Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog / 493-494 (1907) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dipylon - Dipylontiden. Se Dipylon - Dipylonvaser. Se Dipylon - Dipyr. Se Skapolit - Dir., förkortning för director och direktör - Dira necessitas - Dirce,grek. myt. Se Dirke - Dirckinck-Holmfeld - Directorium - Director musices - Direkt - Direkt anföring - Direkta skatter, kam. Se Skatt - Direkt bevis, log. Se Bevis - Direkt byte. Se byte, sp. 793 - Direkt eld - Direktion - Direktionsförändring - Direktiv - Direktor - Direktorialförfattningen. Se Direktorium - Direktorium

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dipylon (grek. di, dubbelt, och pyle, port), den
förnämsta af det forna Atens stadsportar. Denna
starkt befästa portbyggnad hade fått sitt namn
("dubbelporten") däraf, att den hade två ingångar
bredvid hvarandra. Utanför porten låg en stor, under
århundraden begagnad begrafningsplats. Emedan många
af de där funna grafvarna förskrifva sig från den
"geometriska tiden" (se d. o.), kallas den tiden
ofta, i synnerhet när det är fråga om Attika,
dipylontiden. Många andra grafvar på nämnda plats
tillhöra emellertid en senare del af forntiden.
— Dipylonvaser, attiska lerkärl från den
geometriska tiden, af hvilka många äro
prydda med målade, men om en lågt stående
konst vittnande bildframställningar.
O. M.

Dipylonvaser.

Dipylontiden. Se Dipylon.

Dipylonvaser. Se Dipylon.

Dipyr, miner. Se Skapolit.

Dir., förkortning för director och direktör.

Dira necessitas, lat., "den grymma (hårda)
nödvändigheten", ett uttryck i Horatius’ "Odæ", III,
24, v. 6. Jfr Dura necessitas.

Dirce, grek. myt. Se Dirke.

Dirckinck-Holmfeld [-felt], Konstant von, friherre,
dansk-tysk politiker, f. 1799 i Bocholt (Westfalen),
d. 1880 i Pinneberg (Holstein), var till 1840
anställd som ämbetsman i Lauenburg och gjorde
sig ifrån 1827 bekant genom en mängd tyska och
danska skrifter. Han var en af de förste, som togo
till orda för helstatsteorien, och försvarade på
det ifrigaste denna mot den schleswig-holsteinska
separatismen, bl. a. såsom utgifvare af "Politischer
journal" i Hamburg till 1840, då han bosatte sig
i Danmark. D. understöddes af danske konungen
Kristian VIII, hvilken ej ogärna såg honom bekämpa
de augustenborgska arfsanspråken. På 1850-talet blef
D:s opposition mot den danska nationalitetsprincipen
och nationalliberalernas politik allt skarpare, i
synnerhet efter den Scheelska kabinettsrevolutionen
af 1854, hvilken bragte Eider-danskarna till
statsrodret. Hans våldsamma skrift Grevinde Louise
Danner, født Rasmussen, Danmarks genius (1855)
föranledde t. o. m. åtal, men D. frikändes. Genom
ett antal danska och tyska flygskrifter uppträdde
D. mot den i Danmark rådande krigiska stämning,
som framkallats af exekutionsbeslutet af 1861, och
uppväckte därigenom en sådan ovilja mot
sig, att ett folkupplopp anställdes utanför hans
bostad i Roskilde, hvilket hade till följd, att han
i maj 1861 måste lämna Danmark. Han bosatte sig då i
Hamburg och försökte genom en rad broschyrer på tyska,
franska och engelska verka för sina politiska åsikter,
men med föga framgång.

Directorium, lat. (af dirigere, styra, leda),
benämning på den romersk-katolska kyrkokalendern,
i hvilken de för hvarje dag förekommande mässorna
och festerna m. m. äro upptecknade. Jfr Direktorium.

Direktor musices, lat., musikdirektör, i Sverige
särskildt den person, som leder de musikaliska
öfningarna eller håller musikhistoriska föreläsningar
vid universiteten. Jfr Direktor.

Direkt (lat. directus och directe, af dirigere,
rikta, räta, styra), rät, rak, omedelbar, utan
omvägar; rakt fram, omedelbart, utan omsvep;
utan några uppehåll vid mellanstationer; astron.,
försiggående i samma riktning som solens skenbara
årliga och jordens verkliga rörelse, från väster till
öster (motsats: retrograd).

Direkt anföring (lat. oratio recta), språkv., den
talform, i hvilken den talandes ord anföras så, som
de af honom själf blifvit sagda, t. ex.: Han sade:
"kom hit, Sven!" Motsatsen är indirekt anföring
(lat. oratio obliqua), då det sagda refereras, t. ex.:
Han sade, att Sven skulle komma till honom.

Direkta skatter, kam. Se Skatt.

Direkt bevis, log. Se Bevis.

Direkt byte. Se Byte, sp. 793.

Direkt eld, krigsv., skjutning mot från den
eldgifvande pjäsen synligt mål. Se Eld.

Direktion (lat. directio, af dirigere, rikta,
styra), riktning, kosa; ledning, öfveruppsikt;
styrelse, sammanfattning af medlemmarna i en styrelse.

Direktionsförändring, krigsv., ändrandet af en trupps
marsch- eller anfallsriktning, utföres genom svängning
af hela fronten på sådant sätt, att den inre flygeln
rör sig något framåt. Man kan äfven tala om en hel
armés direktions- eller frontförändring under marsch
eller på ett slagfält.
C. O. N.

Direktiv (af lat. dirigere, rikta, styra), krigsv.,
af högste befälhafvaren åt hans närmaste underlydande
gifven allmän anvisning rörande de närmast förestående
rörelserna e. d. Direktiv äro sålunda mera allmänt
hållna än order.
C. O. N.

Direktor (lat. director, af dirigere, styra, leda),
ledare, föreståndare, styresman; (fr. directeur)
medlem af direktorium (se d. o.). Jfr Direktör.

Direktorialförfattningen (fr. constitution du
directoire). Se Direktorium.

Direktorium (lat. directorium, af dirigere, styra),
ledning af en angelägenhet; kyrkokalender (se
Directorium); sammanfattningen af sådana personer,
som fått sig anförtrodt att gemensamt leda en
viss angelägenhet. Direktorium (fr. directoire)
kallas företrädesvis den myndighet, som utöfvade
verkställande makten i Frankrike från 5 brumaire
år IV (27 okt. 1795) till 19 brumaire år VIII (10
nov. 1799). Enligt den af konventet 5 fructidor år III
(22 aug. 1795) godkända och vid allmän omröstning
af landet antagna samt 1 vendémiaire år IV (23
sept. 1795) proklamerade författningen, den stundom
s. k. direktorialförfattningen, skulle direktorium
bestå af fem medlemmar, hvilka skulle utses

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>