Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väderlek (fronnord. veðrleikr, vädrets beskaffenhet), meteor., sammanfattningen af alla de företeelser, som ega sitt ursprung och försiggå i luftkretsen, atmosferen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
resultat. Sålunda har man funnit, att de olika slagen
af väderlek och deras vexlingar alla äro beroende
af några enkla väderlekstyper, som på de synoptiska
kartorna visa sig i synnerhet i lufttryckets och
vindarnas fördelning. Alla dessa väderlekstyper äro
afarter antingen af cyklonen eller af anticyklonen och sålunda mer eller
mindre regelbundna hvirflar. I sin mest utbildade
skapnad, såsom cyklon eller anticyklon (se dessa
ord och Vind), närma sig dessa hvirflar till den
cirkelrunda formen; men hos afarterna antager
hvirfveln ofta en mycket långsträckt form, eller
utvecklas blott den ena halfvan af densamma, i det
den utgör endast ett
bihang till en större hvirfvel. Vi få solunda
följande enkla väderlekstyper:
I. Cykloniska typer:
1. Cyklon. Exempel på dylika finna vi i
kartan vid art. Synoptisk samt å bifogade
karta öfver väderleken d. 4 Jan. 1893, en i
södra Italien, en i Ungern (jfr
Väderlekskarta).
2. Sekundär cyklon, del-cyklon. Vid randen af
en större cyklon uppstår ofta en mindre dylik, af
hvilken vanligen endast den yttre halfvan har ett
utbildadt isobar- och vindsystem, under det att på
inre sidan svag gradient samt svaga vindar eller
vindstilla råda,
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
