Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Badens, Frans, holländsk figurmålare - Badensare, invånare i Baden - Badensiska viner, de i flera trakter af Baden odlade vinsorterna - Badenweiler, by och badort i södra Schwarzwald i Baden - Bader, Karl Adam, tysk operasångare - Bader, Clarisse, fransk skriftställarinna - Badia Calavena, köping i italienska prov. Verona - Badia y Leblich, Domingo (äfven Castillo), spansk resande - Bad-id, zool. Se Id - Badile, Antonio, Paolo Veroneses lärare - Ba Dimma. Se Gambia 1 - Badin, fr., skämtare, gyckelmakare - Badin, Adolf Ludvig Gustaf Albrekt, med tillnamnet Couschi, var en neger och kunglig favorit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som af hans samtida prisas för sin mättade färg,
äro nu till ytterlighet sällsynta. I Kr. Hammers
forna samling fanns emellertid en signerad Interiör
med en kavaljer och en dam, den senare med ett
vinglas i handen (troligen samma, ur kejsar Rudolf
II:s konstkammare komna målning af B., som drottning
Kristina i Stockholm egde), och i Amsterdams
riksmuseum finns en honom tillskrifven stor Skyttemåltid
med 17 figurer.
O. G–g.
Badensare, invånare i Baden. Adj.
badensisk. – Badensiska, badensisk kvinna.
Badensiska viner, de i flera trakter af Baden
odlade vinsorterna. De äro i allmänhet medelgoda,
delvis starka hvita och röda bordsviner, några äfven af
högre kvalitet, bl. a. de bourgogne-liknande
rödvinerna Meersburger, Affenthaler och Zeller. De
söta hvita viner, som växa på berget Königstuhl,
användas vid champagnetillverkning. Markgräfler är
en för sin mildhet och angenäma smak mycket omtyckt
sort. Vinbergen upptaga ett område af närmare
18,000 har, och vinodlingen inbringar i medeltal 13
mill. mark årligen. De badensiska vinerna finna god
åtgång i Tyskland och Schweiz samt exporteras
äfven till England och Amerika.
Badenweiler, by och badort i södra
Schwarzwald i Baden, på nordvästra sluttningen af det
1,170 m. höga Hochblauen. B. är märkligt genom
år 1784 upptäckta ruiner efter gamla romerska
termer, som voro helgade åt den schwarzwaldska Diana
(Diana abnoba). B. är mest bekant som klimatisk
kurort. Det besökes årligen af omkr. 4,600 badgäster.
Bader, Karl Adam, tysk operasångare, f. 1789
i Bamberg, där han af sin äldre broder fick
undervisning i musik och efterträdde sin fader såsom
dom-organist. På v. Holbeins uppmaning utbytte han
kyrkan mot teatern, njöt E. T. A. Hoffmanns
undervisning, tillbragte 4 läroår i München,
gasterade i Bremen, Hamburg och Braunschweig,
engagerades i Berlin 1820 och verkade där med lysande
framgång till 1849, då han fick pension och blef
ledare af den musikaliska delen af gudstjänsten i
den katolska S. Hedvigs-kyrkan. Död 1870. Han
glänste framför allt som hjältetenor, särskildt i
Spontinis operor.
A. L.
Bader [-dä’r], Clarisse, fransk
skriftställarinna, f. 1840 i Strassburg, d. 1902 i Paris,
författade en serie ganska gedigna arbeten öfver
kvinnans sedliga och sociala ställning företrädesvis i
forntiden. Franska institutet prisbelönade hennes
första bok, La femme dans l’Inde antique (1864),
hvilken efterföljdes af La femme biblique (1865;
2:a uppl. 1866). La femme grecque, étude de la
vie antique (prisbelönt af Franska akademien; 2 bd,
1871, 2:a uppl. 1873) och dess pendang La femme
romaine (1877) samt slutligen La femme française
dans les temps modernes (1883) m. m.
Badia Calavena, köping i italienska prov. Verona,
vid Adige. 3,174 inv. (1901). Det var förr
hufvudort i distriktet Tredici communi (de 13
kommunerna), hvars invånare, af tysk härkomst,
under det venezianska väldets tid bildade ett slags
republik med stora privilegier.
