Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kondrodit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanblandning, förvirring, oreda, tankspriddhet.
Konfus, Konfusion. Se Konfundera.
Konfutation (Lat. confutatio), vederläggning. –
Konfutationen af den augsburgiska bekännelsen
(confutation der augsburgischen confession)
kallas af katolikerna en från katolsk sida mot
denna bekännelse författad motskrift. Sedan nämligen
lutheranerna på riksdagen i Augsburg d. 25 Juni 1530
uppläst sin trosbekännelse, befallde kejsar Karl
V de katolske teologerna Eck, Wimpina, Cochlaeus,
Faber m. fl. att inkomma med en vederläggning. Deras
första arbete underkändes af kejsaren, hvarefter
de författade ett nytt, som gillades och upplästes
på riksdagen d. 3 Aug. s. å. (jfr Augsburgiska
bekännelsen och Augsburgiska bekännelsens
försvar). – Konfutationsboken (Confutationsbuch)
kallas äfven i den lutherska kyrkohistorien en under
den s. k. synergistiska striden på föranstaltande af
hertig Johan Fredrik d. y. af Sachsen 1559 i Weimar
utarbetad motskrift mot synergisterna till försvar för
den rena läran. Denna skrift åstadkom flere teologiska
förvecklingar i Sachsen; t. o. m. en af dess egna
författare, prof. Victorinus Strigelius i Jena, som
i den afgörande stunden vägrade att underskrifva den,
kastades derför i fängelse. J. P.
Kon-fu-tse. Se Kong-fu-tse.
Konfys. Se Konfundera.
Konga. 1. Härad i Kronobergs län, är en del af
Östra Värends domsaga och bildar Konga fögderi samt
omfattar socknarna Hofmantorp, Furuby, Hemmesjö, med
Tegnaby, Nöbbele, Östra Torsås, Långasjö, Ljuder,
Elmeboda, Linneryd, Sandsjö, Väckelsång, Tingsås
och Uråsa samt länsdel af Vissefjerda och del af
Vexjö landsförsamling. Arealen 169,503 har. 33,808
innev. (1883). – 2. Kontrakt i Vexjö stift, omfattar
pastoraten Väckelsång med Uråsa, Tingsås, Linneryd med
Sandsjö, Elmeboda, Långasjö med Ljuder, Nöbbele med
Östra Torsås, Hofmantorp med Furuby samt Hemmesjö med
Tegnaby. Arealen 162,959 har. 31,190 innev. (1883). –
3. Socken, delad å Malmöhus län, Onsjö härad, med
3,0380 har, 694 innev., och Kristianstads län, Norra
Åsbo härad, med 1,066 har, 186 innev., tillsammans
4,104 har, 880 innev. (1883). K. bildar med Ask
ett regalt pastorat af 3:dje kl., Lunds stift,
Onsjö kontrakt.
Kong-bergen är den traditionella benämningen på
de ännu okända berg i det inre af Öfre Guinea,
hvilka på kartorna tecknas som en lång, med kusten
parallel kedja mellan Senegal-landen och nedre
Niger. Med säkerhet vet man endast, att bergskedjor
finnas mellan Öfre Guinea och vestra Sudan, hvilka
bilda vattenskilnaden mellan Niger och Guineavikens
kustfloder.
Kongedybet, södra delen af segelleden förbi Köpenhamn,
mellan Amagers grund och Middelgrunden. Den norra
delen kallas Renden ("Rännan") och bildar Köpenhamns
yttre redd. Söder om Middelgrunden förenar K. sig
med Holländerdybet under namnet Svälget ("Svalget").
I K. stod sjöslaget mellan engelsmännen och danskarna
d. 2 April 1801. E. Ebg.
Kongehallen. Se Håkanshallen.
Kongelation (af Lat. con, med, och gelu, köld),
stelning till följd af köld.
Kongelf. Se Kungelf.
Kongeloven ("Kungslagen", Lat. Lex regia), den
grundlag, som den danske konung Fredrik III efter
enväldets införande i Danmark och Norge (1660) lät
P. Griffenfeld utarbeta och d. 14 Nov. 1665 sjelf
underskref. Den upplästes vid Kristian V:s kröning
1670, men offentliggjordes genom trycket först
d. 4 Sept. 1709. Efter Slesvigs återförening med
konungariket (1721) blef Kongeloven gällande äfven i
detta land, hvars ständer (d. 4 Sept. s. å.) aflade
ed till konungen och hans efterträdare enligt
Kongeloven. Genom denna lag ordnades det oinskränkta
arfsenväldet, i det den föreskref, att "Danmarks
och Norges envålds-arfkonung skall hädanefter
vara och af alla sina undersåtar hållas och aktas
för det yppersta och högsta hufvud här på jorden,
öfver alla menskliga lagar, och som intet annat
hufvud och domare erkänner öfver sig, vare sig i
andliga eller verldsliga ting, än Gud allena". De
enda fordringar, som ställdes på konungen, voro att
han skulle tillhöra den augsburgiska bekännelsen,
att han icke skulle tåla eller tillåta något, som
kunde lända till inskränkning i enväldet, icke
häller dela riket. I Norge upphäfdes Kongeloven
genom skilsmässan från Danmark 1814 och i Danmark
genom grundlagen af d. 5 Juni 1849. Bestämmelserna
om arfsföljden (agnatisk-kognatisk) qvarstodo dock,
till dess successionsordningen af d. 31 Juli 1853 blef
gällande. De enda stadganden i den gamla Kongeloven,
som ännu ega kraft, äro de, som röra kungliga prinsar
och prinsessor. E. Ebg.
Kongens thing l. Retterthing, benämning på den
domstol, som under 13:de årh. utbildade sig i Danmark
och som under ordförandeskap af konungen (eller
i dennes frånvaro af en biskop eller af en bland
de höge hofämbetsmännen, drots, marsk och kansler)
pröfvade mål från hela riket, i allmänhet dock först
sedan de blifvit förut handlagda vid by- (stads-),
härads- eller landsting. Kongens thing höllos rundt
omkring i landet, ty ingen fick stämmas utanför sitt
landskap, och bisittarna voro andliga och verldsliga
män, hvilka kände de särskilda landskapens lag och
rätt. Stämningarna utfärdades och domarna uppsattes af
kansleren. Från kongens thing kunde målsegaren vädja
till danahofvet. Efter riksrådets utbildning i 15:de
årh. blefvo dess medlemnar ensamma eller företrädesvis
domare i kongens thing, och appellationsrätten till
danahofvet föll då bort. Efter enväldets införande
(1660) ersattes kongens thing af Höjesteret. E. Ebg.
Kongerigets arkiv, det ena af de två stora
danska riksarkiven (jfr Geheime-arkivet),
bildades 1861 genom sammanslagning af det gamla
räntekammar-arkivet (upprättadt 1661) med de särskilda
ministeriernas (justitie-, inrikes- samt kyrko- och
undervisningsministeriernas) arkiv (endast omfattande
tiden efter 1750). Sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
