Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aselli, Kaspar - Asellus aquaticus. Se Vattengråsugga - Asemi - Asepsin. Se Antisepsin - Aseptik - Aseptin - Aseptisk - Aseptol - Aserbeidjan - Asexual - Asexuell. Se Asexual - Asfalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
endast tre slags kärl: artärer, vener och nerver, ty
dessa sistnämnda höllos också för kärl och ansågos
hysa "lifsandarna". Det fulla värdet af sin
upptäckt insåg dock ej A., som trodde att chylus-kärlen
gingo till lefvern. Hans upptäckt, som väsentligt
bidrog att kullkasta medeltidens åsikter inom
naturvetenskaperna, fullkomnades emellertid kort därpå
af fransmannen Pecquet, svensken Olof Rudbeck
och dansken Thomas Bartholinus.
Bg.*
Asellus aquaticus, zool. Se Vattengråsugga.
Asemi (af grek. nekande a och sema, tecken),
oförmåga att för omgifningen göra sig förstådd genom
tecken, vare sig ord, åtbörder, skrift eller annat.
Kallas äfven asymboli (af grek. symbolon, tecken,
sinnebild).
Asepsin, farm. Se Antisepsin.
Aseptik (af grek. nekande a och septikos,
som åstadkommer förruttnelse), den kirurgiska
behandlingsmetod, som går ut på att utestänga infektion
genom användande af fullkomligt smittfria
instrument, förbandsartiklar m. m. Den antiseptiska
sårbehandlingen, där sårets försvarande mot
sjukdomsalstrande mikroorganismers inträngande sker
genom användande af medel, som äro giftiga för
dessa organismer (sublimat, karbolsyra o. s. v.), har
i regeln den stora olägenheten med sig att nämnda
medel kunna verka giftigt äfven på patienten. På
senare tid har därför inom kirurgien gjort sig gällande
en sträfvan att, såvidt möjligt är, ersätta denna
antiseptiska behandling med en aseptisk, hvilken
består däruti att man söker skydda det rena
operationssåret från all infektion utifrån genom att
begagna instrument och förbandsartiklar, hvilka på mekanisk
eller termisk väg på det omsorgsfullaste befriats från
alla smittofrön, samt tvättvätskor (t. ex. kokadt
vatten, alkohol), hvilka äro indifferenta, men
aseptiska, d. v. s. absolut fria från patogena mikrober
eller deras sporer. Är däremot såret redan från
början infekteradt, såsom ofta är fallet vid yttre
skador, kan, såsom lätt inses, behandling med
antiseptiska medel i regeln icke undvaras. Aseptiken
kan alltså sägas vara en del af, men på samma gång
en motsats till antiseptiken.
S. J–n.
Aseptin (af grek. nekande a och sepsis,
förruttnelse), ett af H. Gahn uppfunnet namn på ett af
honom först i handel fördt antiseptiskt preparat, som
utgöres af borsyra dels i pulverform, dels i
lösningar, mer eller mindre koncentrerade. S. k. dubbel
aseptin består af 2 delar borsyra och 1 del alun.
Användningen af aseptin såsom konserveringsmedel
för födoämnen torde numera i det närmaste hafva
upphört och detta med rätta, då borsyran ingalunda
är så oskadlig som man förr antog. Vid smärre sår
och vissa hudsjukdomar kan aseptin-behandling med
fördel användas.
Under namnet amykos (af grek. nekande a och
mykes, svamp) användes en med borax, nejlikolja
och glycerin försatt aseptinlösning såsom
toalettmedel, till munnens och tändernas rengöring, hudens
befriande från utslag o. s. v. Nejlikoljan hindrar
mögelbildning, hvilket borsyran ensam ej
förmår.
S. J–n.
Aseptisk (af grek. nekande a och sepsis,
förruttnelse), fullkomligt fri från sjukdomsalstrande
organismer eller deras sporer. Då frihet från dylika
organismer ej kan med säkerhet ernås, utan att ämnet
i fråga befrias från alla slags organismer, de må nu
vara sjukdomsalstrande eller icke, så blifva praktiskt
taget begreppen aseptisk och steril (i bakteriologisk,
mening) identiska. Jfr Aseptik och
Sterilisering.
