Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fremling, Matthæus (Mattias) - Fremont - Fremont, John Charles - Fremont peak - Frémy, Arnould - Frenckell, 1. Johan Kristofer - Frenckell, 2. Johan Kristofer - Frenckell, 3. Johan Kristofer - Frenckell, 4. Frans Vilhelm von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
F. hade i sin ungdom idkat grundliga och omfattande
studier i naturvetenskaperna, den klassiska
literaturen, historien och filosofien. Denna
sistnämnda vetenskap blef slutligen den, åt hvilken
han hufvudsakligen egnade sig. Från att i sina yngre
år hafva omfattat den wolfska rationalismens läror
öfvergick han snart till den under 1700-talets senare
hälft herskande empirismen, sådan denna, utgången från
Locke, framställdes af encyklopedisterna, särskildt
af d’Alembert. F:s filosofiska åskådning fördjupades
sedermera betydligt genom studiet af Kant, mot hvilken
han emellertid vände sig kritiskt, i det han dels
med ganska mycken skarpsinnighet angrep grunderna för
dennes praktiska filosofi (Försök till en granskning
af kantiska grunderna för själens odödlighet och
en Gud, 1798), dels äfven, ehuru mindre lyckligt,
angrep hans lära om rummet (De spatio secundum
decreta Kantiana, 4 disp. 1796–97). Äfven med Kants
efterföljare Fichte och Schelling var F. bekant. Utan
att sjelf hylla något bestämdt filosofiskt system
framställde han dem alla med berömvärd opartiskhet
för sina lärjungar, var mild och human i sin kritik
samt, långt ifrån att vilja påtruga någon sin
öfvertygelse, en varm förfäktare af tankens frihet
på alla områden. "F. var i sitt umgänge liflig, glad,
lekande, ofta qvick; hans föredrag från katedern var
klart och lättfattligt, likasom i hans skrifter,
i hvilka han bemödade sig att kläda sina tankar i
Ciceros uttryck". Han efterlemnade icke mindre än 99
akademiska disputationer, alla på latin. C. v. F.
Fremont [fri-], stad i nord-amerikanska staten Ohio,
vid floden Sandusky, som är segelbar dit. 5,455
innev. (1870). Yllemanufakturer och maskinverkstäder.
Fremont [fri-], John Charles, nord-amerikansk
upptäcktsresande och statsman, född d. 21
Jan. 1813 i Savannah i Syd-Carolina, egnade
sig åt ingeniörsfacket. 1842 företog han en
upptäcktsresa till Klippbergen, upptäckte
dessa bergs sydpass och utstakade en väg till
Kalifornien öfver desamma. 1843 företog han en ny
färd till Klippbergen, under hvilka han närmare
bestämde den amerikanska vesterns geografi. Efter
Kaliforniens eröfring (1846), hvari han deltog i
spetsen för en skara frivillige, utnämndes han
af folket till guvernör öfver det nya området,
hvilket ämbete han sedermera till följd af sin
inblandning i militärbefälhafvarnas tvister, dömdes
förlustig. Ehuru han benådades af presidenten Polk,
tog han likväl afsked. 1848 gjorde han en ny färd
mot vestern, hvarunder han efter stora vidrigheter
slutligen nådde Sacramentos strand, der han köpte
besittningen af Mariposa, en af de guldrikaste
trakterna i Kalifornien. 1849–51 representerade
han Kalifornien som senator i kongressen, och 1856
uppställdes han såsom republikansk presidentkandidat,
men föll vid valet igenom. F., som 1854 återvändt
till Kalifornien i Pacific-banans intresse, stannade
der till 1861, då han vid Lincolns tillträde
till presidentskapet och slafstaternas utträde ur
unionen nämndes till generalmajor. 1864 valdes han
af Clevelands-konventionen till presidentkandidat,
men trädde tillbaka för Lincoln. 1867
blef han ordförande i Memphis el
Paso–Pacific-jernvägsbolaget och blef såsom sådan, på
anklagelse af bedragna franska aktionärer, af fransk
domstol dömd till fem års fängelse. 1878 utnämndes
han till guvernör i territoriet Arizona. Skrifter:
Narrative of the exploring expedition to the Rocky
mountains in 1842 and to Oregon and North-California
in 1843–1844 (1846) samt Life of colonel Fremont
and his narrative of explorations and adventures in
Kansas, Nebrasca, Oregon and California (1856).
Fremont peak [frimont pik], bergstopp i Wind river
range, i nordamerikanska territoriet Wyoming,
4,136 m.
Frémy [-mi], Arnould, fransk romanförfattare, f. 1809,
var någon tid lärare i iransk literatur först i Lyon
och sedan i Strassburg samt 1854–59 en af redaktörerna
af skämttidningen "Charivari". Hans romaner, som äro
mycket lästa i Frankrike, utmärka sig nästan endast
genom sin osedlighet.
Frenckell. 1. Johan Kristofer F., finsk boktryckare,
f. 1721, inflyttade från Sachsen till Åbo, 1757,
och blef der faktor hos akademiens boktryckare,
J. Merckell, samt 1758 dennes kompanjon. Från 1761
begagnades F:s namn såsom firma på de från akademiska
boktryckeriet utgångna skrifterna. Död d. 30 April
1779. – 2. Johan Kristofer F., den föregåendes son,
boktryckare, född d. 7 Aug. 1757, blef 1773 student
i Åbo och 1778 filos. magister. 1785 blef han ensam
egare af akademiboktryckeriet i Åbo och utvidgade
ansenligt dettas rörelse genom tryckning af särskilda
tidningar, af det officiella trycket (efter 1809),
af statskalendern, almanacken m. m. Derjämte förenade
han med tryckerirörelsen en pappersbruks- och en
bokhandelsaffär. Död d. 19 Okt. 1818. – 3. Johan
Kristofer, den föregåendes son, boktryckare,
född d. 17 Juli 1789, student i Åbo 1804, blef
1814 faderns bolagsman och öfvertog efter dennes
död den redan betydande affären, som ytterligare
utvecklades af honom, bl. a. genom anläggning (1825)
af det första stilgjuteriet i Finland samt genom
inköp (1832) af ett pappersbruk i Tammerfors. Detta
utvidgades sedermera (1840–42) genom inrättande
af den första maskinpappersfabriken i Finland. Vid
Åbo brand (1827) förlorade han största delen af sin
betydande förmögenhet, men omedelbart efter denna
olycka återupptog han med kraft affärerna, hvilka
då till största delen flyttades till Helsingfors,
under det en mindre del fortfarande sköttes i
Åbo. Från denna tid började F. framför allt utveckla
en betydande förlagsverksamhet. Död i Helsingfors
d. 16 Apr. 1844. – 4. Frans Vilhelm von F., den
föregåendes son, affärsman och politiker, född i Åbo
d. 19 Mars 1821, student i Helsingfors 1838, öfvertog
först faderns affär i förening med sina bröder, Johan
Kristofer F. (d. 1856) och Otto Reynold F. (d. 1880),
men innehade sedermera ensam firman J. C. Frenckell
et sons samtliga affärer. Dessa utvecklade och
förkofrade han betydligt samt kunde 1862 fira firmans
hundraåriga tillvaro. F. deltog äfven verksamt i
det offentliga lifvet, bl. a. såsom medlem af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
