Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström / 573-574 (1891) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stjernorp l. Stjernarp, säteri i Stjernorps socken - Stjernparallax - Stjernpolyeder. Se Polyeder - Stjernpolygon. Se Polygon - Stjernsafir, miner. Se Korund - Stjernskott. Se Stjernfall - Stjernsnäckslägtet, zool. Se Doris - 1. Stjernström, Edvard - 2. Stjernström, Johanna (Jeanette) Charlotta, dramatisk författarinna, den föregåendes maka. Se Granberg 2 - 3. Stjernström, Lovisa Elisabet, dramatisk författarinna, den föregåendes syster och Edvard S:s andra hustru. Se Granberg 3 - Stjernsund, gods i Askersunds landsförsamling, Sundbo härad, Örebro län

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åker och 50 äng. Der finnas qvarn med tre par
stenar och ett mindre sågverk. B. S.

Stjernparallax. Såsom i artikeln parallax blifvit
uppvisadt, måste hvarje rörelse, som en observatörs
öga har, gifva upphof till en motsvarande parallaktisk
rörelse af det objekt han observerar. Sålunda bör
jordens årliga rörelse omkring solen åstadkomma
ett dylikt fenomen hos fixstjernorna, hvilka under
årets lopp skola synas beskrifva små ellipser –
afbilder af jordbanan – alltid i motsatt riktning
mot jordens rörelse. Dessa ellipsers dimensioner äro
olika för olika stjernor, alltefter deras afstånd
från jorden eller, hvilket kommer på ett ut, efter
den vinkel, under hvilken jordbanan skulle ses
från stjernan, förutsatt att den befinner sig på en
linie vinkelrät mot jordbanans plan. Denna vinkel
kallas stjernparallax. – Från och med Copernikus’
postulat om jordens rörelse kring solen hafva
astronomerna varit medvetna om nödvändigheten af
stjernparallaxers uppträdande. Den första säkert
bestämda stjernparallaxen fanns af Bessel 1838, hos
en liten stjerna af sjette storleken, 61 Cygni, och
uppgår till 0,"5. Den största funna stjernparallaxen
har en stjerna af första storleken, α Centauri, på
södra hemisferen, nämligen 0,"9. Dess afstånd från
solen är på grund deraf 225,000 gånger så stort som
jordens, eller 3,5 »ljusår» (ett ljusår = den väg
ljuset tillryggalägger på ett år). Inalles hafva
knappt tvänne tiotal stjernparallaxer blifvit med
säkerhet bestämda. – Det antagandet att stjernorna
öfver hufvud äro lika ljusstarka samt jämnt fördelade
i rymden, hvaraf följer att deras skenbara storlek
utgör ett ungefärligt mått på deras afstånd från
jorden, har ledt till begreppet »medelparallax» för
stjernor af någon viss storleksordning. De värden af
dessa medelparallaxer man sålunda med tillhjelp af de
verkligen uppmätta parallaxerna funnit äro följande:

Stjernor af storleken	Medelparallax	Ljusår
1	0,084"	38,7
2	0,054	59,6
3	0,086	91,3
4	0,023	140,9
5	0,015	216,3
6	0,010	333,2
7	0,006	512,0
8	0,004	787,5

K. B.

Stjernpolyeder. Se Polyeder.

Stjernpolygon. Se Polygon.

Stjernsafir, miner. Se Korund.

Stjernskott. Se Stjernfall.

Stjernsnäckslägtet, zool. Se Doris.

1. Stjernström, Edvard, skådespelare, teaterdirektör,
född i Stockholm d. 11 Okt. 1816, hette egentligen
Karl Blomberg, men antog det nya namnet vid sin
första nattvardsgång. Redan vid nio års ålder inträdde
han som elev i kungliga teaterns ballett. Samtidigt
hade han äfven anställning i det kungliga köket, men
lemnade denna, då han 1833 antogs som aktörselev. Han
debuterade som Stanislas i komedien »Fredrik och
Christine», men afskedades 1836 från teatern, enär
han läspade.
Sedan detta fel undanröjts genom en tandoperation,
fick han redan sistnämnda år å nyo debutera, denna
gång såsom Fredrik i »Den okände sonen». Ehuru
endast 20 år, anställdes han då som aktör vid
kungliga teatern och erhöll flere betydande roller,
t. ex. Don Carlos i Schillers skådespel, Mortimer
i »Maria Stuart», Ferdinand i »Kabal och kärlek»,
Max Piccolomini i »Wallensteins död», Pariserpojken
m. fl. Genom en varm, ungdomlig hänförelse för
sin konst och genom stor energi lyckades han äfven
tillkämpa sig icke obetydliga framgångar. År 1842
lemnade han emellertid kungliga scenen och ingick vid
Lindebergs Nya teater, vid hvars invigning han spelade
Loke i Lings »Agne». På denna skådebana skördade han
i rikt mått allmänhetens bifall, men återvände dock
1845 till kungl. teatern för att redan i Nov. s. å. å
nyo taga afsked derifrån och för andra gången inträda
vid Nya eller, såsom den sedan kallades, Mindre
teatern. Under de följande fem åren utöfvade han der
en betydande verksamhet, icke blott som skådespejare,
utan äfven som styresman för scenen. År 1850 bildade
han i Finland ett eget teatersällskap, med hvilket
han återvände till Sverige 1853. Följande års höst
öfvertog han ledningen af Mindre teatern i Stockholm
och skötte den 1855–63 för egen räkning. Under denna
tid nådde S. höjdpunkten på sin konstnärsbana. Med
lika stor framgång återgaf han en mängd olikartade
roller, såsom Don Cesar de Bazano, Markis d’Auberive
i »Moderna vinglare», Mercutio i »Romeo och Julia»
och Petruccio i »Så tuktas en argbigga». Tillika
förstod han att som direktör utöfva ett ganska
väsentligt inflytande på den svenska sceniska konsten,
särskildt derigenom att han handledde flere sedermera
framstående skådespelare, t. ex. Oskar Arnoldson och
Fritz Arlberg. Ansträngd af sitt omfattande arbete,
sålde emellertid S. sin teater 1863 till konungen och
drog sig tillbaka från scenen. Redan 1866 uppträdde
han dock åter i gästroller, och då denna verksamhet
icke syntes honom tillräcklig, öppnade han i Jan. 1875
den s. k. Nya teatern på Blasieholmen i Stockholm,
ehuru han vid försäljningen af Mindre teatern utfäst
sig att icke grundlägga någon ny skådebana. Med
kraft och insigt styrde han detta företag, hvilket
var större än något han dittills ledt. Han dog d. 10
Febr. 1877.

2. Stjernström, Johanna (Jeanette) Charlotta,
dramatisk författarinna, den föregåendes maka.
Se Granberg 2.

3. Stjernström, Lovisa Elisabet, dramatisk
författarinna, den föregåendes syster och Edvard
S:s andra hustru. Se Granberg 3.

Stjernsund, gods i Askersunds landsförsamling, Sundbo
härad, Örebro län, vid Vetterns nordligaste vik,
Alsen, omfattar i Askersunds och Hammars socknar
24 1/4 mtl., med qvarn, såg och tegelbruk taxerade
till 609,900 kr. (1889) Godsets egare är patronus i
församlingen. – Stjernsund, fordom kalladt Ölmesund
innehades från 1600-talet af slägterna Oxenstierna
Soop och Dohna, men såldes 1785 till bruksegaren
O. Burén, adlad Burenstam. Denne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>