Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Erasmus, Desiderius - Erasmus, Nicolai - Erasmus Montanus l. Rasmus Berg, en komedi af L. Holberg - Erastfehr l. Errestfehr, ort i Livland - Erastus, Thomas (hete egentl. Liebler l. Lieber) - Erato, mytol. - Eratosthenes (kallad Filologos, "vetenskapsälskaren"), grekisk polyhistor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Antibarbarorum liber (1518) m. fl., hvartill
komma editioner och kommentarier ät Cicero och
Seneca, öfversättningar från grekiska till latin
(tragöderna) samt flere smärre filosofiska skrifter
efter de klassiske författarnas, särskildt Ciceros,
mönster. E. blef genom denna sin storartade
verksamhet grundläggare af hela den nyare tidens
klassiska studier och fick derigenom sin största
betydelse. Han drog fram de gamla auktorerna ur deras
gömslen, tolkade och förklarade dem samt egnade
särskildt det latinska språket en allsidig och
grundlig behandling. Till samma tidrymd hör Erasmi
populäraste arbete Encomium moriae ("dårskapens lof;"
1:sta uppl. 1509), i hvilket han svänger satirens
gissel öfver alla sin tids svagheter. Äfven teologiska
skrifter, De contemtu mundi (1509), Enchiridion
militis christiani (s. å.) m. fl., härstamma från
hans vandringsår. Men det var egentligen efter det
han år 1521 tagit en stadigvarande bostad i Basel, som
hans verksamhet blef ifrig på detta område; det var i
striden mot Luther och dennes reformation. E. hade
i början varit gynsamt stämd för denna rörelse,
hvilken han genom sin 1516 första gången tryckta
edition af det grekiska Nya testamentet med latinsk
öfversättning kraftigt främjat. Flere ställen i hans
skrifter bära en reformatorisk prägel, och han sågs af
katolikerna med misstänksamma blickar, ja utropades
t. o. m. för kättare. Men hans kalla och nyktra
förstånd stöttes af Luthers våldsamma uppträdande,
och den lärde kosmopolitens tillbakadragna, något
förnäma väsende kände stark antipati för det folkliga
elementet i den reformatoriska rörelsen. Dertill kom
en svaghet i karakteren, som yttrade sig i liflig åtrå
att vinna de förnämes och mäktiges ynnest. Efter lång
tvekan uppträdde han 1524 mot Luther med skriften
De libero arbitrio, och en strid upplågade, som på
Erasmi sida fördes med häftig bitterhet, men i hvilken
Luther utan tvifvel var den starkaste. Påfven och
hela den katolska kristenheten betraktade emellertid
E. som sitt säkraste stöd och öfverhopade honom med
ärebevisningar. Icke förty blef vistelsen i Basel,
der reformationens idéer hastigt vunno insteg, med
hvarje dag oangenämare för honom, och 1529 flyttade
han till Freiburg (i Breisgau), der han tillbragte
återstoden af sitt lif. Han fortsatte der att såsom en
alltmer trogen och hörsam son kämpa för kyrkans sak,
men lade äfven ännu några filologiska arbeten till
den mängd han förut utgifvit. Bland dessa må nämnas
de redan i Basel författade skrifterna De recta
latini graecique sermonis pronunciatione dialogus
(1528) och Ciceronianus seu de optimo genere dicendi
(s. å.). E. dog under ett besök i Basel d. 12 Juli
1536. C. v. F.
Erasmus, Nicolai, prest, blef 1554 rektor
i Arboga skola, graduerades 1560 i Wittenberg,
utnämndes s. å. till rektor i Vesterås skola och fem
år derefter till kyrkoherde i samma stad. 1567 blef
han kyrkoherde i Tuna, 1571 domprost i Vesterås och
1574 biskop i Vesterås stift. På sistnämnda plats och
såsom hofpredikant hos Johan III arbetade han ifrigt
för liturgiens införande i sitt stift och fick den
offentligen antagen af stiftets presterskap d. 18
Febr. 1577.
Död d. 10 Maj 1580. Skrifter: Brevis ratio et methodus
discendi theologiam in usum studiosae juventutis
Sueciae (1561), Catalogus rev. virorum ex Suecia
qui Wittenbergae artium liberalium et philosophiae
magistri creati sunt (1767) och Descriptio vitae suae
ipsius (s. å.).
Erasmus Montanus l. Rasmus Berg, en komedi af
L. Holberg.
Erastfehr l. Errestfehr, ort i Livland, der ryssarna
(12,000 man under Sjeremetiev) d. 30 Dec. 1701
besegrade svenskarna (omkr. 3,000 man, anförda
af Schlippenbach), hvilka förlorade 500 man och 6
kanoner. Ryssarna sjelfva kalla denna sin första
större framgång mot svenskarna "den förstfödde bland
Rysslands segrar".
Erastus, Thomas (hette egentl. Liebler l.
Lieber), tysk teolog, f. 1524, blef 1558 lifmedikus hos
kurfursten Otto Henrik af Pfalz samt professor i
medicin i Heidelberg. Han protesterade kraftigt mot
de många mystiska och vidskepliga bruk, som på hans
tid ännu tillhörde läkarevetenskapen, men uppträdde
icke dess mindre till hexprocessernas försvar. På
det kyrkliga området var E. en af hufvudmännen för
motståndet mot kyrkans disciplinära myndighet och
förfäktade i flere skrifter Zwinglis åsigter om
nattvarden. Död 1583 som professor i Basel. – Efter
E. kallas ännu i England den riktning, som fordrar
kyrkans underordnande under staten, för erastianism.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
