Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baden, oftare Baden-Baden, stad och hufvudort i kretsen Baden - Baden (B. bei Wien), stad i Nedre Österrike - Baden, stad i Schweiz, kantonen Aargau - Baden, K. van, holländsk arkitekturmålare - Baden. 1. Jakob B., dansk filolog - Baden. 2. Gustaf Ludvig B., dansk häfdatecknare - Baden-Baden, stad och badort. Se Baden, sp. 632 - Baden-Baden, regentätt. Se Baden (historia) - Baden-Durlach, regentätt. Se Baden (historia) - Badeni, Kazimierz, österrikisk statsman af polsk nationalitet - Baden-Powell. 1. Sir George Smyth B., engelsk kolonialpolitiker och nationalekonom - Baden-Powell. 2. Robert Stephenson Smyth B., brittisk militär - Badens, Frans, holländsk figurmålare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1877, är en storartad byggnad i renässansstil, som
uppförts öfver den rikaste af källorna, "Ursprung"
(68,6° C.), och f. n. den elegantaste af dylika anstalter
i Europa, och det där befintliga institutet för svensk
sjukgymnastik, inrymmande 2 fullständiga
uppsättningar af Zander-apparater, under ledning af
hofrådet doktor Kirchoff, anses vara det förnämsta af
dylika i Tyskland.
(Ln.)
Baden (B. bei Wien), stad i Nedre Österrike,
vid Schwechat, 27 km. s. om Wien, på sluttningen
af Wiener-wald. 12,247 inv. (1900). Det är en
gammal badort – under romartiden Aquæ
pannonicæ – med varma svafvelkällor (27–35° C.),
hvilka användas på samma sätt som källorna i
Aachen. Kurfrekvensen belöpte sig 1901 till öfver
23,000 personer.
Baden, stad i Schweiz, kantonen Aargau, vid
Limmat, 22 km. n. v. om Zürich, 388 m. ö. h. 6,109
inv. (1900). B. är en badort af första rangen och
årligen besökt af 20–30 tusen främlingar. Det
var bekant redan på Tacitus’ tid. De varma
källorna, 46–50° C., tillhöra svafveltermernas grupp.
– B. är historiskt namnkunnigt genom den därstädes
1714 (7 sept.) slutna freden mellan Frankrike och
Tyska riket. 1526 hölls där den bekanta teologiska
disputationen emellan Oekolampadius och B. Haller
å ena samt Eck å andra sidan.
Baden, K. van, holländsk arkitekturmålare,
hvars lefnadsomständigheter äro fullkomligt obekanta,
men som enligt data på hans arbeten var verksam
1637–45. Taflor af hans hand (små, runda
kyrkinteriörer med bibliskt eller annat staffage)
förekomma i flera svenska privatsamlingar.
Förmodligen var han en nära frände till den genom
dokument kände holländske målaren Hans Jurriaensz.
van Baden (f. 1604), som var verksam i Amsterdam
åtminstone ännu 1655.
O. G–g.
Baden. 1. Jakob B., dansk filolog, f. 1735,
d. 1804, var sedan 1780 professor vid universitetet
i Köpenhamn. Hans latinska grammatika (1782), ett
för sin tid utmärkt arbete, nyttjades under 60 år
i de danska skolorna, likaså hans latinska ordbok
(1786–88). Äfven hans danska grammatika (1785)
betecknade ett väsentligt framsteg. 1768–69
utgaf B. "Kritisk journal", ett aktningsvärdt försök
i estetisk kritik. Hans öfversättningar af Tacitus
och Suetonius äro ganska väl gjorda; däremot har
hans öfversättning af Horatius blifvit ryktbar genom
en stor mängd befängda smaklösheter.
2. Gustaf Ludvig B., den förres son, dansk
häfdatecknare, f. 1764, d. 1840, var en flitig
historisk samlare och författare samt behandlade i
synnerhet den inre utvecklingen; men hans stora ensidighet
och starka hat till adel och prästerskap göra hans
arbeten partiska och delvis opålitliga. Hans
förnämsta arbeten äro Danmarks riges historie (5 bd,
1829–32), Dansk-norsk hist. bibliothek (1815) och
Afhandlinger i fædrelandets cultur-, stats-, kirke-
og literairhistorie (3 bd, 1820–22).
