Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 491-492 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dipterocarpus - Dipterocecidier - Dipterokarpaceer. Se Dipterocarpaceae - dipterologi - Dipteros - Dipterus - Dipteryx - Diptychon - Diptyk. Se Diptychon - Dipus, zool. Se Springråttor - Dipygus, anta. Se Missbildning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

klibbig, vid reflekteradt ljus ogenomskinlig
och egande smutsigt grönaktigt grå färg, men vid
genomfallande starkt ljus fullkomligt genomskinlig
med en mörkt rödbrun färg. Smaken är bitter,
aromatisk. Lukten påminner om kopaivabalsamen,
med hvilken man i England stundom förväxlat
gurjunbalsamen, med anledning däraf, att
den äfven kallas balsamum Capivi (eng. uttal
"kapejvi"). Denna balsam kan användas på samma
sätt som kopaivabalsam, nämligen till att hämma
afsöndringar från lungornas och urinrörets slemhinna,
samt har i Ostindien otvifvelaktigt gjort mycket
gagn mot spetälska. — Fossila Dipterocarpus-arter äro
beskrifna från Sumatras och Borneos tertiära lager.
O. T. S. (G. L—m.) A. G. N.

Dipterocecidier, bot. zool., gallbildningar på växter,
förorsakade af tvåvingar (Diptera), såsom flugor
och myggor.

Dipterokarpaceer. Se Dipterocarpaceæ.

Dipterologi (af diptera, se d. o., och grek. logos,
lära), zool., läran om tvåvingarna.

Dipteros (grek., af di, dubbelt, och pteron, vinge),
Dipteraltempel, bygnk., ett antikt grekiskt tempel,
omgifvet af dubbel kolonnrad (enl. Vitruvius).

Dipterus Sedgw. och Murch., paleont., ett fossilt,
under devontiden lefvande fisksläkte, hvars mun var
beväpnad med trekantiga tandskifvor liksom
hos den i nutida Queenslands floder lefvande
lungfisken baramunda (se Ceratodus).
På grund af öfverensstämmelsen mellan D. och Ceratodus har
man antagit D. vara en af lungfiskarnas stamfäder.
A. Hng.


Dipteryx (Coumarouna) odorata Willd., bot. farm.,
ett till afd. Papilionatæ af fam. Leguminosæ
hörande högväxt träd, som är inhemskt i norra
Brasilien. Detta träd lämnar de bekanta tonkabönorna
(de större s. k. holländska), som äro
aflånga, vanligtvis raka, 2,5—4 cm. långa och 6—8
mm. breda, merendels platta, fettglänsande, glatta,
omgifna af ett tunt, svartbrunt, skrynkligt skal,
som innesluter en ljusbrun, af två oljerika hjärtblad
bestående kärna, hvilken innehåller kumarin och
till följd däraf har en angenäm lukt, påminnande
om nyslaget hö. D. oppositifolia Willd. lämnar ett
mindre slag af tonkabönor (s. k. engelska), hvilka
utvändigt äro nästan svarta och inuti hvitgula. Båda
dessa slag af tonkabönor användas för sin vällukts
skull till parfymering af snus.
O. T. S. (G. L—m.)

Fig. 1. Romerske konsuln Areobindus’ diptychon.

Diptychon, Diptyk (af grek. diptychos, dubbelt
hopvikt). 1. Skriftafla, som består af tvenne skifvor,
hvilka kunna fällas ihop. Sådana skriftaflor, under
antiken allmänt i bruk, voro på insidorna öfverdragna
med vax eller papyrus och förfärdigades ursprungligen
af trä, men sedermera, med lyxens öfverhandtagande,
äfven af elfenben, silfver eller guld, ofta med
infattade ädelstenar, samt smyckades på utsidorna
vanligen med reliefer. I Rom blef det vanligt,
att högre ämbetsmän (konsuler, pretorer, ediler,
kvestorer) vid sitt ämbetstillträde förärade
åt sina vänner sådana diptyker med gifvarens
porträttbild utanpå, därunder bilder af
festtillfällets gladiatorspel samt personaluppgifter
om honom skrifna inuti (se fig. 1).
Kristna kyrkan upptog bruket af liknande diptyker, i
hvilka förtecknades namn på martyrer, kyrkornas
föreståndare och välgörare eller andra framstående
församlingsmedlemmar; taflorna uppställdes på
altaret under förbönen, och detta bruk bibehöll sig
i västerlandet in i 12:e årh. (se fig. 2), i den
grekiska kyrkan ända till 15:e årh.
Från diptykerna hämtade konstbokbinderiet mången väckelse. —
2. Altaruppsats af tvenne taflor, som kunna fällas
tillsamman. Jfr Triptychon.
E. F—t.

Fig. 2. Hufvudpartiet af främre utsidan på konstnären Tutilos elfenbens-diptyk i Sankt Gallen (omkr. 900 e. Kr.). (Till art. Diptychon.)

Diptyk. Se Diptychon.

Dipus (grek., tvåfotad), zool. Se Springråttor.

Dipygus (af grek. di, dubbelt, och pyge, bakdel),
anat. Se Missbildning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>