Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 15. Socker - Tengström / 275-276 (1891) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spiritism ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

qvar ett oförbrändt vedstycke, en s. k. brand, kommer
i kakelugnen att försiggå en torrdestillation af
detsamma, d. v. s. en mycket stark upphettning utan
lufttillträde, och dervid bildas en mängd gaser,
hufvudsakligen kolväten och koloxid, hvilka vid
inandning verka giftigt och qväfvande. I dagligt tal
kallas dessa gaser för sin lukt oegentligt kol-os. Vid
eldning med antracit, stenkol eller dylikt är det
lika farligt att fullständigt stänga spjellet, ty
dervid utvecklas likartade gaser, jämte svafvelväte,
hvilket senare äfvenledes är giftigt. De största
försigtighetsmått vid användning af tätt slutande
spjell måste derför iakttagas.

Spjut, krigsv., detsamma som lans (se d. o.). Kortare
spjut användas som kastvapen, s. k. kastspjut. Bland
sådana märkas romarnas pilum och jaculum (se dessa
ord). C. O. N.

Spjutand, zool. Se Stjertand.

Spjutrockor, Trygonidae, zool., familj tillhörande
underordningen rockor (Rajae) och ordningen
bredmunnar (Plagiostomi) inom fiskklassen. De skilja sig
från de egentliga rockorna (Rajidae) dels derigenom
att bröstfenorna omfatta nosen äfven framtill och
sålunda bilda hufvudets spets, dels ock derigenom att
den långa, spetsiga stjerten saknar fenor eller ock
har endast förkrympta sådana, men är på ryggsidan
försedd med en eller flere långa, på sidorna
sågtandade taggar. Med dessa taggar förmår djuret
bibringa synnerligen smärtsamma sår, hvarför det
mycket fruktas af fiskarena. Det lefver på sandbotten
nära land och lifnär sig af fiskar, blötdjur och
kräftor. En art (Trygon pastinaca), som är allmän
i Medelhafvet, har en gång fångats utanför Kullen
i Skåne. L-e.

Spjutstorp, socken i Kristianstads län, Ingelstads
härad. Areal 1,565 har. 818 innev. (1889). Annex till
Tryde, Lunds stift, Ingelstads kontrakt.

Splanchnologi (af Grek. splanchnon, inelfvor,
och logos, lära), anat., läran om djurkroppens
inelfvor. Se Inelfvor. G. v. D.

Spleen [splin], Eng., mjeltsjuka, hypokondri (se
d. o.).

Splen. Se Mjelten.

Splendid (Lat. splendidus), lysande, präktig
(företrädesvis om festmåltider).

Splenitis. Se Mjeltsjukdomar.

Splint. Se Hvitved.

Splitsa l. splissa, sjöv., tvänne tågs förening med
hvarandra utan knut, genom ändarnas sammanflätning,
hvarvid de uppsnodda parterna instickas kryssvis
mellan hvarandra. Splitsar kunna vara af olika slag,
beroende på ändamålet med tåget. Skall detta ledas
genom ett block, användes långsplits (a), hvarvid det
ena tågets ena part uppslås och det andras motsvarande
part intager dess plats i tiren (fåran), hvarefter
de mötande parterna sammanknytas och afskäras;
derigenom blir knöligheten af splitsen fördelad på
tre olika ställen. Kortsplits (b) är den vanligaste
och starkaste samt användes på blockstroppar äfvensom
på tågvirke, som ej skall inskäras genom små hål
eller skifvor. Förutom de nämnda finnas



ögonsplits (c), liksplits (d), kabelsplits (e) m. fl.
R. N.

Splitshorn, sjöv., en stor pryl,
ursprungligen förfärdigad af ett oxhorn,
hvilken användes vid splitsning.
R. N.

Splitsknop. Se Märlprim.

Splügen (Ital. Spluga), bergpass i schweiziska
kantonen Grisons, mellan Tambohorn och Surettahorn,
2,117 m. öfver hafvet. Detta pass, som begagnades
till farled redan af romarna, passerades år 1800
af den franska reservarmen under Macdonald,
och 1812–22 byggdes der af Karl Donegani, på den
österrikisk-lombardiska regeringens bekostnad,
en storartad postväg (»Splügenstrasse»), som med
en längd af 38 km. och en bredd af 4,5 m. förbinder
byn Splügen med Chiavenna samt är försedd med långa
murade gallerier, hvilka erbjuda den resande skydd
mot snöstormar och laviner. Sedan länge har det
varit föreslaget att en jernväg skall byggas öfver
detta pass.

Spodium, Lat., bensvärta (se d. o.).

Spodumen, miner. Se Trifan.

Spof-slägtet, Numenius, zool., tillhör familjen
beckasinfoglar (Scolopacidae), ordningen vadare (Grallae)
bland foglarna. Det skiljes lätt från närstående
slägten dels genom den långa, nedåt bågböjda näbben,
som är 2–3 gånger längre än hufvudet, dels genom de
medelst en bindhud vid roten förenade framtårna, dels
slutligen genom de spetsiga vingarna. Benen äro höga;
undre delen af underbenet är naket. Honan är något
större än hannen samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>