Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stjernkoraller, Astracacea, zool. - Stjernkors. Se Kors - Stjernkors, finsk adlig slägt - Stjernkors. 1. Magnus III Nicolai S. - Stjernkors. 2. Ivar Månsson S. - Stjernkunskap. Se Astronomi - Stjernlök, bot. Se Ornithogalum - Stjernmaskar, Gephyrea, zool., äro maskar med långsträckt, cylindrisk kropp utan yttre segmentering - Stjernmullvadslägtet, Condylura, ett mullvadslägte - Stjernmusslan, zool., detsamma som Donax (se d. o.) - Stjernorp, socken i Östergötlands län - Stjernorp l. Stjernarp, säteri i Stjernorps socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stjernkoraller, Astracacea, zool., kallas en grupp
inom ordn. Zoantharia, kl. Anthozoa (koralldjur),
bland kavitetsdjuren. Stjernkorallerna hafva ett
kompakt skelett med murblad, hvilka ofta äro helt och
hållet eller delvis sammanväxta med hvarandra och utan
porer. De många, oftast tandade skiljeväggarna äro
förenade genom tvärplattor. Sjelfva djuret (polypen),
som är utrustadt med ett stort antal tentakler,
kan ej sträckas ut ur kalkskelettet. Dithörande
arter förekomma i de varmare hafven; ett stort
antal är fossilt. Bland slägtena märkas Astraca, med
representanter i Indiska oceanen, och Favia, talrikt
förekommande i Röda hafvet. L-e.
Stjernkors. Se Kors.
Stjernkors, finsk adlig slägt, introducerad 1625,
utdöd. 1. Magnus III Nicolai S., biskop, född på
Särkilax, promoverades till filos. magister i Paris
samt blef domprost i Åbo 1465 och biskop derstädes
1490, till följd hvaraf han äfven var Svea rikes
råd. Af kejsar Fredrik III erhöll han för sig och sina
efterträdare värdigheten af comes palatinus. Han var
en nitisk biskop, som med stränga seder och allvarlig
styrelse sökte upprätta presteståndets sjunkande
anseende. Död i Åbo d. 12 Mars 1500. – 2. Ivar Månsson
S., krigare, född i Finland på 1530-talet, förde vid
början af Erik XIV:s regering befäl öfver en del af
rytteriet och sändes 1563 af konungen till Finland för
att kufva hertig Johan, hvilken han d. 12 Aug. 1563
tog till fånga efter en kort belägring af Åbo
slott. År 1564 deltog S. i expeditionen till Bleking
och förordnades d. 14 Juli 1565 till öfverste för
allt krigsfolket i Vestergötland. Då han emellertid
icke kunde hindra danskarnas härjningar, blef han
i Aug. s. å. beröfvad öfverbefälet och tilldelad
ett befäl öfver fotfolket ensamt. Vid Varbergs
eröfring Aug.–Sept. 1565 var han närvarande. Efter
att 1567 hafva afrest såsom ståthållare till Finland
återkom han till Sverige 1568 för att anföra de
kungliga trupperna i striden mot hertigarna. Slagen
i skärmytslingarna vid Svärta och Hölö (Aug. s. å.),
rådde han konung Erik att underhandla, men sändes af
denne åter till Finland för att samla trupper. Genom
att sätta sig i besittning af Åbo slott och hålla det
hertigarna tillhanda visste han då att förvärfva sig
dessas gunst. Han förordnades 1570 till fältöfverste i
Finland och 1572 tillika till häradshöfding i öfre
häradet af Tavastehus län. Genom våldsgerningar
af flere slag gjorde han sig allmänt hatad af den
finska allmogen. S. afled 1573 på Åbo slott; enligt
några blef han ihjälslagen under ett dryckesgille.
Stjernkunskap. Se Astronomi.
Stjernlök, bot. Se Ornithogalum.