E. Ebg.
Baden-Baden, stad och badort. Se Baden,
sp. 632.
Baden-Baden, regentätt. Se Baden (historia).
Baden-Durlach, regentätt. Se Baden (historia).
Badeni, Kazimierz, österrikisk statsman af
polsk nationalitet, f. 14 okt. 1846 i Surochovo i
Galizien (släkten härstammade ursprungligen från
Italien), blef 1888 ståthållare i Galizien samt 1895
österrikisk ministerpresident och inrikesminister.
Hans olyckliga försök att genom eftergifter åt
Böhmens och Mährens slaver åstadkomma en ny
"ausgleich" med Ungern ledde till de ödesdigra
språkförordningarna af år 1897, hvilka i sin ordning
vållande hans fall i nov. s. å. Se vidare
Österrike. – Hans bror Stanislaw B. är f. n.
landtmarskalk af Galizien.
A–d J.
Baden-Powell [bei’dn pau’l]. 1. Sir George
Smyth B., engelsk kolonialpolitiker och
nationalekonom, f. 1847, d. 1898. Redan genom resor i
sin ungdom förvärfvade han personlig kännedom om
de engelska kolonierna och utgaf 1872 ett arbete om
Australien och Nya Zeeland. Efter att 1877 ha
blifvit privatsekreterare hos guvernören i Victoria
(Australien), egnade han sig åt kolonisationens
nationalekonomiska sida och utgaf 1879 boken
Protection and bad times, däri han förfäktade, att
protektionismen var lika skadlig för kolonierna som för
England. Hans frihandelsvänlighet fick ytterligare
stöd, då han 1880 sändes till Västindien i uppdrag,
hvilkas resultat framlades dels i arbetet State aid
and state interference (1882), dels i fem "blå
böcker" (1883–84). Från 1886 gällde hans verksamhet
framför allt förhållandena i Canada; han genomdref
en statsunderstödd ångbåtsförbindelse med Japan
samt ingrep energiskt i striderna med Förenta
staterna om fisket i Berings haf (se d. o.); 1891–93
förberedde han det slutliga afgörandet af den senare
frågan eenom en rad viktiga undersökningar för
brittiska regeringens räkning. A. var äfven en flitig
politisk skriftställare och talare samt från 1885 till
sin död (konservativ) ledamot af underhuset. Vid
en resa till Novaja Semlja 1896 sammanträffade B.
med Fritjof Nansen och förde honom, som då var
på återväg från nordpolsexpeditionen, till Norge på
sin lustångare.
(E. Hkr.)
2. Robert Stephenson Smyth B., den
föregåendes broder, brittisk militär, f. 1857, deltog
som öfverstelöjtnant med utmärkelse i asjantifälttåget
1895 och andra matabelekriget 1896 samt var vid
boerkrigets utbrott befälhafvare i den lilla, dåligt
befästa staden Mafeking i brittiska Betsjuanaland, tätt
invid transvaalska gränsen. Med öfverdådig
tapperhet och outtröttlig energi ledde han denna stads
försvar mot en öfvermäktig belägringshär under mer
än 7 månader (okt. 1899–maj 1900) samt deltog
efter Mafekings undsättning i operationerna i
Transvaal under krigets senare skede. B. organiserade de
till ordningens upprätthållande uppsatta beridna
polistrupperna ("South african constabulary") och
var 1900–03 chef för Transvaals polisväsende. 1903
blef han generalinspektör för det engelska kavalleriet.
B. har äfven gjort sig känd som militärskriftställare
och utgifvit bl. a. The downfall of Prempeh (1896),
The matabele campaign (s. å.) och en högt
uppskattad handbok i kunskapartjänst, Aids to scouting
(1899; "Anvisningar i spejartjänst", 1903).
Badens, Frans, holländsk figurmålare, f. 1571
i Antwerpen, d. kort före 1621 i Amsterdam, var
först elev af sin far, en från Amsterdam bördig
målare, men reste tidigt i sällskap med J. Matham
till Italien, där han stannade i fyra år och hvarifrån
han återkom till Amsterdam med en i södern
inhämtad, högt uppdrifven teknisk färdighet, som i
konstnärskretsarna hemma förvärfvade honom
binamnet "italienaren". Hans taflor (genrer och porträtt),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
