Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soltyk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
moder till kejsarinnan Anna. – 2. Peter
Semenovitj S., rysk fältherre, född omkr. 1700, erhöll
1759 öfverbefälet öfver ryska armén i Tyskland samt
besegrade den preussiske generalen Wedel vid Kai
(d. 23 Juli 1759) och, i förening med österrikaren
Laudon, Fredrik den store sjelf vid Kunersdorf (d. 12
Aug. s. å.). Död 1772 som fältmarskalk och guvernör
i Moskva. – 3. Nikolai Ivanovitj S., rysk statsman,
född 1736, blef 1783 storfurstarna Alexanders och
Konstantins guvernör och vann kejsar Pauls synnerliga
ynnest. Han utnämndes 1796 till fältmarskalk, 1812
till president i riksrådet och ministerkomitén samt
ledde 1813–15 rikets förvaltning under kejsarens
frånvaro. Upphöjd till furste 1814, dog han 1816. –
Af slägtens ännu lefvande fyra grenar finnes en i
Polen under namnet Soltyk (se nästa art). Jfr äfven
Saltykov.
Soltyk, Roman, polsk krigare och politiker, af en
med ätten Soltikov (se d. o.) beslägtad familj,
född 1791, uppfostrades af Kosciuszko i Paris,
ingick i polska hären 1807 och utmärkte sig som
öfverstlöjtnant under krigen 1809 och 1813. Medlem af
riksdagen, deltog han äfven i en mängd revolutionära
sällskap, föreslog böndernas emancipation, 1829,
och huset Romanovs afsättning, 1831. Som anförare
för artilleriet försvarade han Varsjav till det
yttersta (Sept. s. å.). Död 1843 som emigrant i
Frankrike. S. skref Précis de la révolution de la
Pologne (2 bd, 1833; »Polen, historisk, politisk
och militärisk skildring af dess revolution och
frihetskrig 1830 och 1831»; 2 öfvers., 1835) och
Napoléon en 1812 (1837).
Soltält, suntält l. sunsegel, sjöv., ett af segelduk
sydt tält, som ofvanför däcket utsträckes emellan
stöttor, vant och master, för att skydda besättningen
för solhettans skadliga inflytande. Långs midten
af soltältet går vanligen ett lik (fastsydt tåg),
kalladt ryggtåg. Tältet upphissas och uppbäres från
lämplig plats till väders af en s. k. rygg-göling,
fäst i kammen, ett cylindriskt trästycke eller
någonting motsvarande med flere hål, genom hvilka
de s. k. skärlinorna äro trädda samt med sina
ändar spridda i hanfot och fästa i ryggtåget, på
det tältet må samtidigt uppbäras på flere punkter.
R. N.
Solundar-öarna. Se Solundir-öarna.
Solundir-öarna (Solundar-öarna) kallades fordom
en stor ögrupp vid inloppet till Sognefjorden
i Norge. Af dessa öar äro Yttre och Inre Sulen
de största.
Solur l. solvisare, apparat, med hvilken man genom
iakttagande af den skugga en af solen belyst staf
kastar, kan bestämma soltiden. Dess konstruktion är
i sin enklaste form följande. En staf, »visaren»,
fästes i ett läge parallelt med jordaxeln, så att
himmelens dagliga rörelse och särskildt solens
försiggår vinkelrätt mot densamma. Ett plan, lagdt
genom solen och visarens längdriktning är derför
solens timvinkelplan (se Timvinkel), och vinkeln
mellan detsamma och meridianplanet, eller det plan,
som genom visaren kan tänkas lagdt i riktningen från
norr till söder, angifver soltiden
(se Soltid). Läget af meridianplanet kan en gång för
alla bestämmas och utmärkas och solens timvinkelplan
försinligas i hvarje ögonblick af stafvens
skugga. Alltefter de olika sätt, på hvilka denna
skugga uppfångas, erhållas olika slags solur. Man
kan låta skuggan falla på en mot stafven vinkelrät
och således med eqvatorn parallel skifva. Skuggan
rör sig då likasom solen likformigt, och skifvan
graderas i 24 lika stora delar, motsvarande timmarna;
härvid ställes gradstrecket XII rätt i norr. Skuggan
kan äfven uppfångas på en visaren omgifvande
skärm eller ring, hvars axel sammanfaller med
visarens. I alla dessa fall blifva afstånden mellan
timstrecken lika. Dylika solur kallas eqvinoktial-
l. polar-ur. Det är äfven brukligt, att uppfånga
skuggan på en vertikal, plan vägg, stående i öster och
vester (middagsur), eller på ett horisontalt plan. I
båda dessa fall blir skuggans rörelse olikformig,
och graderingsstreckens läge måste särskildt beräknas
eller empiriskt anbringas. Afstånden mellan de olika
timstrecken blifva minst vid middagen och växa, ju
mer man aflägsnar sig från denna åt ena eller andra
hållet. Detta slags solur kallas resp. vertikal- och
horisontal-ur. Vid de förra är XII-strecket beläget
rätt under visaren, vid de senare rätt åt norr. –
Under forntiden och medeltiden, innan ännu pendel-
och fjäderur funnos eller kommit till användning,
spelade solvisaren en stor rol, och en ansenlig
del af medeltidens astronomiska literatur är egnad
åt dessa instruments teori (gnomonik). Solur
användes redan hos kaldéerna 640 f. Kr. Hos greker
och romare funnos flere former af sådana, såsom
eqvinoktialuret, representeradt genom Skafe eller
Heliotropen, en i sten uthuggen sfer, på hvilken
skuggan af en i dess centrum befintlig liten kula
föll. Allmännast användes en vertikal staf som visare
(gnomon), hvarvid man dock måste anbringa flere
graderingar, motsvarande solens olika höjd under
olika årstider. Äfven vertikal- och horisontalur
voro mycket i bruk. Stundom ställdes den vertikala
skärmen vänd mot öster eller vester i stället för
åt söder (morgon- eller orientalur och afton-
eller occidentalur). K. B.
Solutio, Lat. (af solvere, lösa), i allmänhet
lösning; matem., lösning af ett problem eller en
eqvation (jfr Singulär). Med solutio menas numera
i farmakopéerna i allmänhet hvarje enkel lösning,
d. v. s. klar upplösning i vatten eller sprit af
ett enda medicinskt verksamt ämne, t. ex. Solutio
acetatis ammonici (förr kallad Spiritus Mindereri,
Minderers spiritus), en lösning af 10 d. ammoniak i
12 d. ättiksyra; Solutio Carbonatis kalici, lutdroppar,
innehållande 3 d. kaliumkarbonat på 10
d. vatten; Sol. chloreti ferrici spirituosa (»Tinctura
Martis») af 1 d. jernklorid på 9 d. utspädd sprit;
Sol. citratis kalici (»Mixtura salina»), bestående
af kaliumcitrat 1 del, vatten 33 d., hvarjämte
tillsatts syrup 3 d. o. s. v. Benämningen solutio
är dock ofta utsträckt till lösningar af mer än ett
ämne, t. ex. Sol. superjodeti kalici af 1 d. jod,
2 d. jodkalium och 97 d. vatten. Lösningar af mer än
ett ämne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
