Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaklack ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vääräjoki, på sluttningen af Suomenselkä, nära
gränsen mot Vasa län, och flyter med nordvästligt
lopp till Bottniska viken. Längden är 123 km.,
flodområdet 3,760 kvkm. — 2. Socken kring nämnda
älfs nedersta lopp, af Salo härad och domsaga. Areal
660 kvkm.; befolkningen, finsk, 7,518 pers. (1908).
Med kapellet Rautio (175 kvkm., 1,528 inv.)
bildar K. ett konsistoriellt pastorat af 2:a kl. — 3.
Prosteri af Kuopio stift, omfattar 14 kyrkoförsamlingar
med en areal af 9,177 kvkm. och 68,727 inv. (1908).
O. I. (A. G. F.)
Kalakaua, David. Se Hawaiiöarna, sp. 121.
Kalakaua I:s orden, hawaiisk orden. Se Ordnar.
Kalam, landskap i mellersta Sudan, n. om
Benue, hörande till brittiska Nord-Nigeria,
ett vackert, fruktbart land bebodt af fulbe,
som äro de härskande, samt af tangale, fali och
belestammarna, som äro urinfödingar. Hufvudstaden
Gombe (20,000 inv.) ligger vid
öfre Gongola, en biflod till Benue.
J. F. N.
Kalamai. Se Kalamata.
Kalamata l. Kalamai, hufvudstad i
grekiska nomarkien Messenien, på Morea,
är beläget vid floden Nedon, 2 km. från dess
utlopp i Koroneviken (Messeniska viken). K. är
genom järnväg förenadt med Argos och är
säte för en ärkebiskop, en högre domstol
och gymnasium. 13,123 inv. (1907). Export af
Messeniens produkter: korinter, fikon, silke,
olja och vin. K. är beläget på samma ställe som
det gamla Ferai l. Farai. Under 13:e årh. var
K. en stark fästning, som efter Peloponnesos’
eröfring af frankerna kom i Villehardouins
ego och sedan i turkarnas. 1685 eröfrades
det af venezianerna, men återlämnades jämte
det öfriga Peloponnesos till turkarna genom
freden i Požarevac (1718). 1821 var K. en
af de första städer, som grepo till vapen;
där sammanträdde 9 april den första grekiska
nationalförsamlingen. Under krigets lopp
förstördes det nästan h. o. h. af Ibrahim pascha, 1825.
(J. F. N.)
Kalamazoo [käləməṡō’], stad i nordamerikanska
staten Michigan, vid floden K., 70
km. ofvanför dess utlopp i Michigansjön. 29,782
inv. (1904). Statens dårvårdsanstalt. Stor
trädgårdsskötsel.
(J. F. N.)
Kalamin (Calamin), miner., kisel-galmeja,
kisel-zinkmalm, sammansatt enligt formeln H2 Zn2 Si O5.
Som ren, ofärgad, håller den 54 proc. zink
och förekommer vid Aachen samt på några ställen i
Spanien, Schlesien, Pennsylvania o. s. v., men ej
i Skandinavien. Äfven kolsyrad zinkoxid betecknas
med detta namn. Synonymt är hemimorfit.
A. E. N.*
Kalamis, grekisk bildhuggare af den gammalattiska
skolan, var den förnämste mästaren under den
öfvergångstid, som i Aten föregick den stora
blomstringsperioden. Redan 468 f. Kr. hade han
ett betydande rykte, och i sina ämnen var han
mångsidigare än någon af de äldre mästarna, ty
han bildade ej blott gudagestalter, utan äfven
heroiska framställningar samt var i synnerhet
berömd för sina hästar och i allmänhet för
sina djurbilder. Därjämte var han skicklig
i alla arter af teknik, såsom marmorarbete,
brons- och guldelfenben-plastik, förstod sig
äfven på kolossalframställningar och var en
skicklig ciselör i silfver. Af ett bland hans
verk, Hermes med gumsen på axlarna (Krioforos),
finnes en efterbildning i Wilton house i England. I Vatikanen
förvaras en gammaldags marmorstod af en sörjande
kvinna, vanligen kallad Penelope, hvilken
brukar tillskrifvas honom eller åtminstone
anses påminna om hans stil och uppfattning.
