Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Universitets-stipendiater ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(de båda hufvudorterna) och en klosterskola i
Engelberg. – Redan omkr. 1150 delade U. sig i
tvänne hälfter: U. ob dem wald och U. nid dem wald,
hvilka i 12:te och 13:de årh. till största delen
lydde under klostren Murbach, Luzern, Engelberg
m. fl. under beskydd af grefvarna af Lenzburg
och deras arfvingar, habsburgarna. 1309 erhöll
U. riksomedelbarhet. Efter slaget vid Morgarten slöt
det 1315 med Schwyz och Uri det eviga förbundet vid
Brunnen, hvilket förnyade ett redan 1291 ingånget
sådant. Efter det gamla edsförbundets upplösning
1798 sammanslogs U. med Schwyz, Uri och Zug till
en kanton, Waldstätte. Nidwaldens motstånd mot den
af fransmännen påtvingade författningen nedslogs med
blodig våldsamhet i Sept. s. å. Derefter hörde U. till
det konservativ-ultramontana partiet i Schweiz samt
deltog i de katolska kantonernas separatförbund i
Sarnen 1832, i protesten mot klostrens upphäfvande
1841 och i Sonderbund 1845.
Unterweissenburg (Magyar. Alsó Fehér),
komitat i Ungern (Siebenbürgen), öfvervägande
ett bergland på ömse sidor om Maros, som
der upptager Kokel. 3,576 qvkm. 178,021
innev. (1880), deraf omkr. 79 proc. rumaner, 15
proc. magyarer och 4 proc. tyskar. Bergsbruk är en
hufvudnäring. Hufvudstad: Karlsburg.
Unter-Österreich. Se Österrike, ärkehertigdöme.
Ununge, socken i Stockholms län, Närdinghundra
härad. Areal 8,929 har. 1,678 innev. (1890). U. bildar
med Edsbro ett konsistorielt pastorat, Upsala stift,
Närdinghundra kontrakt.
Unzelmann, tysk artistfamilj. – 1. Karl Wilhelm
Ferdinand U., komisk skådespelare, f. 1753, var fäst
vid teatern i Berlin 1775–1823 och utmärkte sig äfven
såsom sångare. Död 1832. Han var 1785–1803 gift med
den berömda skådespelerskan Friederike Flittner,
som sedermera trädde i äktenskap med skådespelaren
Bethmann. – 2. Karl Wolfgang U., komiker, den
föregåendes son, f. 1790, utmärkte sig ännu mer än
fadern i lustspelet och farsen (i Weimar, Wien, Berlin
o. s. v.), men sjönk i elände genom oregelbundet
lefnadssätt och dränkte sig 1843, i Berlin. –
3. Friedrich Ludwig U., träsnidare, den föregåendes
broder, f. 1797, blef 1843 medlem af konstakademien i
Berlin och fick 1845 professors titel. Död 1854. Hans
xylografiska porträtt (Napoleon I, Shakspere m. fl.),
landskap, genrebilder, illustrationer till Fredrik den
stores historia och arbeten (efter Ad. Menzel) samt
till »Nibelungenlied» (efter Hübner och Bendemann)
o. s. v. äro ovanligt fint och mjukt utförda. –
4. Bertha U., skådespelerska, de två föregåendes
brorsdotter, f. 1822, d. 1858, återgaf med mycken
framgång känslofulla karakterer. Jämte sin make,
Jos. Wagner, hade hon sedan 1849 engagemang vid
Hofburg-teatern i Wien.
Upanishad. Se Indiens språk och literatur, sp. 552.
Upas, ett malajiskt ord, namn på det häftigt
verkande pilgift, som äfven kallas bohon-upas samt
erhålles genom intorkning och särskild beredning af
mjölksaften af Antiaris toxicaria
Leschen., javanernas antsjar, eller »upas-giftträdet»
(se Antiarin och Antiaris). Man kallar detta
gift äfven upas-antsjar (u.-antiar) för att
skilja det från ett annat öst-asiatiskt pilgift,
upas-tieuté (tshettik, tjettek), jämväl kalladt
upas-radja, hvilket erhålles af Strychnos tieuté
Leschen. Upas-antiar förlamar musklerna och
sålunda äfven hjertat; upas-tieuté innehåller
stryknin och förorsakar stelkramp, hvarigenom
andningsrörelserna omöjliggöras. – Strychnos tieuté
är en stor, klättrande buske, ur hvars rotbark
med tillhjelp af vatten utdrages ett extrakt,
som sedan intorkas och då bildar en brun, fast
massa, mot hvilken de fuktade pilspetsarna gnidas
och sålunda göras giftiga. Jfr Strychnos.
O. T. S.
Upernavik l. Upernivik, den nordligaste af
danska kolonierna på Grönlands vestkust, under 72°
55’ n. br., anlades 1771 på en liten ö ut mot öppna
hafvet. Landet är öde och dystert med en natt, som
räcker 79 dygn, och 38° C. köld under Jan.–Mars. 761
innev. (1880). E. Ebg.
Upfostrings-sälskapet stiftades i Stockholm af den
bekante publicisten, k. bibliotekarien Gjörwell i
Jan. 1779, till åminnelse af kronprinsen Gustaf Adolfs
kort förut inträffade födelse. Sällskapets ändamål
var åstadkommandet af tjenliga och tidsenliga
läroböcker för den offentliga och enskilda
undervisningen, sedermera äfven utgifvandet af
historiska skrifter. Dess valspråk var: Aldrig
orkeslöst. Sällskapet räknade såsom ledamöter
nästan idel utmärktheter på den inhemska lärdomens
fält. Dess direktör var Gjörwell, hvilken på eget
ansvar dref dess bokförlag, då sällskapet icke egde
någon fond. Den enda egentliga sammankomsten under
året hölls å högtidsdagen, d. 1 Nov., kronprinsens
födelsedag. Genom Warmholtz’ och Gjörwells försorg
inrättade sällskapet 1780 ett bibliotek, som hölls
öppet för allmänheten samt innehöll arbeten och
handskrifter till svenska historien, utländska
encyklopedier och tidskrifter, lexika, svenska
skolböcker alltifrån reformationen o. s. v. För
distribuerande af förlagen uppsatte man en egen
bokhandel. Sällskapet utgaf bl. a. »Svenska
encyclopedien» (författad af dess ledamöter),
Lagerbrings »Sammandrag af Svea rikes historia»,
Regnérs »Första begreppen» och flere lexika. Mest
kändt har det blifvit genom sin halfvecko-skrift
»Upfostrings-sälskapets tidningar» (första året
i n:r å 1/4e ark, sedermera å 1/2), som det utgaf
1781–87 genom sin sekreterare Jak. Björkegren och
Gjörwell, hvilken senare synes från början varit den
egentlige redaktören. Denna publikation utgjorde
en fortsättning af Gjörwells »Stockholms lärda
tidningar». Notiser och kortare uppsatser i historia,
statistik, geografi, literatur samt uppfostrings- och
sedelära meddelades, och som bilagor följde nyttiga
arbeten. 1786 ändrades titeln till »U:s almänna
tidningar» och 1787 utgifningstiden till 3 ggr i
veckan, hvarjämte då dubbeltiteln »Svea-Rikes annaler»
tillades. 1788–90 fortsatte Gjörwell i eget namn
publikationen under titeln »Almänna tidningar». I
sällskapets namn utgåfvos 1786–87 derjämte »U:s
historiska bibliothek» och »Weckoblad för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
