Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kaklack ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
K. är hufvudpersonen i ett drama af
Paludan-Müller (1854).
Kalarasch (rum. Călărașĭ; äfven Stirbey),
hufvudstad i rumänska länet (județ) Ialomița,
vid Borcea, en af Donaus armar, midt emot
Silistria och nära den stora strandsjön K. 11,024
inv. (1899). Under Krimkriget gjorde turkarna 4
mars 1854 ett försök att bemäktiga sig ryssarnas
befästa ställning vid K., men tillbakaslogos.
(J. F. N.)
Kalas (på 1600-talet i Sverige callats l. collats,
af kollation, se d. o.), gästabud, festlig
måltid.
Kal‘a Sergat l. Kalat Shergat, det
nuv. namnet på ruinerna af staden Aššur (se
d. o.).
Kalat (se Kala), stad. Se Kelat.
Kalat el-Arisj (Kal‘at el-Arisch), stad i
nedre Egypten. Se Arisj.
Kalatj, kosacksloboda i ryska guv. Voronesj,
vid Podgornaja, en biflod till Don. 15,476
inv. (1897). Spannmåls- och kreaturshandel.
J. F. N.
Kalat-Shergat. Se Kal‘a Šergat.
Kalau, Abraham. Se Calovius.
Kalauer, ty. Se Calembour.
Kalaureia (grek. Καλαύϱεια, lat. Calauria), nu
Porus, en ö med därpå belägen stad af samma
namn i Saronska hafsviken nära östra kusten af
grekiska landskapet Argolis. K. egde fordom ett
frejdadt Poseidonstempel, hvilket gällde som
fristad (asyl) och bildade medelpunkten i en
amfiktyoni (se Amfiktyoner) af sju
kringliggande sjöstater, bland dem Aten. Till
detta tempel flydde Demosthenes undan sina
macedoniska förföljare och gaf sig där själf
döden genom gift (322 f. Kr.). Arkeologiska
gräfningar anställdes därstädes 1894 af
svenskarna S. Wide och L. Kjellberg. Grundmurarna
till själfva templet, en dorisk byggnad från 6:e
årh. f. Kr., och omfattningsmuren, som ingärdade
detsamma, blottades. De lösa jordfynden voro
jämförelsevis ringa, bland dem griphufvud
af brons, en Asklepiosstatyett af marmor,
några mynt, inskrifter, lerkärl, prydnader
o. s. v. Äfven den mot s. v. angränsande
platsen afröjdes och befanns vara en agora,
infattad af kolonnader, mellan hvilka vägen
ledde, från små propyléer, till templet i
fonden. I grannskapet af denna plats tror
man sig ha återfunnit grundmurarna till det
forna rådhuset (buleuterion). Gräfningarna
äro beskrifna i det tyska arkeologiska
institutets i Aten ”Mittheilungen” för 1895. Jfr
Wilamowitz-Moellendorff, ”Die amphiktyonie
von K.” (i ”Nachrichten von der gesellschaft
der wissenschaften zu Göttingen”, 1896).
(A. M. A.)
Kalavryta (”vacker källa”), hufvudstad
i en eparki i grekiska nomos Achaia,
på nordvästra sidan af berget Chelmos,
genom en bergbana förenad med Diakofto
på järnvägen Peiraieus—Pyrgos. Omkr. 1,500
inv. I närheten lågo i forntiden det anarkiska,
halfvilda Kynaitha och det 1901 återupptäckta
Lusoi. Omkr. 3 km. från staden ligger klostret
Hagia Lavra, där ärkebiskop Germanos i Patras,
Andreas Londos och andra grekiska prelater i mars
1821 höjde frihetsfanan, kring hvilken grekerna
först samlade sig till strid mot turkarna. Sitt
namn har staden med anledning af de många
källorna i omgifningen, bl. a. Kalavrytine
(forntidens Alyssos), som ansågs hjälpa mot
rabies (grek. lyssa).
Kalazogamer, bot., växter, hvilkas pollenslang
ej går den vanliga vägen genom mikropylen
till äggcellen, utan intränger dit från chalaza
(groddfläcken). Kalazogamer äro Casuarina,
amentacéer (Betulaceæ) m. fl. Se vidare
Kalazogami.
G. L—m.
Kalazogami (af grek. chalaza, se d. o., och
gamos, äktenskap), bot. Hos de flesta
angiospermer växer pollenslangen, efter
att ha passerat stiftets ledningsväfnad,
genom fruktämneshåligheten öfver till
mikropylen (fröämne) och genom denna fram till
embryosäcken, ett förhållande, som kallats
porogami. Hos en del dikotyledoner har man
emellertid kunnat påvisa, att pollenslangen hela
tiden växer inuti fruktämnets och fröämnets
väfnader och ofta först på ganska stora
omvägar når fram till embryosäckens äggcell,
utan att passera mikropylen, s. k. aporogami.
Ett specialfall häraf är kalazogami, där
pollenslangen tränger fram först till fröämnets
kalazaregion (fröämne) och därifrån böjer upp
mot embryosäcken. Detta förhållande påvisades
först af Treub hos Casuarina, där pollenslangen
tränger in i embryosäckens bakre del och genom
denna växer upp till äggcellen. Senare har
kalazogami påvisats hos en del andra växter,
såsom Betula, Alnus och Juglans. Hos ett antal
som ursprungliga ansedda angiospermtyper har
man kunnat påvisa en jämn utvecklingsserie
från typisk kalazogami till porogami
(Casuarinaceæ, Betulaceæ, Juglandaceæ,
Ulmaceæ, Santalaceæ och Euphorbiaceæ),
ett förhållande, som ger åt kalazogamien en
viss systematisk betydelse. Från kalazogami
böra särskiljas sådana fall som hos vissa
rosacéer och cucurbitacéer, där mikropylen växer
ihop, sa att pollenslangen, när den passerar
mikropylarregionen, fortfarande kommer att växa
inuti fröämnets väfnader, s. k. endotropism
(se vidare Arkespor, Embryosäck och Fröämnet).
G. O. R.
Kalb, Johann von, baron, amerikansk
general, f. 1721 i Hüttendorf vid Erlangen,
trädde 1743 i fransk krigstjänst samt deltog
i österrikiska tronföljdskriget (1740—48)
och sjuåriga kriget (1756—63), erhöll 1763
överstelöjtnants afsked och företog 1767—68 på
uppdrag af Choiseul en resa genom de engelska
besittningarna i Nord-Amerika för att taga
kännedom om deras militära och politiska
tillstånd. 1777 åtföljde han La Fayette till
Amerika och erbjöd sin tjänst åt de upproriska
kolonierna. Som generalmajor kämpade han i
spetsen för en division under fälttågen 1777—80,
men blef i slaget vid Camden 16 aug. 1780 dödligt
sårad och dog tre dagar därefter. Ett monument
öfver K. restes i Annapolis 1886. Jfr Kapp,
”Leben des amerikanischen generals Johann
K.” (1862).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
