- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström /
273-274

(1891) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spiritism ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

munstycke långsamt och under tilltäppning af näsan
andas ut i den inre cylindern, hvilken är tom, så
höjer sig denna och visar på en skala hur mycket
luft man utandats. Friska mäns lungor kunna rymma
3,000–4,500 kbcm. Spirometern är ett diagnostiskt
hjelpmedel af stor betydelse.

Spis, ursprungligen och rättare spisel
(egentl. spishäll, d. v. s. häll, hvarpå man tillreder
spis, föda), benämning på eldstad, som användes
till matlagning. Fordom voro spisarna, som då äfven
afsågo värmning af bostaden, såsom fallet ännu är
mångenstädes på landsbygden, öppna samt utgjordes
af ett muradt fotstycke, på hvilket elden brann,
och ett ofvanför detta beläget rökfång. Kring den
öppna brasan, hvars värme genom strålning endast
i ringa grad uppvärmde luften i rummet, samlades
familjens medlemmar, och öfver den lagades maten
dels i kärl, ställda eller hängda öfver elden, dels
genom stekning på spett. Der dylika öppna spisar ännu
brukas, äro de likväl merendels försedda med jernhäll
ofvanpå stenfoten. Nutidens spisar äro försedda med
slutna eldstäder, i hvilka eldas med ved, kol e. d.,
som får brinna på en rost. Derigenom blir värmet
på ett ofantligt mycket bättre sätt tillvarataget
såväl för koknings- som uppvärmningsändamål. Ofvanför
eldstaden, som vanligen utgöres af ett rektangulärt
rum, hvarunder en asklåda är anbragt, finnes en
jernhäll, hvarpå kokkärlen äro placerade. Denna
jernhäll är försedd med af ringar täckta hål, hvilken
anordning medgifver att olika stora kärl kunna
direkt utsättas för de heta gaserna från elden. De
heta förbränningsgaserna få passera genom en ganska
invecklad kanal för att så litet värme som möjligt
må gå förloradt. På vanliga nutida spisar finnas
åtminstone en stekugn samt en vattenreservoar,
hvilka båda skola uppvärmas af elden i spisen. Ugnen
utgöres af en kanal med rektangulär tvärsektion och
är försedd med en medelst en lucka stängbar större
öppning på spisens framsida för insättning af stek,
bröd m. m. Dess väggar äro ofta gjorda af korrugerad
plåt för bättre tillvaratagande af värmet. De heta
förbränningsgaserna från eldstaden stryka först öfver
ugnens tak, emellan detta och spishällen samt upphetta
dervid dessa bägge, gå sedan emellan ugnens ena
sida och spisens yttervägg i riktning nedåt, passera
derefter under ugnens botten och ut till gasuttaget,
som vanligen utgöres af ett rör af jembleck. På
svenska spisar är vattenreservoaren merendels placerad
på spisens ena vägg och uppvärmes direkt från denna,
hvilken starkt upphettas af elden i eldstaden.

Spisar finnas af de mest olika konstruktioner. På
större sådana finnas ofta tvänne eldstäder, i hvilka
man icke behöfver elda samtidigt, samt tvänne ugnar,
en större och en mindre. Stundom finnas särskilda
anordningar för stekning på spett, för griljering
o. s. v. De vanliga spisarna göras af gjutjern och
hafva formen af en rätvinklig parallellipiped. De äro
oftast inmurade i en murmassa, men äro ock ofta
fritt stående på jernfötter. Dock förekomma äfven
andra former, ehuru sällan i Sverige. Man har
numera konstruerat äfven ett slags kakelugnsspisar,
afsedda för matlagning i arbetarebostäder, i syfte
att göra ett särskildt kök öfverflödigt. Vid dylika
är spisen inmurad i kakelugnens nedre del, och de
bortgående gaserna få passera igenom dess kanaler samt
derigenom uppvärma rummet. K. af G.

Spis, boktr. Se Spatium.

Spiskummin, farmak. Se Cuminum cyminum.

Spisoffer. Se Offer, sp. 137.

Spisordning. Se Förplägning.

Spithead [-hedd]. Se Portsmouth.

Spitta, Julius August Philipp, tysk
musikskriftställare, född 1841 i Wechold i
Hannover, är sedan 1875 professor i musikhistoria
vid universitetet i Berlin och sekreterare vid
konstakademien derstädes. Hans förnämsta arbete är en
biografi öfver Johann Sebastian Bach (2 bd, 1873–80).

Spix, Johann Baptist von, tysk zoolog, född 1781
i Höchstadt i Baiern, blef 1811 konservator vid
de zoologiska samlingarna i München. 1817 begaf
S. sig i sällskap med v. Martius på en forskningsresa
till Brasilien, från hvilken han återvände 1820. Död
1826. Hans förnämsta arbeten äro: Cephalogenesis sive
capitis ossei structura
(1815), Reise in Brasilien,
fortsatt af Martius (1823–31) och flere praktverk
öfver de i Brasilien funna aporna, fladdermössen,
reptilierna och foglarna. L-e.

Spjell kallas en i rökkanalen till en eldstad anbragt
lucka, hvarmed kanalen kan fullständigt eller delvis
tillstängas. På vanliga kakelugnar utgöres spjellet
af en utifrån skjutbar lucka af jern, hvilken
manövreras medelst en jernten, som sticker ut på
kakelugnens ena sida. Vid spisar och i kaminrör
består det ofta af en rund lucka, vridbar omkring
en axel, som utgör en diameter till luckan. Ofta är
spjelluckan vridbar kring sin ena kant. – När man
med spjellet endast delvis kan tillstänga rökkanalen
– såsom fallet är vid åtskilliga slags kaminer –,
är användningen af detsamma icke förenadt med någon
fara, ty dess enda verkan blir då, att draget minskas
och förbränningen sålunda blir mindre häftig. Vid de
vanliga kakelugnarna deremot, der spjellet helt och
hållet kan stänga gasafloppskanalen, medför deremot
begagnandet af detsamma en ganska stor fara, om
det tillstänges för tidigt. Helt och hållet kan
nämligen rökkanalen till eldstad stängas – utan men
för dem, som befinna sig i rummet – först då, när
icke vidare förefinnes någon möjlighet för bildande
af gaser, som kunna strömma tillbaka i rummet. Vid
eldning med ved inträffar detta, när brasan brunnit
fullständigt ned, så att endast en glödande kolhög
finnes qvar. Det värme, som denna innehåller, kan
genom tillslutning af spjellet tillvaratagas utan
fara. När spjellet stänges, kan icke luft i nämnvärd
grad vidare inströmma i kakelugnen, och de glödande
kolen kunna icke sjelfva utveckla några gaser. Den
ringa qvantitet koloxid, som genast efter stängandet
af spjellet bildas, är af ingen betydelse. Men om
deremot i kolhögen finnes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:33:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfao/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free