- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1157-1158

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kondrodit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alldeles försvunnen ur de protestantiska
kyrkorna. Det var egentligen pietismen, som då
återupplifvade den, genom att Spener införde
den i Frankfurt am Main 1666. Spener gjorde af
den mindre en kyrklig akt än en på den döptes
andliga väckelse anlagd handling. Men inom kyrkan
återfick den småningom sin forna kyrkliga karakter:
den döptes bekräftelse af sitt döpelseförbund
genom trosbekännelsens afläggande och löftens
afgifvande inför församlingen, sedan resultatet af
den föregående konfirmationsundervisningen visats
genom offentligt förhör (i Sverige: "storförhör")
i kyrkan, samt kyrkans bekräftelse af den döptes
medborgerskap i henne. I Sverige infördes denna
kulthandling först genom biskop Jakob Serenius i
Strengnäs stift efter (1763), och den inkom sedan
småningom i de öfriga stiften. Lagligen stiftad för
hela svenska kyrkan blef den dock först i enahanda
form genom kyrkohandboken af år 1811 (se vidare
Kommunion). Oftast fira konfirmanderna omedelbart
efter konfirmationen sin första nattvardsgång. Tiden
är inom de protestantiska kyrkorna vanligen
påsk eller pingst eller någon annan sön- eller
högtidsdag på våren. Konfirmationsåldern vexlar
mellan 14–17 år. – Den engelska episkopalkyrkans
konfirmationsakt närmar sig mycket den
romersk-katolska; den engelska presbyterianska
kyrkan har ingen egentlig konfirmationshandling.
J. P.

Konfirmationsvittne kallades den, som i den äldre
kyrkan, då konfirmationen skedde kort efter dopet,
å kyrkans vägnar bevittnade den kyrkliga akten. I
den katolska kyrkan, der konfirmationen anses som
ett särskildt sakrament och sker under yttre former,
hvilka i mycket likna den äldre kyrkans, begagnas
fortfarande särskilda konfirmationsvittnen,
enl. regeln ett för hvarje konfirmand. I de
protestantiska kyrkosamfunden, der konfirmationen
fått en väsentligen annan karakter, brukas inga
särskilda konfirmationsvittnen. Konfirmationen är
der en offentlig kyrklig akt, och alla de närvarande
församlingsmedlemmarna betraktas såsom vittnen.
J. P.

Konfirmera (Lat. confirmare, bekräfta), stadfästa
en kristens döpelseförbund. Konfirmeras, få sitt
döpelseförbund högtidligen bekräftadt. – Konfirmand,
yngling eller flicka, som beredes till att blifva
konfirmerad. Se Konfirmation.

Konfiskation, indragning af eller beslag å förverkad
vara. Se nästa art.

Konfiskera (Lat. confiscare, indraga till fiscus,
d. v. s. den kassa, öfver hvilken de romerske kejsarna
förfogade), jur., förklara något förverkadt,
förbrutet. I äldre tider konfiskerades vid vissa
brott förbrytarens hela (fasta och lösa eller endast
lösa) förmögenhet eller viss qvotdel deraf. I Sverige
stadgades, ända till dess den nya strafflagen af år
1864 blef gällande, för högförräderi förlust af lif,
ära samt fast och löst gods och för vissa fall af rån
förlust af lif och lösören; likaså förverkade den,
som begick våldtägt, allt sitt lösa gods. I Finland
gälla fortfarande dessa straffbestämmelser.

I Norge afskaffades konfiskation af allt löst eller
fast gods genom 1814 års grundlag samt konfiskation
af viss qvotdel af förbrytarens lösa egendom genom en
lag af år 1848. I Danmark upphäfdes dessa straff år
1824. Deremot förekommer fortfarande i den nordiska
lagstiftningen, liksom inom den nyare rätten i
allmänhet, konfiskation af bestämda föremål. Så
konfiskeras vid pressförbrytelser den brottsliga
skriften, vid lurendrejeri den insmugglade varan,
vid oloflig bränvinsbränning de vid förbrytelsen
nyttjade redskap och det bränvin, som anträffats vid
beslagstillfället, o. s. v. I norsk och dansk rätt
finnes en allmän bestämmelse, enligt hvilken föremål,
som frambragts genom ett brott eller begagnats
eller varit ämnade att begagnas för föröfvandet af en
förbrytelse, kunna dömas förbrutna. Någon sådan allmän
föreskrift finnes ej inom svensk eller finsk rätt.
J. H-r.

Konfityrer. Se Konfekt.

Konflagration (af Lat. con, tillsammans, i grund,
och flagrare, brinna), brand, uppbrännande; enligt
medeltidens tro universums slutliga uppgående i
en verldsbrand.

Konflikt (af Lat. confligere, stöta tillsammans),
sammanstötning, strid, tvist. Jfr Pligtkollision
och Tragisk.

Konfluera (Lat. confluere), strömma tillsammans,
förena sig. – Konfluens, sammanströmning, tillopp.

Konfonium, förvrängd form af Kolofonium (se d. o.).

Konform (Lat. conformis), likformig, lika lydande,
öfverensstämmande. – Konforma afbildningar,
matem. Om en buktig yta är gifven och man på en
annan yta afbildar denna efter en viss lag så, att
mot hvarje punkt på den buktiga ytan svarar en punkt
på afbildningen och den senare i sina minsta delar
så nära som möjligt öfverensstämmer med den förra,
så kallas denna afbildning en konform afbildning. Vid
den analytiska härledningen af teorien för konforma
afbildningar (hvilken grundlades af Gauss, 1822)
ingår alltid en arbiträr funktion, hvilken i
speciella fall bör på olika sätt bestämmas. Om
t. ex. en ellipsoid-yta skall afbildas på en sfer,
blir den konforma afbildningen olika, alltefter
som hela ellipsoid-ytan eller blott en mindre
del af densamma skall afbildas. Speciella slag af
konforma afbildningar, nämligen af en sferoid-yta
på ett plan, äro de inom kartografien förekommande
"Mercators projektion" och "stereografisk
projektion". – Konformera, göra likformig,
lämpa efter. – Konformister. Se Conformers. –
Konformitet, likformighet, öfverensstämmelse.
G. E.

Konfortabel. Se Komfort.

Konfrontera (Fr. confronter, af Lat. frons, panna),
ställa ansigte mot ansigte; samtidigt inställa och
förhöra (inför domstol). – Subst. Konfrontation.

Konfundera (Lat. confundere), gjuta tillsammans,
sammanblanda, bringa i oordning, förvirra,
förbrylla. – Konfus l. Konfys, förvirrad, förbryllad,
tankspridd. – Konfusion,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free