Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fotografiskt blåtryck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
und kritik der neueren theologie (1894; 2:dra
uppl. 1895).
*Frankenthal, 14,446 innev. (1895), har Tysklands
största sockerraffinaderi (med omkr. 1,500
arbetare). F., under 1500- och 1600-talen fästning,
hölls besatt af svenskarna 1632–35.
*Frankfurt am Main hade med förstäderna 229,299
innev. 1895. Bornheim ingick 1877 såsom stadsdel
i F. I staden utgifvas 7 större dagliga tidningar,
af hvilka den äldsta är »Frankfurter journal» (från
senare hälften af 1600-talet, nu nationalliberal),
den inflytelserikaste den 1856 uppsatta, demokratiska
»Frankfurter Zeitung». — Genom freden i F. d. 10 Maj
1871, som definitivt bekräftade preliminärfreden
i Versailles d. 26 Febr. s. å. och afslutade
det fransk-tyska kriget, bestämdes bl. a., att
Frankrike skulle afträda vissa delar af Elsass och
Lothringen (se Elsass-Lothringen. Suppl), betala
en krigsskadeersättning af 5 milliarder francs
(deraf en milliard under 1871) och underhålla de till
summans fulla betalning i Frankrike qvarstannande
tyska ockupationstrupper; innevånarna i de afträdda
landsdelarna skulle till d. 1 Okt. 1872 ega rätt
att välja emellan att qvarstanna eller utflytta
till Frankrike. Fördraget biträddes d. 14 Maj 1871 i
Berlin af de sydtyska staternas fullmäktige, hvarefter
ratifikationerna utvexlades i F. d. 20 Maj emellan
Bismarck och Jules Favre.
*Frankfurt an der Oder. 1. Regeringsområdet, som
är deladt i 20 kretsar, hade 1895 en folkmängd af
1,169,608 pers. — 2. Hufvudstaden hade s. å. 59,049
innev.
*Frankl, L. A., var af judisk börd, upphöjdes 1876 i
ärftligt adelsstånd, blef 1880 hedersborgare i Wien
och dog 1893. F. åvägabragte den första europeiska
blindlärarekongressen. Hans sista diktverk bar
titeln Episches imd lyrisclies (1890).
*Frankland, E., lemnade 1885 sin professur. Han är sedan 1885
ledamot af Vet. soc. i Upsala. Om honom se vidare
Kemi, sp. 595. — Hans son Percy Faraday F., f. 1858,
professor i kemi, 1889 vid Dundees universitet och
1894 vid Mason College (Birmingham), har skaffat sig
ett namn som bakteriolog.
Franklin, distrikt i Canada (se d. o. Suppl.).
Frankolinslägtet, zool. Se Pternistes.
*Frankrike. (Jfr Rättelser, bd 18,
sp. 836). F:s areal är enligt general Strelbitskys
planimetriska beräkningar 533,479 qvkm. (med
Genèvesjön, 238 qvkm.), enligt krigsministeriets,
såsom det synes tillförlitligare än de andra,
536,408 qvkm. (utom Genèvesjön). — Den lagliga
folkmängden uppgick 1881 till 37,672,048, 1886 till
38,218,903, 1891 till 38,343,192 och 1896 till
38,517,975 pers. 1891–96 minskades folkmängden i
63 och ökades i 24 departement. Vid århundradets
början (1801) var folkmängden inom F:s nuv. gränser
26,930,756 pers. Giftermålsfreqvensen är något
mindre än för Europa i dess helhet, men större
än i de skandinaviska landen; på 10,000 innev. af
medelfolkmängden kommo 1871–80 80,3 giftermål,
1881–90 73,8, 1890 gick antalet ned till 70,1, men
ökades under de följ. åren till omkr. 75. Men trots
att äktenskapsfreqvensen är någorlunda normal,
ökas befolkningen ytterst litet, till följd af det
fenomenalt ringa
antalet födelser; medan detta 1871–80 var 254 på 10,000
(i Tyskland 391 och i Sverige 305), var det endast 239
åren 1881–90, 218 år 1890 och 223 år 1894. Antalet
dödsfall var samma tid resp. 237, 220, 228 och 213,
hvadan öfverskottet af födde utgjorde endast resp. 17,
19, — 10 och 10 per 10,000 innev., medan det t. ex. i
Sverige samma tid var 122, 122, 109 och 107 och för
Europa i dess helhet är 90–100. Åren 1890–92 visa
ett öfverskott af döda framför födda med sammanlagdt
68,992. — Stadsbefolkningen, d. v. s. befolkningen
i kommuner med mer än 2,000 innev., utgjorde 37,4
proc. 1891.
