Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kampegrässläktet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kampegrässläktet, bot. Se Phleum.
Kampement, krigsv., en förr ganska vanlig,
numera bortlagd, benämning på läger, vanligen i tält.
C. O. N.
Kampen (Campen), stad i nederländska
prov. Over-Ijssel, på Ijssels vänstra strand,
6 km. från dess mynning. 19,664 inv. (som
kommun; 1899). K. är omgifvet med grafvar och
parkanläggningar, har flera kyrkor, en vacker bro
öfver Ijssel (byggd 1874), tre gamla stadsportar,
ett rådhus (restaureradt efter 1543), gymnasium,
högre borgarskola, reformert teologisk skola med
gymnasium, krigsskola (för infanteriofficerare
och civilmilitära tjänstemän). Skeppsbygge,
tillverkning af cigarrer, emaljerade varor och
maskiner; kalk- och tegelbrännerier. — K., förr
medlem af hanseförbundet, stod i sitt flor i
15:e årh., innan hamnen igengrundats. Den har
dock åter höjt sig, sedan man för omkr. 30 år
sedan börjat uppmuddra flodmynningen. Staden
eröfrades 1578 ifrån spanjorerna af de
holländske geuserna och 1672 af fransmännen.
J. F. N.
Kampen, Nicolaas Godfried van, nederländsk
historieskrifvare, f. 15 maj 1776, d. 15
mars 1839, innehade sedan 1829 en lärostol
i nederländska språket, litteraturen och
historien vid Atheneum i Amsterdam. Bland hans
arbeten, som mera röja omfattande kunskaper än
djup i forskningen, må nämnas Geschiedenis der
fransche heerschappij in Europa (8 bd, 1815—23),
Geschiedenis der letteren en wetenschappen in
de Nederlanden (3 bd, 1821—26), Geschiedenis
der kruistogten nar het oosten (4 bd, 1822—26),
Geschiedenis der nederlanders buiten Europa
(3 bd, 1831—33), Geschiedenis van den
vijftienjarigen vrede in Europa (2 bd, 1832)
och Geschichte der Niederlande (2 bd, 1831—33;
i Heerens och Ukerts ”Geschichte der europäischen
staaten”).
Kampen för tillvaron (eng. struggle for
existence, struggle of life), ett uttryck, som
först begagnades af nationalekonomen Malthus,
i hans ”Essay on the principle of population”
(1798), och sedan upptogs af Darwin. Se
Descendensteori, sp. 196, och Individ, sp. 566.
Kampera (fr. camper, af lat. campus, fält),
ligga i läger i det fria, vare sig i tält
eller under bar himmel; tillbringa tiden,
uppehålla sig, vistas. Kampera tillsammans,
lefva tillsammans, dela ljuft och ledt.
Kamperduin [-döjn] l. Kamp, by i nederländska
prov. Nord-Holland, vid dynerna på västra kusten,
n. v. om Alkmaar, bekant genom den stora
sjödrabbningen 11 okt. 1797 (se Duncan, Adam).
(J. F. N.)
Kampersten, ett annat namn för klappersten
(se d. o.).
Kampeschträd, bot. Se Hæmatoxylon campecheanum.
Kampf, Arthur, tysk målare, f. 1864 i Aachen,
studerade i Düsseldorf, stannade där som lärare,
blef 1893 professor vid akademien där, 1898
ledare af en mästarateljé vid Berlins akademi
och 1907 president för samma akademi. K. väckte
mycken uppmärksamhet 1886 med sin stora målning
Det sista förhöret, framställande en sårad och
döende arbetare, omgifven af polis, af deltagande
och nyfikna. Detta var fullt modernt realistiskt
måleri, kraftigt och brutalt hållet i ljusa,
kalla friluftsfärger. K.
har sedan visat sig behärska sin konst på helt
olikartade områden. Han målade genrebilder,
såsom Afskedet, en begrafningsscen med utmärkt
karakteriserade figurer. Han tolkade historiska
händelser eller motiv med historisk bakgrund:
Natten 13—14, maj 1888 (kejsar Vilhelm I:s
lit de parade i Berlins domkyrka, i nya
pinakoteket, München), Frivilliga (1890,
galleriet i Karlsruhe), Professor Steffens
upphetsar folket mot fransmännen 1813 (1892,
Berlin, nationalgalleriet), Fredrik den store
efter slaget vid Kunersdorf (konungen i sin
säng talar till de omkring stående generalerna,
1893, galleriet i Düsseldorf), Människooffer
(franska soldater på återtåget från Ryssland,
1897, museet i Leipzig). Till andra områden
höra Vid vallfartskapellet i Kevelaer (1895,
Dresdengalleriet), Tjurfäktning (1897). K. har
utfört flera väggmålningar med allegoriska,
historiska och moderna ämnen (i Magdeburg,
Posen, Aachen; färgskisser med moderna motiv,
Stadsbygge, Fisktorg, Utvandrare, finnas
i Berlins nationalgalleri). Bland hans
arbeten från de senare åren märkas Valsverk
(med kraftfulla arbetartyper, 1902), Brobygge
(storstadsbild), Systrarna (två små flickor,
sjungande på en marknadsestrad, 1903,
Raveneska galleriet i Berlin), Teaterloge
(1904), Paus (musikertyp, 1905), Clownen
(1909) samt flera porträtt, bland dem ett par
af kejsar Vilhelm II från de senaste åren.
G—g N.
Kampmann, Hack, dansk arkitekt, f. 1856 i
Æbeltoft, genomgick konstakademien, vann
1882 lilla och 1884 stora guldmedaljen, har
gjort vidsträckta utländska studieresor, blef
1892 statens byggnadsinspektör på Jylland
och 1908 professor vid konstakademiens
arkitekturskola. Hans förnämsta arbeten äro
provinsarkivet i Viborg 1889—91, byggningar
vid ny Carlsberg i Köpenhamn 1892—96, tullhuset
i Aarhus 1894—97, statsbiblioteket 1898—1901 i
Aarhus, jaktslott vid Kalö 1898, prins Kristians
sommarslott Marselisborg vid Aarhus 1899—1902
och främst Glyptotekets i Köpenhamn nybyggnad,
fullbordad 1906 och anslutande sig till den
af Dahlerup förut uppförda främre delen af
byggnaden, som den afgjordt öfverträffar.
G—g N.
Kampong, Kampung, malaj., by.
Kampot, en af de få hamnarna i Kambodja, vid
mynningen af floden Kampots västra arm i
Siamviken. Till följd af hindrande sandbankar är K.
tillgängligt endast för kustfarare och djonker. Omkr.
4,000 inv., mest kineser.
J. F. N.
Kampti [kä’mpti], Kamthi, stad i brittisk-indiska
Centralprovinserna, distriktet Nagpur, n. om
staden Nagpur. 38,888 inv. (1901). Stark garnison,
betydlig handel med boskap, bomullsvaror, salt och
trä.
J. F. N.
Kamptulikon (möjligen af grek. kamptein,
böja), tekn., en massa, hvilken innehåller
hufvudsakligen korkaffall, schellack, kautschuk
och linolja och som genom valsning anbringas på
en stark mattväf. Det först i England framställda
fabrikatet är okänsligt för vatten och vissa
kemikalier. Det är mycket slitstarkt, verkar
ljuddämpande och användes till golfbeläggning.
E—t N—n.
Kamptz, Karl Albert Christoph Heinrich
von, preussisk ämbetsman, f. 1769, d. 1849,
var 1817—25 direktor för polisministeriet, 1825—30
direktor i justitieministeriet samt 1830—42
justitieminister. K. var en nitisk och skicklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
