och i
s. ö. till picenternas land, som dock i äldre
tider hörde till K., så att detta sträckte sig i
s. till floden Silarus (Sele) och Lukanien. Af
romarna, som där hade sina praktfullaste
landställen, kallades området på grund af sin
fruktbarhet och skönhet Regio l. Campania felix
(”Lyckliga K.”), liksom slättlandet omkring
Neapel ännu i dag bär namnet Campagna felice. En
mängd naturskönheter, såsom udden Misenum,
Vesuvius, Flegreiska fälten, floden Vulturnus
samt sjöarna Avernus och Lucrinus, gåfvo denna
trakt ett särskildt behag. Bajæ med sina bad
var medelpunkten för den fina världen. Andra
mera bekanta orter voro Capua (hufvudstad),
Cumæ, Puteoli, Neapolis, de år 79
e. Kr. begrafna städerna Herculaneum, Pompeji
och Stabiæ. Såsom de ursprunglige invånarna i
landet betraktas oskerna l. ausonerna. Grekiska
kolonister anlade staden Kyme (Cumæ), moderstad
för Dikaiarchia (Puteoli), Palaiopolis och
Neapolis. Senare invandrade etruskerna, som
sannolikt grundlade Capua och Nola samt i sin
tur måste lämna plats för samniterna. Båda dessa
folk voro dock fåtaliga, och den kampaniska
befolkningen var fortfarande väsentligen af
oskisk ras. 343 kom K. under romarna, hvilka
till tryggande af förbindelsen mellan Rom och
Capua anlade Appiska vägen (se d. o.). Nu utgör
K. ett af Italiens 16 compartimenti, har en
areal af 16,294 kvkm. med 3,160,448 inv. (1901,
enligt beräkning 1909 3,258,815) och indelas
i provinserna Avellino, Benevento, Caserta,
Napoli och Salerno.
(J. F. N.)

San Marco-kampanilen i Venezia.

Kampanil (it, campanile, af campana, klocka),
eg. ett för upphängning af kyrkklockorna afsedt
torn. Ordet begagnas likväl företrädesvis
för att beteckna uti Italien förekommande,
med kyrkorna i allmänhet ej sammanbyggda, utan
bredvid dem uppförda tornbyggnader för nämnda
ändamål. Till de äldsta af dessa hör tornet vid
S. Apollinare in classe (Ravennas hamnstad),
från 500-talet. Det torde likväl ej vara alldeles
gifvet, att det ursprungligen varit ämnadt till
klocktorn. Berömda kampaniler äro det lutande
tornet i Pisa (se d. o.), uppfördt bredvid domen,
efter 1174, kampanilen vid domen i Siena, från
slutet af 1200-talet, Giottos präktiga torn
bredvid domen i Florens (se d. o., fig. 1),
påbörjadt 1334, och Campanile di San Marco i
Venezia (se fig.), som nedstörtade 14 juli 1902,
men åter uppförts.
Upk.*

Kampanj (fr. campagne, af lat. campus, fält),
fälttåg. — Hand., den tid af året, då vissa
fabrikationer, t. ex. den af hvitbetssocker,
oafbrutet fortgå. Inom hvitbetssockerindustrien
räknas kampanjen enligt lag från 1 sept. till
och med 30 aug., men börjar vanligen de
första dagarna af okt. och har blifvit alltmer
förkortad; många fabriker ha slutat sin
betafverkning till julen.

Kampanjflagga, Kampanflagga, sjöv., fordom
bruklig benämning på den gamla svenska,
år 1905 återinförda, blågula, tretungade
örlogsflaggan. Den hissades på en akterut
upprest flaggstång, som kallades kampanj-,
kampan- eller kompanflaggstock.
L. H.*

Kampanjlanternor l. Kompanlanternor, sjöv.,
fordom bruklig benämning på de lanternor, hvilka
örlogsfartyg begagnade för att under mörker kunna
meddela sig med andra fartyg. Sitt namn hade de
däraf, att de för vissa signaler upphissades
å kampanjflaggstocken (se Kampanjflagga).
L. H.*

Kampanjsal, sjöv., öfversta kajutan å ett
linjeskepp, där cheferna från de olika fartygen
vanligen samlades vid öfverläggningar hos
eskaderchefen.

Kampanulacéer, bot., växter tillhörande
fam. Campanulaceæ.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>