Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amfion, grek. myt., son af Zeus och Antiope - Amfipoder, zool., märldjur - Amfipolis, fordom stad i Macedonien - Amfiprostyl, bygnk., tempel som bara har en kolonnställning framför hvardera kortsidan - Amfissa, nu Salona, grekisk stad i de ozoliske lokrernas land - Amfiteater, byggnad med flere trappvis öfver hvarandra upphöjda säten för åskådarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
misshandlades af sin farbroder Lykos och dennes gemål,
Dirke, hämnades Amfion och Zethos på den sistnämnda
genom att binda fast henne vid hornen på en vild
tjur, som släpade henne till döds. Denna händelse är
afbildad i en kolossal antik marmorgrupp, som under
namn af "farnesiske tjuren" (se Farnesiska konstverk)
förvaras i Neapels museum. – Efter att hafva satt sig
i besittning af sin fädernestad, Tebe, befäste Amfion
och Zethos denna med en ringmur, hvarvid stenarna
skola hafva satts i
[bildtext]
Amfion och Zethos (från en relief i Pal. Spada i Rom).
rörelse af tonerna från Amfions lyra. A. förmälde
sig med Niobe (se d. o.) och hade
med henne många söner och döttrar, hvilka
alla föllo offer för Apollons och Artemis’
pilar. I Tebe visade man hans och Zethos’
gemensamma graf, och de båda tvillingbröderna
betraktades såsom beotiska lands-heroer.
A. M. A.
Amfipoder (lat. amphipoda), zool., märldjur.
Amfipolis (lat. Amphipolis), fordom stad i Macedonien,
vid floden Strymon, var urspr. en ateniensisk
koloni, grundad 437 f. Kr. af Agnon, men kom
sedan under Macedoniens välde och togs slutligen
af romarna, hvilka gjorde det till hufvudstad i
"Macedonia prima". A. kallades under medeltiden
Chrysopolis ("guldstaden") efter några närbelägna
guldgrufvor. Obetydliga lämningar vid nuv.
Neo-Chorio.
Amfiprostyl (af grek. amfi, omkring, på båda sidor,
pro, framtill, och stylos. pelare), bygnk., den
grekiska tempelform, som har en kolonnställning
framför hvardera kortsidan och inga kolonner på
längdsidorna.
(I. G. C.)
[bildtext]
Joniskt amfiprostyltempel. (Nike Apteros, Aten.)
Amfissa, nu Salona, grekisk stad i de ozoliske
lokrernas land, n. v. om Delfi. Det förstördes af
den macedoniske konungen Filip 339 f. Kr. i det
s. k. heliga kriget, emedan dess invånare bebyggt
en templet i Delfi tillhörig åker, men blef åter
uppbyggdt.
Amfiteater (af grek. amfi, omkring, och theatron,
skådeplats) var hos romarna en byggnad, inneslutande
i sin midt en skådebana, på hvilken fäktarespel
och djurstrider uppfördes och rundt omkring
hvilken funnos flere trappvis öfver hvarandra
upphöjda säten för åskådarna. Denna teaterform,
en modifiering af cirkus, nådde under den romerska
kejsartiden en storartad fullkomning och nyttjas
äfven i nutiden, när det gäller att åt en stor
mängd åskådare eller åhörare lämpligen bereda
tillträde till sådana framställningar, som kunna
lika väl uppfattas från hvilken sida som helst, såsom
jättekonserter, konstridter, tjurfäktningar o. d. –
Den romerska amfiteatern var en stor offentlig,
ursprungligen i en kraterformig dalsänkning
anordnad, senare med särskilda ytterväggar försedd,
af sten (tidigare af trä) byggd och fritt stående,
obetäckt skådeplats. Den var i regeln elliptisk,
endast undantagsvis cirkelrund. Skådebanan eller
stridsplatsen (arena) befann sig i anläggningens midt
och var helt och hållet omkretsad af koncentriska
åskådareplatsringar. Liksom på en teater eller
på en kappränningsbana (circus) lågo dessa platser
högre, i samma mån de voro aflägsnare från arenan,
på hvilken fäktarespel (se Gladiator)
och djurstrider, någon gång äfven sjöträffningar
(naumachiæ) framställdes. De lodräta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
