Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fotografiskt blåtryck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fragmokon, paleont. Se Belemnit.
*Fraikin, C. A., dog 1893.
*Fraknól, W., blef 1879 generalsekreterare vid
Ungerska akademien och abbot i Szegszárd.
Frameries [framrī], kommun i belgiska
prov. Hainaut, vid flere jernvägslinier. 10,821
innev. (1890). Stenkolsgrufvor. Tillverkning af
tågvirke.
Framhärd, metallurg. Se Jern, sp. 1124.
Framingham [frēmingöm], stad i nord-amerik. staten
Massachusetts. 30 km. v. om Boston, vid Sudbury
river. 9,239 innev. (1890). Statens normalskola.
Framladdning. Se Eldhandvapen och Kanon.
Framtidsdom. Se Vilkorlig straffdom.
*Franc har antagits som myntenhet äfven i Serbien
1875 (dinar), Persien 1877 (kran), Bolivia 1879
(bolivar), Bulgarien 1880 (levat). Medelbart tillämpas
samma myntsystem i de flesta republiker i spanska
Amerika genom myntning af boliviano, peso, piaster,
sol eller venezolano = 5 francs, i Central-Amerika,
Venezuela, Columbia och Peru för guld- och
silfvermynt, i Ecuador och Chile för silfvermynt.
France [fra’ngs], Jacques Anatole (heter egentl.
Thibault), fransk kritiker och romanförfattare,
född i Paris d. 16 April 1844, har varit verksam i
flere pressorgan, bl. a. såsom literatur-kritiker
i »Le temps», och anställdes 1876 vid senatens
bibliotek. 1896 valdes han till ledamot af Franska
akademien. F. har vunnit erkännande som en af
det samtida Frankrikes bästa förmågor både på
kritikens och romanens områden. Ja han är »den
finaste och spetsigaste penna Frankrike egt sedan
Voltaires dagar» (C. D. af Wirsén). Han debuterade
1868 med en studie öfver A. de Vigny, utgaf 1873 de
formfulländade dikterna Poémes dorés och beträdde 1879
den humoristiska berättelsens fält med Jocaste och Le
chat maigre. Större lycka gjorde Le crime de Sylvestre
Bonnard, membre de rinstitut (1881, prisbelönt
af Franska akademien: »Sylvester Bonnards brott»,
1892) och Les désirs de Jean Servien (1882). Det
genomgående draget hos F. är en mild resignation,
förmäld med äkta humor i sättet att uppfatta och
belysa menniskolifvet; men rätt ofta framblixtrar
ett drag af fin ironi eller hvass satir. Vidare må
nämnas sagan Abeille (1883), Nos enfants (1886),
Balthazar (1889), Thaïs (1890; svensk öfvers. 1891),
två ypperliga nutidssatirer i samma stil som
Voltaires »Gandide» (La rôtisserie de la reine
Pídauque och Opinions de M. l’abbé Jérôme Coignard,
1893) novelletterna Le puits de Sainte Claire (1895),
med ämnen mest från Italiens medeltid och en tjusande
gammaldags ton i framställningen, samt L’orme du mail
(1897), ett verkligt kapitel ur samtidens historia,
innehållande resonnemang emellan typer för olika
samhällsklasser. F. har under titeln La vie littéraire
sedan 1888 utgifvit serier af sina veckokritiker ur
»Le temps» samt med inledande karakteristiker försett
raritetsupplagor af Racine, Molière, La Fontaine,
»Manon Lescaut», »Paul et Virginie» m. m.
Franceville [frangsvi’l], en 1880 anlagd station i
Franska Kongo, vid föreningen af Passa och öfre Ogowe,
omkr. 420 m. öfver hafvet. Derifrån
bäras varorna genom batekes land till Alima, på
hvilken de sedan fraktas till Kongo. —
*Franchi, Ausonio. Med sitt arbete Ultima critica
(2 bd, 1890–91) återvände rationaiisten F. i den
katolsk-kyrkliga trons sköte.
*Franchomme, A., född 1808, dog 1884.
Francia [fra’ntjia], di, italiensk målare. Se Mola. 1.
*Franciskan-orden. Sp. 159, r. 21 nedifr. läs
konventualer.
*Franck (Franckenius), J., föddes antagligen
i Dalarna. Han säger sig nämligen sjelf vara
Cuprimontanus (»från kopparberget»). Hans Speculum
botanicum (2:dra uppl. 1659), »den första egentliga
svenska flora», är ännu af värde genom sin skatt
af svenska växtnamn. F:s »Apothekers-ordning» kan
betecknas såsom Sveriges första farmakopé.
*Franck, Adolphe, afgick 1891 från professuren och
dog 1893. Från 1844 var han medlem af Institutet. Han
var länge medredaktör af »Journal des débats» och
uppsatte 1888 tidskriften »La paix sociale», hvars
uppgift var att bekämpa ateismen.
Franck, César Auguste, belgisk tonsättare, f. i Liége
1822, d. 1890, var elev af konservatoriet i Paris och
blef 1872 orgelprofessor derstädes äfvensom organist
vid S:te Clotilde. Först efter hans död blefvo hans
kompositioner mera spridda, särskildt hans kammarmusik
och kantatverket Les béatitudes (»Salighetsstigar»;
introduceradt i Sverige 1896); i öfrigt skref han
ett oratorium Ruth, sånger, pianosaker etc. A. L.
*Franckenstein, G. A., tyska riksdagens förste
vicepresident 1879–87, från 1881 president i bajerska
riksrådet, dog 1890.
*François (sp. 164) – 2. Alphonse F., dog 1888.
*François (sp. 165). — 2. Luise von F., f. 1817,
dog 1893. Af hennes bästa roman, »Die letzte
Reckenburgerin» (ej Rickenburgerin), utgafs 6:te
uppl. 1895.
Frangula-bark, Amerikansk, farmakogn., äfven kallad
Cascara sagrada, Cortex Rhamni Purshiani, barken
af den i vestra delarna af Nord-Amerika växande
busken Rhamnus Purshiana DC., förekommer såsom drog
vanligen i stycken, som äro bredare och mer plana än
stycken af vanlig frangula-bark (se Frangula),
men i öfrigt rätt mycket likna denna. Dess verkan och
användning äro nästan desamma som de af vår frangula;
den uppges dock verka ännu något mildare afförande
än denna. Medlet har på senare år börjat att alltmer
användas äfven i Europa mot kronisk förstoppning,
mest i form af s. k. »fluid extract» (se Extrakt).
C. G. S.
*Frank, Jakob (ej Joseph), hette urspr. Jankiew
Lebowicz, var son af en rabbin i Galizien och föddes
1720.
Frank, Franz Hermann Reinhold von, tysk teolog,
f. 1827, professor i systematisk teologi vid
Erlangens universitet 1858, adlad 1892 d. 1894, skref
bl. a. System der christlichen gewissenheit (1870–73;
2:dra uppl. 1881–84), System der christlichen wahrheit
(2 bd, 1878–80; 3:dje uppl. 1893) och System der
christlichen sittlichkeit (2 bd, 1884–87) samt Geschichte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
