Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saguntum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I alla delar af S. finnas spår af en denudation i
stor skala. Öcknens nuv. yta har varit utsatt
för elementens sönderdelande inverkan, men på
hvad sätt det skett har vetenskapen ej hittills
kunnat visa. Öfvergifven är den förr antagna
åsigten, att S. en gång varit betäckt af hafvet
och att denudationen varit submarin. Sannolikt
är denudationen åstadkommen genom sötvattens och
atmosferens förenade åverkan. Äfven nu är S. ej så
blottadt på sött vatten, som man förr antagit. Ehuru
regn är i låglandet ett af de sällsyntaste fenomen,
hafva bergen på sina norra sidor och de centrala
höglanden nederbörd, som afflyter till sänkorna
genom väldiga flodbäddar, som sträcka sig mellan
bergpartierna hundratals kilometer. Hvad har blifvit
af de vattenmassor, som bildat dessa flodbäddar? Nyare
undersökningar i algeriska S. antyda, att de fått
underjordiska aflopp. Strömmarna från Atlas,
som tyckas absorberas af öcknens sand, finna
tydligen underjordiska reservoarer eller bäcken,
från hvilka vattnet genom brunnar bringas upp i
dagen, stundom med åtföljande fiskar, kräftdjur och
sötvattensmollusker. Af gammalt hafva öckenboarna
genom gräfning af brunnar förstått att komma
åt detta vatten, och fransmännen hafva efter
1856 borrat hundratals brunnar, hvarigenom den
kringliggande trakten gjorts fruktbar. Hittills
hafva dessa underjordiska bäcken iakttagits endast
på ett jämförelsevis inskränkt område, men de finnas
sannolikt äfven i andra trakter. Oaserna äro bevis
på ständig närvaro af underjordisk fuktighet. Man
kan derför antaga, att öcknen fordom egde
rinnande vatten, som bidragit till upplösnings- och
sönderdelningsprocessen. Efter vattnets försvinnande
hafva andra krafter, såsom hetta och köld, varit
i verksamhet till klippgrundens upplösning. Allt
detta räcker dock endast till att förklara en mindre
del af erosionsfenomenen. I alla händelser måste
Saharas klimat hafva undergått en oerhörd förändring,
och några anse, att uttorkningen märkbart ökats i
historisk tid. Bevis hemtade från gamla monument jämte
utsagor af Herodotos och Plinius tyckas ådagalägga,
att elefanten, noshörningen och krokodilen i historisk
tid funnits i Nord-Afrika, der vilkoren för dem nu
äro ytterst ogynnsamma, och å andra sidan att kamelen
är en senare invandrare. Humboldt ville tillskrifva
nordöst-passaden uttorkningen af öckentrakterna
i Asien och Afrika, men Lenz, som påpekar, att
vinden i Nord-Afrika sällan kommer från n. ö., utan
vanligen från n. eller n. v., håller före, att en af
de förnämsta orsakerna varit förstöringen af skogarna
i höglanden.
I botaniskt hänseende är S. mötesplatsen
för Medelhafs- och den tropiska florans
representanter. Gränsen, som i v. nästan
sammanfaller med vändkretsen och i ö. går söderut
till sjön Tsads breddgrad, anvisar större delen
åt Medelhafvets inflytande. Trots olikheten i höjd
och markens beskaffenhet är enformighet utmärkande
för växtverlden, som utanför oaserna hufvudsakligen
består af tufviga, torra och styfva former. Oaserna
äro egentliga hemmet för dadelpalmerna, af hvilka
ensamt i Algeriets
oaser finnas omkr. 4 mill. Jämte dessa, utan hvilka
mensklig tillvaro i S. skulle vara en omöjlighet,
växa äpplen, persikor, apelsiner, citroner,
fikon, vindrufvor, granatäpplen etc. Under
månaderna Dec.–Mars odlas hvete, korn och andra
nordiska sädesslag med framgång och under den
heta årstiden ris, durra och andra tropiska
produkter. – Utom husdjuren (kameler, åsnor och
en märklig svart nötboskapsras i Adrar) finnas i
S. 15 däggdjursarter (såsom jerboa l. egyptiska
springråttan, fennek, sjakal, hare, vildåsna,
sandråtta och tre antiloparter), omkr. 80 fogelarter
(utom flyttfogiar), bl. a. struts och öckenlärka,
som ofta öfverraskar den resande med sin sång,
samfett icke obetydligt antal lägre djurformer.
Befolkningen består nästan uteslutande af
araber, berber och negerstammar. Berberna (tuarik
m. fl.) innehafva nästan ensamma de vestra centrala
delarna och gå norrut till Marokko och Algeriet;
negerstammarna bebo det östra centrala området
n. och n. ö. om sjön Tsad, och arabstammar den
öfriga öcknen. I politiskt hänseende tillhör S. dels
Marokko (Tafilet m. m.), dels Algeriet och Tunisien
(och således Frankrike) och dels Turkiska riket
(Tripolis, Egypten etc.). Särskildt hafva fransmännen
oafbrutet trängt fram mot S., i afsigt att bilda en
föreningslänk mellan Algeriet och sin koloni vid
Senegal. För att befästa sitt inflytande hafva de
föreslagit att bygga en jernväg genom S. och öppna
trakten s. om Algeriet och Tunis genom bildande af ett
inhaf derstädes. Sistnämnda plan, hvars upphofsman
och förfäktare var ingeniör Roudaire, åsyftar att
genom en kanal inleda Medelhafvets vatten i de
sänkor (schotts), som i södra Algeriet och Tunisien
sträcka sig från trakten af Biskra nästan ända fram
till Gabesviken, och derigenom bilda ett inhaf,
som skulle få ett medeldjup af 24 m. och en ytvidd
af 8,000 qvkm. En af regeringen tillsatt kommission
kom till det resultat att kanalens åstadkommande ej
möter några svårigheter och att trots en fortgående
uppslamningsprocess verket skulle ega bestånd
åtminstone 1000–1500 år. Lesseps, den förnämste af
planens understödjare, besökte trakten 1883 och
beräknade, att kanalen skulle kosta 5 års arbete
och 150 mill. francs. Förslaget har dock fått många
motståndare, och vår kännedom om Kaspiska hafvet
och Aralsjön är egnad att framkalla allvarliga
tvifvelsmål om sannolikheten af ökad nederbörd i
S. genom bildandet af Roudaires haf. – Handeln i
S. är icke obetydlig. De vigtigaste handelsvägarna
gå: 1. från Marokko till Kairo, förbi Ain Salah och
Ghadames, hvilken följes af Mekkapilgrimerna från
vestra Afrika; 2. från Kuka till Mursuk och Tripolis;
3. från Sudan till Tripolis, förbi Air och Ghat;
4. från Timbuktu till Ain Salah, Ghadames och
Tripolis; 5. från Timbuktu till Ain Salah och derifrån
till Algeriet och Tunisien; samt 6. från Timbuktu
till Marokko. De vigtigaste produkterna äro dadlar
och salt.
Saharanpur. 1. Distrikt i divisionen Mirat,
Nordvestprovinserna, Indien, mellan Siwalikbergen
i n., distriktet Muzaffarnagar i s., Ganges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
