Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Universitets-stipendiater ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
U. (Untamoinen, Unto), »den lystne mannen»,
Kalervos broder, Kullervos farbroder och vederdeloman
till hans hela slägt, se Kullervo. Hans hem
var Untamola. – Eget nog omtalas icke någon U. i
trollrunorna, vare sig i denna eller i förstnämnda
betydelse. O. G.
Unterberger, tyrolsk målareslägt. – 1. Michel Angelo
U., f. i Cavalese 1695, d. 1758, studerade först i
sin hemort, sedan i Venezia under Piazzetta och blef
i sitt framställningssätt halft italianiserande. Han
vann med en tafla, Hagars bortjagande, första priset
i Wien 1738 och målade sedan många altartaflor i
sin hemort samt i Wien och hela Österrike, såsom
Ärkeängeln Mikael, Marias död (i Brixen), S. Josef
och S. Teresa m. fl. Från 1751 var han direktör
för akademien i Wien, omvexlande med P. Troger. –
2. Christoph U., f. i Cavalese 1732, d. 1798 i Rom,
fick den första undervisningen af sin farbroder,
Franz U., och begaf sig derefter i sällskap med
Michel Angelo U. (se ofvan) till Wien, der han
1753 vann pris för en Tobias. Han besökte sedan
Venezia och Verona samt 1758 Rom, der han gjorde
bekantskap med Raphael Mengs, som visade honom på
antiken och de gamle mästarna. Derpå vände han sig
med förkärlek till Pietro da Cortona och målade i
hans stil altartaflor för dômen i Brixen. Dessutom
dekorerade han det vatikanska biblioteket och
Villa Borghese. Han målade för öfrigt en del smärre
taflor, landskap och blomsterstycken, dock mest
stora historiska bilder. Nämnas må ock, att han för
Rysslands kejsarinna kopierade Rafaels Loggier.
– 3. Ignaz U., f. i Cavalese 1748, d. 1797, var den
föregåendes broder och liksom han lärjunge till
farbrodern Franz. Äfven han reste tidigt till Rom,
der han förkofrade sig under broderns ledning samt
i umgänge med Mengs och andra konstnärer. Han säges
mest hafva egnat sig åt studium af Correggio, men han
målade eljest gerna grottesk-dekoration. Han återvände
hem 1776 och blef då medlem af akademien, hvarjämte
han slog sig på att måla kyrkliga bilder, såsom Den
helige andes utgjutelse (i Königgrätz), Mariabild
(i italienska kyrkan i Wien) m. fl. Dessutom var han
kopparstickare (Venus med amoriner, Hebe, som gifver
örnen dricka, m. m.). – 4. Franz U., f. i Innsbruck
1838, är en yngre, ännu lefvande medlem af denna
familj. Han har utbildat sig till landskapsmålare i
München, i Milano hos A. Zimmermann och i Düsseldorf
hos And. Achenbach. 1860 bosatte han sig i Bruxelles
och slöt sig till den belgiska skolan. Han har rest
i Syd-Italien, södra Frankrike samt vid engelska
och skotska kusterna och målat en mängd taflor från
sina resor.
Unter-Elsass. Se Elsass.
Unter-Franken (U.-F. och Aschaffenburg),
regeringsområde i konungariket Bajern,
omfattar nordvestra delen af landet,
eller det forna stiftet Würzburg med den
forna riksstaden Schweinfurt, furstendömet
Aschaffenburg m. m. Areal 8,401 qvkm. 617,680
innev. (1890), deraf 79,8 proc. katoliker och 17,7
proc. protestanter. Hufvudstad är Würzburg.
Untern-see [se]. Se Boden-sjön.
Unternährer, Anton. Se Antonianer.
Unter-Pfalz. Se Pfalz.
Untersberg, bergstock s. v. om staden Salzburg,
på gränsen mellan Salzburg och Oberbaiern, med
tre toppar: Geiereck (1,801 m.) samt Salzburger
Hohethron (1,851 m.) och Berchtesgadner Hohethron
(1,975 m.). U. är berömdt för sina marmor- och
kalkstensbrott, sin rika flora, sin vidsträckta utsigt
samt sina många grottor, af hvilka den märkligaste
är den 1845 upptäckta Kolowratgrottan med grotteska
isbildningar.
Unter uns, T., oss emellan, i förtroende.
Unterwalden, en af de tre urkantonerna i Schweiz,
gränsar i v. till Luzern, i s. till Bern, i ö. till
Uri och in. till Vierwaldstättersjön samt omfattar
765 qvkm., med 27,581 innev. (1888). Kantonen delas
genom Kernwald i tvänne sedan 12:te årh. skilda
halfkantoner: Nidwalden (290 qvkm., med 12,538
innev.) och Obwalden (475 qvkm., med 15,043
innev.), af hvilka den förra omfattar nedre och
större delen af Engelbergdalen samt sjöstranden,
medan det högre belägna Obwalden omfattar landskapet
kring Sarnensjön och dess aflopp samt öfre delen af
Engelbergdalen. Med undantag af den senare, som har
högalpin karakter, är U. ett leende berglandskap,
som från vattenskillnaden mellan Aar och Reuss sänker
sig norr ut till Vierwaldstättersjön samt omslutes
och genomdrages af gräsbevuxna eller skogiga, delvis
nakna bergmassor: Hohenstollen (2,484 m.), Titlis
(3,239 m.), Stanserhorn (1,900 m.) och Pilatus
(2,123 m.). Klimatet är jämförelsevis mildt, gräs-
och skogvegetationen yppig. Af hela arealen äro 23,7
proc. skogbevuxen mark, 57 proc. ängar, betesmarker
och odlad jord samt 19,3 proc. improduktiva
(glacierer, berg, vatten m. m.). Boskapsskötsel
är hufvudnäring, ost och smör exporteras, likaså
frukt och fruktvin, ty fruktträd äro planterade
öfverallt. Stenbrotten lemna kalksten, gips och
skiffer. Af mineralkällor må nämnas jernkällan
vid Schwendikaltbad i Obwalden och den alkaliska
svafvelkällan vid Rotzloch i Nidwalden. Industri och
handel äro obetydliga. En kugghjulbana har anlagts
från Alpnachsjön upp på Pilatus, och under byggnad
är en jernväg från Luzern genom Sarnendalen och
Brünigpasset till Meiringen. Engelberg, Beckenried
vid Vierwaldstättersjön och byarna vid Brünigvägen
besökas mycket af turister.
Båda kantonerna hafva rent demokratiska
författningar. Folkförsamlingen (landesgemeinde)
utöfvar den lagstiftande makten, afgör öfver
lån, skatter och större utgifter (öfver 10,000
frcs) samt väljer den verkställande myndigheten,
regeringsrådet, och dess president, landammannen,
samt högsta domstolens ledamöter. Den ärendena
förberedande myndigheten, i Obwalden kantonsrådet
(80 medl.), i Nidwalden landrådet (1 medl. på 250
innev.), väljes deremot i de särskilda kommunerna (7 i
Obwalden, 11 i Nidwalden). I kyrkligt hänseende hör
U. till biskopsstiftet Chur. Jämte de obligatoriska
folkskolorna finnas gymnasier i Sarnen och Stans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
