Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wirsén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och etiska området. Enligt hans uppfattning har
diktningen till uppgift att uppdaga det absoluta,
osinliga innehåll, som ligger till grund för
sinneverldens företeelser. Skaldens kall är ett
ljusets prestämbete, han skall i dikten uppenbara
en högre verld af renhet och frid, han skall vara
»en himmelsk barnaoskulds eller en lidande dygds,
en helgad sjelfuppoffrings tolk», och han bör ej göra
medgifvanden åt de sinliga skönhetens lockelser. Med
denna strängt idealistiska teori till måttstock
granskar W. de literära alstren. Sjelf en sentfödd
romantiker, med sin bildning rotfäst i hellenisk
jord, känner han sig ojämförligt mera dragen till
det förflutna, än han hoppas på framtidsmöjligheter
hos det innevarande, jäsande öfvergångsskedet. Med
betydande lärdom, fint konstsinne och stor stilistisk
talang samt utvecklande ett mod, som gjort intryck
på äfven hans motståndare, har han, stundom i
uttryck, hvilka indignationen förlänat en oväntad
skärpa, bekämpat särskildt 1880-talets realistiska,
naturalistiska och problemdebatterande literatur. Om
han dervid under intryck af sin ovilja mot riktningen
i dess allmänhet misskänt ett och annat af det
verkligt lifskraftiga hos densamma, måste det dock
å andra sidan erkännas, att han med förfaren hand
blottat svagheterna i denna verklighetsdiktnings
anspråk och metod, hållit de sunda estetiska
normernas fana högt samt sträfvat att förklara
och delvis fördjupa de bestående tros-, bildnings-
och samhällsidealen. Hans kritik liksom hans dikt
blir ofta en passionerad trosbekännelse. Såsom
granskare af teologisk literatur har han, från den
lutherska renlärighetens synpunkt, utvecklat flit och
intresse. Andra alster af W:s skriftställeri äro hans
förträffliga literära minnesteckningar, med hvilka han
värdigt ställt sig vid sidan af sina företrädare
i Sv. akad:s sekretariat. Hit höra Inträdestal
i Sv. akad. (öfver K. V. Böttiger; i Sv. akad:s
handl. ifrån år 1796, 56:te d., 1880), Minne af
riksmarskalken grefve Johan Gabriel Oxenstierna
(dersammast., 61:sta d., 1885), Minne af biskopen
doktor Frans Michael Franzén (Sv. akad:s handl. ifrån
år 1886, 2:dra d., 1887) och Minne af skalden Karl
August Nicander (dersammast., 7:de d., 1893).
Virserum, socken i Kalmar län, Aspelands härad. Areal
16,737 har. 2,681 innev. (1892). V. bildar med Järeda
ett konsist. pastorat, Linköpings stift. Aspelands
kontrakt.
Virsing-varietet. Se Brassica.
Virta bro, en omkr. 120 m, lång träbro, sorn omkr. 2
km. n. om Idensalmi kyrka, Kuopio län, Finland,
leder öfver Koljonvirta ström mellan sjöarna Iivesi
och Porovesi, och öfver hvilken vägen från Idensalmi
till Uleåborg framgår. Vid V. utkämpades den ryktbara
striden d. 27 Okt. 1808. General Sandels innehade
ställning n. om strömmen, och ryssarna under
general Tutsjkov stodo vid Idensalmi. Till d. 27
kl. 1 e. m. var det rådande stilleståndet uppsagdt,
men ryssarna gingo till anfall redan kl. 12 och voro
nära att genom öfverraskning taga bron. De i hast
samlade svenskarna gingo dock med sådan kraft till
motanfall, att ryssarnas anfall blef afvisadt. Till
följd af läget måste Sandels dock
efter striden anträda återtåget. Det var i denna
strid soldaten Bång vid Vasa regemente – Runebergs
»Sven Dufva» – en stund ensam uppehöll fienden. Två
km. n. om bron, vid Polkkyniemi gård (det forna
Fredriksdal, der Sandels en tid hade sitt högqvarter),
är rest ett monument af huggen granit. På dess åt
s. vända sida läses: »J. A. Sandels, G. Fahlander»,
på dess norra: »J. Z. Duncker, C. W. Malm», på
dess östra: »Täss’ Suomen joukot tappelit Edestä
isäumaan. Lokakuun 27 p. 1808» (Här stridde finska
trupper för sitt fosterland d. 27 Okt. 1808), och
på dess vestra: »Kaatiuvat tassä Wänrikit Zidén
ja Stenberg sekä 31 miestä» (Här föllo fänrikarna
Zidén och Stenberg samt 31 man). Straxt s. om bron
finnes ett monument öfver en rysk furste Dolgoruki,
som stupade i striden.
Wirtenberg von Debern. Se Wittenberg, Arvid.
Wirth, Johann Ulrich, tysk filosof, f. 1810 i
Dizingen (Würtemberg), d. 1879 såsom kyrkoherde
i würtembergska staden Winnenden, var sedan 1852
medutgifvare af I. H. Fichtes och Ulricis »Zeitschrift
für philosophie und philosophische kritik». I likhet
med dessa förkämpar för teismen vill W. bättre än
Hegel tillgodose det sedlig-religiösa intresset och
ej låta sedlighetens begrepp uppgå i statsmaktens,
erkänner ett af tänkandet oberoende vara och
häfdar det teistiska elementet i den spekulativa
gudsidén. Hans arbete System der speculativen
ethik (2 bd, 1841–42) röjer inflytande från
Schleiermacher, och i Die speculative idee Gottes
(1845) förnimmes återklang från Schelling i dennes
senare skede. Vidare må nämnas W:s Philosophische
studien (1851; 2:dra uppl. 1854).
Wirth, Max, tysk nationalekonom, f. 1822 i Breslau,
studerade vid Heidelbergs universitet 1839–43, egnade
sig åt journalistik och var 1864–73 direktör för
schweiziska statistiska byrån i Bern. 1874 ingick
han såsom medarbetare i Wien-tidningen »Neue freie
presse». Bland W:s utgifna arbeten förtjena nämnas
Grundzüge der nationalökonomie (4 bd, 1865–73;
flere uppl.), Geschichte der handelskrisen (1858; 4:de
uppl. 1890), Allgemeine beschreibung und statistik
der Schweiz (3 bd, 1870–75). Die krisis in der
landwirthschaft (1881), Ungarn und seine bodenschätze
(1885) och Die quellen des reichtums (1886). W. är
en bland de mest representative anhängarna af Bastiats
skola i Tyskland, men har i senare arbeten mera närmat
sig den historiska riktningen. – Hans hustru, Bettina
W., född Greiner, f. i München 1849, har gjort sig
känd såsom romanförfattarinna.
Virtue1, Fr. (af Lat. virtus, kraft),
»kraftmöjlig», till begreppet gällande,
användes i åtskilliga fysiska och mekaniska
termer, t. ex. virtuel bild (se Lins, sp. 1439,
och Spegel), virtuel hastighet (se följ. art.) och
virtuelt moment (se Moment).
Virtuel hastighet, mek. Om man tänker sig, att en
kropp erhåller en oändligt liten rörelse, så att dess
punkter förflyttas oändligt små stycken, sägas dessa
vara de särskilda punkternas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
