Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saguntum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i ö. och Djamna i v. Areal 5,752 qvkm. 979,544
innev. (1881). Distriktet, som omfattar den
nordligaste delen af Doáb, eller alluviallandet
mellan Ganges och Djamna, är i n. bergigt,
men i s. fruktbart. För samfärdseln är
sörjdt genom flere goda landsvägar samt
Sindh-Pendjab-Delhi-jernvägen. Landet eröfrades af
engelsmännen 1804. – 2. Stad och hufvudort i nämnda
distrikt. 59,194 inne v. (1881).
Sahlberg, Johan Julius, farmacevt. Se Salberg.
Sahlberg. 1. Karl Reinhold S., finsk
universitetslärare, naturforskare, föddes i Eura
socken 1779, blef student 1795, filos. magister
1802, medicine licentiat 1810, medicine adjunkt
och botanices demonstrator s. å. samt historiae
naturalis och oeconomiae professor 1818. Han erhöll
afsked såsom emeritus 1841 och dog 1860. S. verkade
i hög grad upplifvande på naturalhistoriens studium
i Finland och skaffade sig, i synnerhet genom sitt
efter mönster af Gyllenhaals »Insecta suecica»
utarbetade arbete Insecta fennica (1817–27, ny
uppl. 1830–39), ett aktadt namn såsom entomolog
äfven i utlandet. Såsom den egentlige stiftaren
af »Societas pro fauna et flora fennica» (1821)
gjorde han sig ytterligare förtjent om den finska
naturalhistorien. Efter afskedet från professuren
1841 inrättade han en storartad fruktträdgård
på sin egendom i Yläne (12 à 13 tusen äppelträd),
hvilken anläggning dock sedermera fått förfalla. –
2. Reinhold Ferdinand S., naturforskare, den förres
son, föddes i Yläne 1811, blef student 1827, filos.
magister 1836 och med. doktor 1840. Åren 1839–43
tillbragte han på resor i Brasilien, Chile och Sitka,
hvarefter han återvände genom Sibirien. 1849–51
vistades han å nyo i Brasilien. På sina resor gjorde
han synnerligen rikhaltiga zoologiska samlingar,
af hvilka en del sedermera dels såsom gåfva och
dels genom köp öfvergått till universitetsmuseet i
Helsingfors och svenska riksmuseum. Dessa samlingar
hafva lemnat material till bearbetning för en stor
mängd fackmän. Sjelf bearbetade S. endast en ringa
del af dem. Såsom entomologisk författare är han
mest bekant genom sin Monographia Geocorisarum
Fenniae (1848). Åren 1845–52 hade S. anställning
som adjunkt i zoologi och botanik vid universitetet
i Helsingfors. Död 1874. – 3. John Reinhold S.,
den förres son, universitetslärare, entomolog,
född i Helsingfors 1845, blef student 1865, filos.
magister 1869, licentiat 1879, docent i zoologi
1871 och e. o. professor i entomologi 1883. Han
har fortgått i fädrens fotspår såsom ifrig samlare
och faunist, hvarvid han särskildt egnat sig åt
utforskandet af Finlands, norra Rysslands och vestra
Sibiriens skalbaggs- och skinnbaggs-faunor. Bland
hans arbeten förtjena särskildt nämnas: Öfversigt
af Finlands och Skandinaviska halföns Cicadariae
(1871), Enumeratio Coleopterorum Fenniae I–V
(1873–89) och Bidrag till nordvestra Sibiriens
insektfauna. I. Hemiptera. II. Coleoptera
(1878–80).
O. M. R.
Sahlefelt, Erik Karl, uppviglare, född i Vestergötland
den 24 Febr. 1712, ingick 1733 som volontär vid
Vestgöta kavalleri, avancerade der till kornett och
fick 1743 afsked med löjtnants titel. Han är bekant
som det förnämsta verktyget för åvägabringande af det
allmänna uppror, som planlades i förbindelse med den
1755 ingångna sammansvärjningen till konungamaktens
utvidgande. Planen var, att allmogen, efter att
genom skrifter och budkaflar hafva försatts i
upprorsstämning, länsvis skulle bryta upp och
marschera mot Stockholm, med nödiga penningar tagna
från uppbördsmännen, ur landtränterierna och från
städernas magistrater. S. blef emellertid, i likhet
med sina kamrater, fängslad i Juli 1756, dömd till
döden af en ständernas kommission och halshuggen i
Okt. s. å.
Sahlgren, Nikolaus (Niklas), köpman, patriot,
föddes i Göteborg d. 18 Mars 1701. Han förlorade
sin fader tidigt, men erhöll genom sin moder en
mycket omsorgsfull uppfostran. Vid sexton års
ålder begaf S. sig till Holland och knöt der en
fast vänskap med sin äldre landsman, den sedermera
berömde Alströmer, hvilken ytterligare stegrade en
hos honom förut befintlig entusiasm för Sveriges
höjande i ekonomiskt och industrielt hänseende. Han
stannade sex år qvar på köpmanskontor i Holland samt
företog sedermera, dels ensam och dels i förening med
vännen, studieresor genom England, Frankrike, Tyskland
och Sverige. Hemkommen, nedsatte han sig 1729 som
handlande i Göteborg, blef direktör för ett på hans
eget förslag, men efter en af Alströmer uppgjord plan,
inrättadt vestindiskt handelskompani och tillvann sig
stort anseende för sina personliga egenskaper. Efter
det Vestindiska kompaniets upplösning blef han 1733
direktör för det kort förut upprättade ostindiska
handelskompaniet och bibehöll denna befattning
ända till 1768. S. blef mycket rik. Större delen af
förmögenheten öfvergick till hans bägge döttrar,
hvilka gifte sig med söner af Alströmer. En del
af rikedomarna användes deremot till allmänna
ändamål. Sålunda skänkte S. till inrättandet
af ett barnhus dels ett större kapital, dels det
stora säteriet Ostad i närheten af Alingsås. Vidare
donerade han en större penningsumma samt åtskilliga
hemman för inrättande af ett sjukhus i Göteborg,
det ännu bestående Sahlgrenska sjukhuset. För
Vetenskapsakademien utfärdade han 1773 gåfvobref
på 150,000 daler kopparmynt, hvaraf räntan
skulle användas till premier åt dem, som gåfvo de
bästa svaren på akademiens frågor med hänseende
till landthushållningens upphjelpande. Detta
gåfvobref gaf akademien anledning att prägla
en minnespenning öfver gifvaren och kalla honom
till sin ledamot. Smärre donationer tilldelade
S. bl. a. Patriotiska sällskapet, hvilket likaledes
slog en minnespenning öfver honom, hälst det ansåg
sig böra uttrycka sin tacksamhet för »de ansenliga
kostnader han gjort sig till bergverkens bedrifvande
på Dalsland, till bruksrörelsens förmån i Värmland,
förutan åtskilliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