Badia y Leblich [i lebli’t*], Domingo (äfven
Castillo), spansk resande, f. 1767 i Barcelona,
studerade naturvetenskap och österländska språk samt
beslöt att, förklädd till muhammedan, göra en
vetenskaplig resa i Afrika. Efter att i London under
umgänge med där boende turkar och araber hafva
förskaffat sig kännedom om muhammedanska bruk,
begaf han sig 1801 till Marokko, med hemligt
uppdrag, som dock återtogs, af spanska regeringen att
söka störta sultanen. I Marokko uppträdde han,
under namnet Ali bej, såsom en af abbasidernas
afkomlingar, och hans uppträdande var sådant, att
man icke hyste det ringaste misstroende till hans
uppgifter. Han mottogs med utmärkt aktning af sultan
Muley Soliman, och under sin fortsatta färd öfver
Tunis, Tripoli och Egypten rönte han såsom en
lärd och högättad muhammedan den största
uppmärksamhet. I Mekka beträdde han templets inre,
där ingen kristen förut satt sin fot. Återkommen
till Spanien, trädde han i den nye härskarens,
Josef Bonapartes, tjänst, men utvandrade vid
bourbonernas återkomst till Frankrike och utgaf där sina
reseminnen under titeln Voyage d’Ali bei en Afrique
et en Asie (1814). Ett par år därefter erhöll han
uppdrag att besöka Indien, anslöt sig i Damaskus
under namn af Ali Otman till en pilgrimskaravan,
men afled i Aleppo 1819.
(G. Stg.)
Bad-id, zool. Se Id.
Badile, Antonio, f. 1516 i Verona, d. där
1560, Paolo Veroneses lärare, morbror och svärfar,
tillhörde en gammal artistfamilj. Han bildade en
öfvergång från det äldre veronesiska, af Venezias
konst dock icke oberörda måleriet och hans
berömde elevs mer storslagna och friare
konstskapelser.
O. G–g.
Ba Dimma. Se Gambia 1.
Badin [badä’], fr., skämtare, gyckelmakare. –
Badinage [-a*] l. Badineri, skämt, tokeri. –
Badinera, skämta, gyckla.
Badin [badä’], Adolf Ludvig Gustaf
Albrekt, med tillnamnet Couschi, var en
neger och kunglig favorit, som genom Crusenstolpes
"Morianen", i hvilken roman han skall anses utgöra
den sammanhållande tråden, fått ett rykte, långt
större än hans personlighet förtjänar. Han uppgifves
vara född på dansk-västindiska ön S:te Croix (enligt
andra i Afrika) omkr. 1747, fördes till Europa af
ostindiefararen kapten Ekeberg och skänktes i slutet
af 1750-talet af sin dåv. egare, danska etatsrådet
Reiser, till drottning Lovisa Ulrika. Man berättar,
att drottningen beslutit med honom anställa ett
uppfostringsförsök och fördenskull låtit honom
uppväxa i fullkomlig frihet och utan något slags aga,
förmodligen ock utan någon nämnvärd boklig
undervisning. Emellertid gick själfsvåldet snart så långt,
att försöket måste öfvergifvas. I stället fick Badin,
såsom han för sina upptågs skull kallades, någon
undervisning i kristna läran och döptes 1768,
hvarvid han erhöll de ofvan uppräknade namnen.
B. var alltid med orubblig tillgifvenhet fäst vid
sin välgörarinna och hennes barn, särdeles de båda,
som under hennes senare år voro henne kärast.
"Han var", säger den samtida hofmannen von
Hausswolff, "i hög grad diskret, och ehuru han
noga kände den tidens händelser och det, som intill
1782 kunnat passera inom hofvet, hörde man honom
aldrig nämna något därom." Af Lovisa Ulrika fick
han för sin lifstid två hemman på Svartsjölandet.
– B. hade äfven en annan egenskap, som gör honom
till tidsbild: han var ordensvurm i hög grad, ej
blott inom frimureriet, där han lär hafva innehaft
höga värdigheter, utan inom nästan alla den tidens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