S. J–n.
Aseptol, farm. Genom inverkan af
koncentrerad svafvelsyra i köld på karbolsyra erhålles
ortofenolsulfonsyra, som sedermera renas. En
33 1/3-procentig lösning i vatten af denna syra
utgör det preparat, som kallas aseptol l.
sozolsyra (acidum sozolicum) och som är en mer eller
mindre brunfärgad, klar, sur, af karbolsyra luktande
vätska, hvars blandning med 9 delar vatten fått
användning såsom antiseptiskt medel i stället för den
giftigare karbolsyran. Aseptol har dock den
betydande olägenheten att med tiden försvagas,
därigenom att ortosulfonsyran småningom förvandlas till
den mindre verksamma parasulfonsyran.
S. J–n.
Aserbeidjan l. Aderbeidjan ("eldslandet"),
provins i nordvästliga hörnet af Persien, begränsad
i n. af det ryska Transkaukasien (hvarifrån det skiljes
genom floden Araxes), i ö. af prov. Gilan och
Chamse, i s. af prov. Kurdistan, i v. af turkiska
Kurdistan. 104,840 kvkm. Landet är öfverallt
uppfylldt och omgifvet af berg. Den enda större slätt,
som finnes i A. och på hvilken staden Tabris ligger,
höjer sig 1,350 m. öfver hafvet. Landets högsta
berg äro Lilla Ararat (3,960 m.) och den utslocknade
vulkanen Savalan (4,813 m.). Från A. fås den s. k.
Tabrismarmorn – ett slags alabaster, som, skuren
i tunna skifvor, nyttjas till fönsterrutor. Landet
hemsökes ofta af jordbäfningar. Utom Araxes, som går
till floden Kura, och Kisil-Usen, som rinner till
Kaspiska hafvet, samlas alla provinsens vatten till
sjön Urmia (1,220 m. öfver hafvet), en 3,830 kvkm.
stor saltsjö, som saknar aflopp, och hvars sälta
öfverträffar Döda hafvets. Klimatet i A. är sundt. Sommar
och höst äro heta, vintern ofta mycket sträng. Snön
kvarligger på bergen 9 månader af året. Invånarna
odla säd och frukter samt äfven bomull och något
ris. Bergen äro skoglösa och slätten till följd af
torkan föga växtrik. Hela landet, i synnerhet den
kurdiska bergstrakten, är rikt på boskap. I några
städer tillverkas i betydlig mängd läder-, siden- och
guldsmedsartiklar. Befolkningen, hvars antal
uppskattas till vid pass 2 mill., utgöres af turkar, kurder,
perser och armenier; turkiska är det allmänna
språket. I trakten kring sjön Urmia lefva omkr.
35,000 nestorianska kristna, bland hvilka
amerikanska missionärer sedan 1834 utöfvat en icke obetydlig
verksamhet. Hufvudstad: Tabris, medelpunkten för
Persiens handel med Europa. Öfriga städer: Ardabil,
Choi, Urmia, Maraga.
Asexual, Asexualisk l. Asexuell (af
grek. nekande a och lat. sexus, kön), utan kön,
könlös.
Asexuell. Se Asexual.
Asfalt (grek. asfaltos), Bergbeck, Naturlig
asfalt, tekn., ett i naturen förekommande, svart
eller svartbrunt, ogenomskinligt ämne, som har skåligt
brott, är fettglänsande samt vid vanlig temperatur
hårdt och sprödt, men vid högre värmegrad mjukt och
segt, och som smälter vid omkr. 100° C. Ren asfalt
har en egentlig vikt = 1,1–1,2 och en hårdhetsgrad
= 2. Den skiljer sig från andra bituminösa ämnen,
såsom petroleum och bergtjära, hufvudsakligen genom
sin mindre lättsmälthet. Efter antändning brinner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
