Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fotografiskt blåtryck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
numera ganska fullkomligt afhjelpas genom
s. k. ortokromatiska plåtar. Då likväl dessa äro
känsliga äfven för den vanliga mörkrums belysningen,
är deras användande omständligt. Till reproduktioner
af oljemålningar äro de dock oersättliga.
Negativet å bromsilfverplåten användes till bildens
kopiering å en annan känslig hinna, hvarigenom
en positiv bild erhålles. För fotografier har
albuminpapperet härvid helt och hållet stälts
i skuggan af andra papperssorter. Är det använda
ljuskänsliga ämnet ett silfversalt, är det vanligen
fabriksmässigt appliceradt på papperet i ett
gelatin- eller collodiumskikt, s. k. aristopapper. Men
äfven platinasalter användas, och särskildt för
porträtt synas de s. k. platinotypierna vinna
terräng. Dessutom kan man använda bromsilfvergelatin
äfven för positivprocessen. Den höga känslighet,
som härvid uppnås, medger å ena sidan utförande
af förstoringar utan användande af solljus, å den
andra erhållande inom kort tid på automatisk
väg af en mängd fotografier å papper utan
ände (»kilometerfotografi»). Utom på papper kan
reproduktionen ske äfven å glasplåtar, »diapositiv»,
hvilka sedan genom en projektionsapparat,
»skioptikon», kunna visas för ett helt auditorium
på en gång. Är åter bilden ämnad att tjena såsom
illustration i vetenskapligt arbete, tidskrift e. d.,
öfverföres den likaledes genom en kopieringsprocess på
den litografiska stenen, på koppar- eller zinkplåten
eller på den särskildt preparerade gelatinplåt,
genom hvilken ljustryck erhålles. Bland dessa de
fotomekaniska reproduktionsmetoderna representerar
autotypien (se d. o. Suppl.) det vigtigaste
framsteget.
Fotografiplåtens redan förut bekanta känslighet för
strålar, hvilka ej af menniskoögat förnimmas såsom
ljus, s. k. ultravioletta strålar, har befunnits
gälla en 1896 upptäckt art af strålar, de efter sin
upptäckare s. k. Röntgenstrålarna. Dessa genomtränga
många ogenomskinliga ämnen, t. ex. trä, under de
det ej genomtränga andra, t. ex. metallerna. Man
kan derför å en i sin träkasett innesluten
fotografiplåt erhålla en skuggbild af metallföremål,
placerade på kasettlocket, om detta belyses af
Röntgenstrålarna. Äfven för medicinska ändamål har
denna Röntgenfotografi en viss betydelse, då man
i åtskilliga fall med dess tillhjelp kan konstatera
läget af en inträngd kula, arten af en benskada
o. s. v.
Fotografiskt blåtryck. Se Cyanotypi. Suppl.
*Fotometer. Se vidare Kemiska fotometern, Lyskraft
och Zöllner, J. K. T.
*Fotsja hade endast 4,360 innev. 1885.
*Fotskäl, socken. 4,907 har. 1,252 innev. (1895).
Fotspår, geol., efter forntida djur finnas i många
olika system och äro af stort intresse, ehuru det
erbjuder betydliga svårigheter att bestämma af
hvad slags djur de härröra. Mest uppmärksammade äro
spåren af Chirotherium (se d. o.), de upprättgående
dinosauriernas tretåiga spår, hvilka till en början
ansågos härröra af foglar, de greniga maskspår,
hvilka länge uppfattades såsom fossila alger,
o. s. v. A. G. N.
*Foucart, Paul François, blef 1878 ledamot af
Institutet och återtog 1890 sin professur vid Collége
de France.
*Foucher de Careil, L. A., 1883–86 ambassadör i Wien,
1891 åter senator, dog 1891.
*Fougt, H. Hans enka dog vid Mariefred 1826.
Fouillée [foajé], Alfred Jules Émile, fransk
filosofisk skriftställare, f. 1838, föreläsare
i filosofi vid École normale i Paris 1872–79,
är en bland de talangfullaste bekämparna af
materialistiska åskådningssätt i vetenskapen och
samhällsfrågorna. Han har författat bl. a. de två
af Franska akad. prisbelönta arbetena La philosophie
de Platon (2 bd, 1869; ny uppl. i 4 bd 1888–89)
och La philosophie de Socrate (2 bd, 1874), och
L’évolutionisme des idées-forces (1890).
Foula, ö bland Shetlandsöarna (se d. o.).
Foulques [foulk], Fr. Se Fulco och Klemens 4.
Fouquet [foukä], Jeanne. Se Beauvais.
*Fourichon, M., afled d. 24 Nov. 1884.
Fourmies [-mi], stad i franska depart. Nord,
vid nordbanan. 13,469 innev. (1891). Betydande
ylleindustri, glasbruk, jernverk.
*Fournel. — 2. F. V. F. dog 1894.
*Fournier. 2. Ed. F. afled 1880 i Paris. —
3. H. M. H. F. drog sig 1880 tillbaka från den
diplomatiska banan.
Fournier [-niē], Jean Alfred, fransk läkare,
f. i Paris 1832, med. doktor 1860, professor vid
med. fakulteten i Paris 1879, är en af vår tids
förnämsta syfilidologer och har i sin vetenskap
utgifvit en stor mängd värdefulla skrifter, bland
hvilka Syphilis et mariage (1880) öfversatts till
svenskan (»Syfilis och äktenskap», 1882). R. T–dt.
Fourpence [fåörpäns], Eng. Se Groat.
*Fourtou, M. F. O. B., var 1880–85 medlem af franska
senaten och invaldes 1889 å nyo i deputeradekammaren.
*Foussier, Ed., dog 1882 i Paris.
Fow, handelst., förkortning (i börs- och
handelstelegram) för free on waggon, fritt å
jernvägsvagn.
Fowey [fōi], fiskarestad i engelska grefsk. Cornwall,
vid mynningen af floden F:s aestuarium, med utmärkt,
af batterier försvarad hamn. Omkr. 2,000 innev.
*Fowler, Sir John, uppgjorde med B. Baker
planen till den 1882–89 byggda Forthbron (se
Forth-viken. Suppl.) och utnämndes vid dess invigning
1890 till baronet.
Fowlers arseniklösning [faulers]. Se Liquor.
Fox-terrier [tä’rriör]. Se Terrier. Suppl.
Foyn, Svend, norsk skeppsredare och hvalfångare,
f. i Tönsberg d. 9 Juli 1809, gick vid 11 års ålder
till sjös, blef sjökapten och reste på Holland. 1845
begaf han sig till Jan Mayen för att idka själfångst
och bröt derigenom vägen för en ny näringsgren,
som förut varit förbehållen engelsmän, holländare
och nord-amerikaner. 1863 började han idka fångst
af Finnmarkshvalen och lade äfven derigenom grunden
till en för Norge ny och vigtig näringsgren. Han
dog i Tönsberg d. 30 Nov. 1894. Sin till flere
millioner kr. uppgående förmögenhet testamenterade
han till allmännyttiga och milda stiftelser.
O. A. Ö.
*Fraccaroli, L, afled i Milano 1882.
*Fra Diavolo. Hans födelsestad Itri ligger i
Kampanien.
*Fragment. Reimarus dog 1768.
Fragmentation, bot., direkt kärndelning. Se
Celldelning. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
