Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Soltyk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bära i Sv. farmakopén i allmänhet namnet Liqvor
(se d. o.). O. T. S.
Solvatur l. solve (förkortadt solv.), Lat., skall upplösas
l. upplös (på recept).
Solway Firth [så’loe förth], vik af Irländska sjön,
af romarna kallad Ituna aestuarium, under medeltiden
Vapnavad, utgör gräns mellan de skotska grefskapen
Kirkcudbright och Dumfries samt det engelska
Cumberland och har en längd af 89 km. Den mottager
från Skotland floderna Cree, Dee, Urr, Nith och Annan,
från England Eden, Ellen och Derwent. Dess norra
strand är bergig, den södra deremot hufvudsakligen
flack. I S. F. drifves lax- och sillfiske.
Solvens (af Lat. solvere, lösa, betala), äfven
solvabilitet, betalningsförmåga, vederhäftighet. Jfr
Insolvens. – Solvent, äfven solvabel, som kan
betala, vederhäftig. – Solvera, lösa, upplösa i
sina beståndsdelar, förklara, betala. Jfr Solutio
och Solventia.
Solventia (remedia solventia), Lat., lösande medel,
kallas i mera omfattande mening de läkemedel, hvilka
företrädesvis verka uppluckrande på de organiska
väfnaderna eller, med andra ord, minska kohesionen
mellan dylika väfnaders smådelar. I begränsad mening
deremot sammanfaller begreppet solventia med lindrigt
laxerande medel, eller sådana som verka lösande på
tarmkanalens innehåll. O. T. S.
Solvisare. Se Solur.
Solvända, bot. Se Helianthemum.
Solvärmet, fys., meteor. Det värme, som från solen
träffar jordytan, kan uppmätas med aktinometern
(se d. o.). Under passagen igenom jordens atmosfer
absorberas omkr. 1/5 af det värme, som träffat
atmosferens öfre yta, och, som absorptionen varierar
med det genomgångna luftlagrets tjocklek, hvilken
vexlar med solens höjd samt derjämte rättar sig efter
atmosferens tillfälliga beskaffenhet vid
observationstillfället, måste man ur instrumentets angifvelser
genom beräkning härleda den värmemängd, som faller
på öfre ytan af luftkretsen, en kalkyl, som till
följd af luftens ständigt vexlande tillstånd icke
kan verkställas med någon synnerlig noggranhet. På
senare tider hafva John Ericsson, Violle och Langley
sysselsatt sig med bestämning af solvärmet. Den
förstnämnde har bl. a. kommit till det resultat,
att värmestrålningens intensitet aftager från
solskifvans midt till dess kant, hvilket ådagalägger,
att solens egen atmosfer absorberar en del af det
värme, som utgår från hennes inre massa. Enligt
Violles bestämningar är mängden af det solvärme,
som faller på 1 qvm. yta vid atmosferens gräns,
2,54 gram-kalorier (se Kalori). Langley har kommit
till ett ännu högre värde, näml. 2,84, hvilket han
dock sjelf anser för litet, hvarjämte han funnit,
att absorptionen i jordatmosferen är olika för de
olika spektralfärgerna, i det nämligen spektrets
röda ände absorberas mindre än dess violetta. –
En annan med insolationens storlek nära beslägtad
fråga är den om solens temperatur, hvilken man äfven
sökt genom räkning finna. Emellertid stödja sig
alla sådana kalkyler på mycket osäkra antaganden.
R. R.
Sol-år. Se Kronologi.
Solögon, bot. Se Kanunculus.
Solör, en del af Glommens dalsträckning i
Norge, s. om Österdalen och i ö. gränsande till
Värmland. Det är en slät och bred dal, utan
stora höjder, och skogsskötsel är befolkningens
hufvudnäring. S. består af 5 härad och bildar ett
fögderi, 3,011 qvkm., med 21,895 innev. (1875).
Y. N.
Soma, Ind. mytol., är i sanskrit egentl. namnet på
en växt. Fornarierna trodde, att den som berusade
sig af dess saft var gudarna ett välbehagligt offer
och gjorde växten sjelf till symbol för en af sina
högste gudar, den hvilken fostrar och närer de
öfrige gudarna samt gifver menniskorna välsignelse
och de fromme odödlighet. I Rigveda är en hel bok,
den nionde, egnad åt denna gudomlighet. I den senare
indiska mytologien blir S. allt mindre betydande,
men nämnes dock ofta som månens gud. Ännu i dag
förekomma s. k. soma-offer i Indien. Den dervid
använda rusdrycken hemtas från en Sarcostemma-art.
Somali, folkstam i det efter densamma benämnda,
på Afrikas östkust belägna Somalilandet, hvilket
sträcker sig från Kap Guardafui till eqvatorn
och begränsas i n., ö. och s. af Aden-viken och
Indiska oceanen samt i n. v. och v. af afar- eller
danakil- och gallafolkens områden. S. tillhör den
etiopiska grenen af den hamitiska rasen samt är
beslägtad med galla, danakil m. fl. folk. Stammen
sönderfaller i tvänne hufvudgrupper, i isak och
darode; af de enskilda stammarna är habr-gerhadji
den mäktigaste. De hafva reslig kroppsbyggnad,
ulligt hår och från svart till ljusbrun skiftande
hudfärg, men kaukasisk ansigtsbildning. Intelligenta,
lifliga och krigiska, äro de ytterst ömtåliga om sin
sjelfständighet. De bekänna sig till islam. Större
delen för ett nomadiserande lif, men äfven bofasta
åkerbrukare förekomma. Den lifliga handeln med skinn,
strutsfjädrar, kaffe m. m. drifves hufvudsakligen
af hinduer och araber. S. sjelfva påstå sig vara
af arabiskt ursprung. Européernas beröring med dem
daterar sig från tiden för engelsmännens eröfring af
Aden (1839). Sedan 1885 stå de dels under Englands
och Frankrikes, dels under tyska östafrikanska
sällskapets beskydd. Hamnen Berbera, som 1875
besattes af Egypten, eröfrades 1884 af England. Se
vidare Somalispråket.
Somalispråket, det sydligaste och östligaste af de
hamitiska språken (se d. o.), är ännu föga kändt
och har ingen literatur. Vokalljuden äro de fem
vanliga a, e, i, o, u och diftongerna ai, au; af
konsonantljud finnas alla högsvenska utom p och v samt
dessutom de engelska w och j (dj) och det »cerebrala»
d. Genus och bestämd artikel (med suffix mask. -ka,
fem. -ta) finnas, men ej obest. artikel, neutrum eller
dualis. Plural bildas oftast med ändelser, -o, -od,
-in, eller med reduplikation af sista konsonanten med
föregående a, t. ex. nag, qvinna, plur. nag-o, tol,
stam, plur. tolal. Nominativ, ackusativ och genitiv
uttryckas utan ändelser genom ordens ställning:
subjekt –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