C. R. N.*
Kalamitet (lat. calamitas), skada, olycka,
landsplåga, allmän nöd.
Kalamum, ort. Se Dachel.
Kalander, Kalanderpress (fr. calandre, af
lat. cylindrus, vals), en för pressning eller
glättning af tyg eller papper afsedd maskin,
hvars hufvuddel utgöres af en eller flera valsar,
antingen ihåliga för att kunna uppvärmas med ånga
eller massiva af metall eller af ofantligt hårdt
sammanpressadt papper eller bomullstrassel. När
maskinen har endast en cylinder, sker pressningen
mot ett skålformigt underlag. För vissa ändamål
låter man en ändlös duk eller filt medfölja
cylindern (som i detta fall har tämligen
stor diameter) kring en större del af dennas
omkrets och inför det tyg, som skall pressas
eller kanske blott torkas, mellan cylindern och
duken (s. k. filtkalander). Vid bomulls-
och linneappretering begagnar man ofta en s. k.
stampkalander (eng. beetlemachine),
bestående af en grof, stark järnvals eller bom,
kring hvilken stundom flera tygstycken upplindas
bredvid hvarandra och därefter bearbetas — med
samma effekt som mangling — af tunga träklossar,
som lyftas och falla ned mot valsen, medan denna
långsamt kringvrides.
G. A. W.
Kalanderlärkan, zool. Se Lärkor.
Kalanderpress, tekn. Se Kalander.
Kalandsbröder (lat. fratres calendarii,
af calendæ, första dagen i månaden), ett i
13:e årh. bildadt religiöst brödraskap. Liksom
flertalet sådana hade det urspr. till uppgift
att genom andaktsöfningar och goda verk främja
sina medlemmars andliga väl. Särskildt sörjde
samfundet för, att aflidna förbundsbröder erhöllo
en högtidlig begrafning och ett nödigt antal
själamässor (således i viss mån motsvarande
nutidens begrafningskassor). Dess egendomlighet
bestod däri, att det hufvudsakligen utgjordes
af prästvigda. På första dagen af hvarje
månad samlades bröderna till rådplägning
öfver sina gemensamma angelägenheter
(däraf namnet), hvarefter en gemensam måltid
intogs. Brödraskapet, som tyckes ha uppstått
i Sachsen, utbredde sig öfver Tyskland,
Nederländerna och Frankrike samt förvärfvade
sig med tiden betydliga penningtillgångar. I
sammanhang därmed urartade månadssammanträdena
till glada gillen, och ”kalendera” blef snart
liktydigt med att omåttligt öfverlämna sig åt
bordets och glasets nöjen. Följden däraf blef,
att efter reformationen brödraskapet upphäfdes,
först i de protestantiska, sedan ock i de
katolska länderna. Dess fonder anslogos
till andra ändamål. Emellertid bibehöllo
sig enstaka lämningar af samfundet ända in
på 1800-talet. Om kalandsbröder i Sverige se
Kalendegillen. Jfr G. Uhlhorn, ”Die
christliche liebesthätigkeit” (2:a uppl. 1895).
P. F.*
Kalanen, zool. Se Enhydra.
Kalanos, indisk gymnosofist, följde vid 83 års
ålder Alexander den store på dennes återtåg från
Indien. Då han fruktade årens börda, förbrände
han sig själf i hela den macedonska härens
åsyn, sannolikt i Susa. K. lär ha förutsagt
Alexanders tre månader därefter inträffade
död (323 f. Kr.). Enligt Plutarchos var hans
egentliga namn Sfinas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
