Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kran-ankare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i hufvudskålsbenen, eller med kranioklast
l. kefalotrib, som krossa hufvudskålsbenen.
F. B.
Kranium, plur. kranier (Lat. cranium, af
Grek. kranion), anat., hufvudskålens benstomme. Se
Hufvudskål.
Krannon l. Kranon (Lat. Crannon), forngrekisk
stad i det tessaliska landskapet Pelasgiotis, är
historiskt ryktbart genom det i dess närhet (322
f. Kr.) utkämpade fältslag, i hvilket de macedonske
fältherrarna Antipatros och Krateros besegrade de
förbundne grekerna. A. M. A.
Kranpråm. Se Holk.
Krans, sjöv. Se Spelkrans, Spel.
Kransgesims. Se Gesims och Karnis.
Kransgolf, metallurg., golfvet omkring
uppsättningsmålet (jfr Jern) på en masugn eller
annan schaktugn, hvilket i allmänhet är så stort,
att ett visst förråd af krossad malm och andra
beskickningsämnen der kan uppläggas och att
tillräckligt utrymme för uppsättningens verkställande
finnes. På kransgolfvet äro uppställda den
s. k. kransvågen, i hvilken sättningarna uppvägas,
samt understundom äfven varmapparaten för blästerns
förvärmning. C. A. D.
Kran-skål, sjöv. Se Märsrand, Märs.
Kranslist. Se Karnis.
Kranstak, metallurg., ett sluttande tak rundt
omkring masugnskransens väggar, tillräckligt bredt
att skydda de derstädes upplagda beskickningsämnena
för nederbörd, men öppet i midten, så att masugnslågan
fritt kan spela ut. C. A. D.
Kransvåg, metallurg., den på en svängarm händande våg
eller pyndare, som begagnas för beskickningens vägning
och uppsättning på masugnen. Se Jern och Kransgolf.
C. A. D.
Krantor (Lat. Crantor) från Soloi i Cilicien,
grekisk filosof, tillhörande den akademiska skolan,
var lärjunge af Xenokrates och Polemon samt lefde och
verkade i Athen omkr. 320 f. Kr. Bland hans skrifter,
hvilka alla gått förlorade, synes företrädesvis en
filosofisk trösteskrift "Om sorgen" hafva tillvunnit
sig stor uppmärksamhet. Den torde bl. a. hafva tjenat
till mönster för Ciceros likaledes förlorade skrift
"De consolatione". A. M. A.
Krantz, Albert, tysk historieskrifvare, född i midten
af 1400-talet i Hamburg, verkade en tid i Rostock
såsom lärare, erhöll 1490 teologie doktorsgrad,
tillträdde 1493 en med ett kanonikat förenad
lektorsbeställning vid domkyrkan i Hamburg och blef
1508 dekan vid domkapitlet derstädes. Kort efter
Luthers första uppträdande, hvilket han icke ansåg
oberättigadt, men alltför äfventyrliga afled K. i
Hamburg, d. 7 Dec. 1517. – Redan under sin läraretid
i Rostock, men i synnerhet sedermera, nyttjades
K. mycket i politiska värf. Så fick han år 1500 i
uppdrag af danske konungen Hans och hertig Fredrik af
Holstein att vara skiljedomare i deras stridigheter
med Ditmarsken, och från s. å. synes han vid sidan
af sin kyrkliga befattning hafva ständigt tjenstgjort
såsom syndikus i sin fädernestad. Sitt rykte hos
efterverlden eger K. såsom historieskrifvare. Vid sin
död efterlemnade han nämligen fyra större historiska
arbeten, som visserligen till
stor del äro endast kompilationer (för nordens
äldsta historia stöder han sig på Saxo), men ega
sjelfständig betydelse rörande förhållanden, som
ligga närmare hans egen tid. Dessa skrifter äro:
Vandalia (1519; flere uppl.), en historia om venderna,
d. v. s. de på södra östersjökusten boende slaverna,
Saxonia (1520; flere uppl.), sachsarnas historia,
Metropolis sive historia ecclesiastica Saxoniae
(1571; 2:dra uppl. 1590), ett för norra Europas
kyrkohistoria mycket vigtigt arbete, samt Chronica
regnorum aqvilonarium Daniae, Svetiae, Norvaegiae
(1546; 2:dra uppl. 1583), en framställning af de
nordiska och normandiska rikenas öden, i hvilken han,
i enlighet med tidens uppfattning, inrymmer äfven
langobardernas samt öst- och vestgoternas historia.
Krapf, Johann Ludvig, tysk missionär i Afrika,
f. 1810, begaf sig 1837 såsom missionär i tjenst
hos Londons missionssällskap ("Church missionary
society") till Abessinien och verkade der på skilda
orter till 1846, då han flyttade till Mombas på
Afrikas östkust. Derifrån gjorde han med sina
kamrater Erhardt och Rebmann flere resor inåt
land, under hvilka de fingo underrättelse om att
längre in skulle finnas snöklädda berg och stora
insjöar, underrättelser, som först betviflades,
men några år senare bekräftades, då Burton och Speke
1858 upptäckte de stora insjöarna Tanganjika och
Njansa. 1867 åtföljde K. den engelska expeditionen
till Abessinien. Död 1881. K. författade Reisen
in Ostafrika von 1837–53 (1858) samt flere
lingvistiska arbeten, såsom ordböcker, grammatikor
och öfversättningar till flere östafrikanska språk
af delar af bibeln.
Krapp. 1. Farm., tekn. Se Krapprot. 2. Sjöv. Se Krabb.
Krappa-rúm (Isl.; af krappr, trång), en del uti
vikingatidens drakskepp. Se Drake 4.
Krappblommor, Fr. fleurs de garance [flör dö gara’ngs],
tekn., kallas väl rensad och pulveriserad krapp,
som, efter tillsats af jäst, fått undergå jäsning i
flere dagar, hvarunder färgämnet ymnigare utvecklats.
O. T. S.
Krapperup, fideikommissegendom i Malmöhus och
Kristianstads län, med hufvudgårdcn belägen i Brunnby
socken, Malmöhus län, vid södra foten af Kullen, nära
Kattegatt. Den gamla slottsbyggnaden, fordom prydd
med flere torn, består af två våningar och omgifves
af vallgraf samt stora trädgårdar och parker. K. kan
ej räknas till Skånes mera ståtliga herresäten,
men det ligger i en skön, delvis storartad natur
och bildar med sina många, i 24 socknar spridda
underlydande gårdar Skånes såväl till mantal som
taxeringsvärde största jordegendom. Till godset höra i
Malmöhus län 41,48 mtl, 1880 taxerade till 2,665,100
kr., och i Kristianstads län 38,0625 mtl, med ett
taxeringsvärde af 1,352,000 kr., tillsammans 79,5425
mtl, tax. 4,017,100 kr. – Under medeltiden egdes K.,
eller, såsom det då hette, Krappatorp l. Krapparp,
i flere århundraden af en rik slägt, som af senare
genealoger kallats Krognos. Sedan hade det till egare
män med de i Danmarks historia lysande namnen Bille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