Med afseende på yrken och sysselsättning var
befolkningen 1891 fördelad på följande sätt: af
jordbruk lefde med familjer och tjenare 45,7 proc.,
af industri 25 proc., af transporter 3,1 proc., af
handel 10,4, i hären och flottan 1,9, i förvaltningen
voro sysselsatta 1,9, domare, läkare, lärare,
vetenskapsmän 2,9, af sina räntor lefde 5,7 proc.,
ej klassificerade, utan yrke eller med okändt yrke
3,4 proc. — Efter nationalitet beslod befolkningen
1891 af 36,832,470 fransmän, 170,704 naturaliserade
fransmän och 1,130,211 utländingar, af hvilka 1,155
svenskar, 915 norrmän och 741 danskar. Den franska
emigrationen är ovanligt liten, mindre än något
annat europeiskt lands; under 10-årsperioden 1884–93
utvandrade sammanlagdt 123,231 pers., mest till Nord-
och Syd-Amerika.
Materiel kultur. F:s produktiva jord utgör 443,382
qvkm. l. 82,6 proc. af hela arealen. Med afseende
på dess användning äro 48,4 proc. åkerjord,
4 proc. vinland, 7,7 proc. naturlig äng, 3,2
proc. betesmarker, 17,6 proc. skogbärande mark
o. s. v. Af hela arealen tillhöra 1,011,155 har
staten, 6,513 har departementen, 4,621,450 kommunerna,
381,598 har offentliga anstalter och omkr. 45
mill. har enskilda. Jordbruks- och skogsarealen var
1891 delad i 5,672,000 brukningsdelar, af hvilka
2,167,667 voro mindre än 1 har, 1,865,878 hade en
ytvidd af 1–5 har, 769,152 en ytvidd af 5–10 har,
430,357 omfattade 10–20 har, 198,041 20–30 har,
97,828 30–40 har och 142,088 en areal af mer än 40
har; dessa sistnämnda utgjorde tills. 45 proc. af
hela arealen. I medeltal för åren 1889–93 beräknades
skörden af hvete till 102 mill. hl., med ett värde af
1,862,5 mill. frcs, af råg till 23, af korn till 17,4,
af hafre till 74, af bokhvete till 9,5, af majs till
9, af blandad råg och hvete till 4,6 mill. och af
hirs till 567,000 hl. Sammanlagda värdet af 1893 års
spanmålsskörd, som var under medelmåttan, beräknades
till nära 2,8 milliarder frcs. Af potates skördades i
medeltal nämnda år 145,7 mill. hl. (under antagande
att 1 hl. väger 80 kg.). Afkastningen af andra
mera vigtiga jordbruksalster var 1893: sockerbetor 6
mill. ton, foderbetor 7,74 mill. t., rofvor 51,400 t.,
lin 17,940 t. tågor och 13,380 t. frö, hampa 26,970
t. tågor och 11,840 t. frö, tobak 19,670 t., humle
2,700 t., kastanjer 457,530 t. och oliver 117,845
t. Produktionen af industriväxter räcker ej till för
förbrukningen, hvarför betydande qvantiteter måste
införas, i synnerhet af humle (1893: 7,7 mill. frcs,
från Tyskland och Belgien), lin (70,3 mill. frcs)
och hampa (13,7 mill. frcs). — Vinskörden lider
fortfarande af phylloxeran, så att densamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