Stjernmaskar, Gephyrea, zool., äro maskar
med långsträckt, cylindrisk kropp utan yttre
segmentering. Hos somliga är bakre kroppsänden
utrustad med borst; några särskilda rörelseorgan såsom
hos de närstående borstmaskarna saknas. Stjernmaskarna
lefva i hafvet, oftast nedborrade i sand och dy. Flere
arter förekomma vid Sveriges vestkust, en
(Halicryptus) finnes på
flere ställen i Östersjön.
L-e.
Stjernmullvadslägtet, Condylura, ett mullvadslägte,
som till sitt yttre nära öfverensstämmer
med den vanliga mullvaden och afviker från
denna företrädesvis genom närvaron af ett antal
(omkr. 22) hudflikar, hvilka kretsformigt omgifva
näsöppningarna. En art förekommer i Nord-Amerika.
L-e.
Stjernmusslan, zool., detsamma som Donax (se d. o.).
Stjernorp, socken i Östergötlands län, Gullbergs
härad. Areal 11,823 har. 1,242 innev. (1889). Annex
till Vreta kloster, Linköpings stift, Gullbergs och
Bobergs kontrakt.
Stjernorp l. Stjernarp, säteri i Stjernorps socken,
Gullbergs härad, Östergötlands län, vid sjön
Roxen. Fältmarskalken grefve R. Douglas
(f. 1611, d. 1662), en af trettioåriga och polska
krigens hjeltar, uppförde der ett slott, som bestod
af en källarevåning och fyra
öfvervåningar samt deröfver en två våningar hög frontispis åt
hvardera sidan, den åt vester prydd af en tornspira,
den åt öster försedd med en altan. Taklisten förblef
alltid provisorisk, af bräder, och borggården blef
aldrig stenlagd. Åt trädgårdssidan eller åt vester
var slottet två våningar lägre. Åt det i höjd med
frontispiserna afskurna och åt alla sidorna lika
lutande vattentaket fanns en vattentät reservoar af
bly, der regnvatten kunde samlas. De under slottet
belägna präktiga källrarna äro ännu i fullkomligt
användbart skick. Nära slottsbyggnaden voro uppförda
tvänne flyglar, af hvilka den södra användes till
kyrka. Den 12 Maj 1789 nedbrann detta ståtliga
herresäte. Flyglarna hafva sedermera iståndsatts,
den södra på bekostnad af sockenborna och sedan
använd först som kapell för godsets och den aflägsnare
skogsbygdens befolkning och från 1810, då Stjernorps
socken blef en egen församling, som sockenkyrka. Den
norra flygeln innehåller bostad. Slottet blef aldrig
iståndsatt. Nu kan man på en år 1877 uppförd trätrappa
uppgå till högsta våningen. Murarna voro enligt
Brunius ännu år 1850 så fasta, »att det hela kunde,
om det lönade mödan, återställas». Såväl öfverst på
murarna som utom och inom desamma hafva stora träd
uppvuxit. Det hela företer en storartad anblick,
hvartill icke minst bidrager det härliga läget i en
den naturskönaste dalgång invid sjön. Fältmarskalken
Douglas’ krigskamrat, fältmarskalken grefve Axel
Lilje, lät samtidigt uppföra det ståtliga slottet vid
Löfstad, och sägas de hafva byggt de båda slotten så
höga, att de från de öfversta våningarna skulle kunna
se och helsa på hvarandra. S:s slott är afbildadt i
Dahlbergs »Suecia», och ruinen i Thersners »Forna och
nuvarande Sverige». – Godset, som bl. a. omfattade
hela nuvarande Stjernorps socken, egdes från 1638
till 1805, då det såldes, af grefliga slägten Douglas
och köptes jämte slottsruinen år 1875 af nuv. egaren
kammarherren grefve L. Douglas. Det består nu af 3 1/2
mtl, taxerade 1887 till 135,000 kr. samt utgörande
650 har, deraf 120 har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
