Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kammarduett ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
privatperson på dennes rum; förste betjänt hos
en kunglig eller furstlig person.
Kammarton, mus., fordom den vanliga
stämningen hos de till kammarmusiken hörande
instrumenten, i motsats mot den en ton högre
orgelstämningen, hvilken kallades korton.
Vanligen måste man därför vid kyrkmusik med
instrumentalackompanjemang spela orgelstämman
en ton djupare. Numera förekommer icke denna
skillnad i stämning.
A. L.*
Kammarvatten, anat. Se Öga.
Kammarverk, en benämning, som förr betecknade
sammanfattningen af alla de ärenden, hvilka
utgjorde föremål för Kammarkollegiets och
Kammarrättens handläggning eller som i allmänhet
afsågo rikets drätsel. Jfr Kamarexpeditionen,
Kammarkollegium och Kammarrätten.
J. H.*
Kammarvirtuos. Se Kammarmusik.
Kammecker, Martin, universitetslärare,
superintendent, lärd, f. 17 juni 1698 i
Simtuna prästgård, Västmanlands län, d. 6 maj
1757 i Visby, blef 1713 student i Uppsala
och 1722 filos. magister, hvarefter han
1724, hufvudsakligen för teologiska studier,
anträdde en utländsk resa, under hvilken han,
enligt hans i manuskript efterlämnade dagbok,
besökte Danmark, Tyskland, Frankrike, England
och Holland. Efter sin hemkomst, 1729, blef
han adjunkt i Uppsala inom den filosofiska
fakulteten, höll föreläsningar i statskunskap och
författade ett vidlyftigt kollegium om Sveriges
statsförfattning, af hvilket flera utländska
ministrar i Stockholm läto taga afskrifter. 1732
utnämndes K. till teol. adjunkt och kyrkoherde
i Uppsala-Näs samt blef 1742 kontraktsprost i
Hagunda kontrakt, ehuru han ej var pastor inom
detsamma. 1745 blef K. superintendent på Gottland
och utnämndes 1751 till teol. doktor. K. deltog
i riksdagarna 1742—43, 1746—47 och 1751—52. Han
var en af de störste bokkännare Sverige egt och
hade samlat ett särdeles vackert teologiskt
och historiskt bibliotek, hvilket dock två
år efter hans död skingrades genom auktion.
(E. M. R.)
Kammeradvokat kallas i Danmark den
höjesteretsadvokat, åt hvilken regeringen
uppdragit att föra de rättegångar, som
angå statens finanser; han är dessutom
Finansdepartementets rättskonsulent.
E. Ebg.
Kammergericht [-gericht], ty. Se Preussen
(Förvaltning).
Kammergut [-got], ty. Se Domän, sp. 692.
Kammerraad [-råd], urspr. (1660) titel på medlem
af skattkammarkollegiet, är i Danmark numera
endast en lägre rangtitel.
Kammerretten kallades i Danmark efter
1660 Rentekammeret (sedan 1760 därjämte
Generaltullkammaren), när den som domstol
afkunnade utslag i frågor, som rörde statens
inkomster, s. k. ”kammersager”, men 1771
öfverfördes dessa mål beträffande Köpenhamn
till den nyupprättade Hof- og stadsretten (se
d. o.) och 1774 för landsorten till de vanliga
underdomstolarna.
E. Ebg.
Kammersanger, da. (ty. kammersänger),
kammarsångare, af regenten åt någon framstående
sångare förlänad hederstitel. Jfr Hofsångare.
Kammersee [-ṡē]. Se Atter-see.
Kammerspiele [-spīle], en af Max Reinhardt
(se d. o.) 1906 grundlagd teater i Berlin.
Kammin, kretsstad i preussiska reg.-omr. Stettin,
prov. Pommern, är beläget 4 km. från Östersjön
vid östra stranden af Der kamminsche Bodden,
en strandsjö, som genomflytes
af Oders mynningsarm Dievenow. Domkyrka
(grundlagd 1124), lärarseminarium och
adligt jungfrustift. Tillverkning af tegel,
cement och stickade varor. Ångkvarnar. 5,923
inv. (1905). 1188 blef K. biskopssäte, flyttadt
dit från Julin (Wollin). 1536 slöt biskopen af
K. sig till reformationen, och 1648 förvandlades
biskopsdömet till ett världsligt omedelbart
riksfurstendöme, hvilket därefter tillföll
Kurbrandenburg. Dess område bildar numera
kretsarna Kolberg-Körlin, Köslin och Bublitz
i reg.-omr. Köslin. K. besattes af svenskarna
i början af juli 1630, och dess befästningar
förstärktes sedermera af Leslie. 1659 intogs
K. af österrikarna. Jfr Kocken, ”Geschichte der
stadt K.” (1880).
J. F. N. L. W:son M.
 |
| Pilgrimsmusslan. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
