Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"öfveransträngning" hördes ideligen. Genom lagen af 1871 delades
med anledning deraf undervisningen under de två sista
skolåren i tvänne "linier": en "språklig-historisk"
och en "matematisk-naturvetenskaplig". Det latinska
skrifprofvet afskaffades i mogenhetspröfningen,
och fornnordiska blef tvångsämne i de högsta
klasserna. Lärarepersonalen, som förut rekryterades
företrädesvis af teologer, utgöres nu nästan
uteslutande af män, som vid universitetet hafva tagit
"filologisk" (språklig-historisk) ämbetsexamen eller
den s. k. "magisterkonferensen", en specialexamen
med en enda, sjelfvald vetenskap som hufvudämne. –
Vid universitetet har under loppet af 19:de
årh. naturvetenskaperna efter hand erhållit en allt
större betydelse. 1829 upprättades "Den polytechniske
läreanstalt", hvilken till en del har samma lärare
som universitetet och vid hvilken afgångsexamen
tages i bl. a. ingeniörsvetenskap, farmaci och
skogsvetenskap, och 1858 stiftades "Den kongelige
veterinär- og landbohöjskole". Den ansenliga ökningen
af de naturvetenskaplige universitetslärarnas
antal hade till följd, att 1851 en särskild
"matematisk-naturvetenskaplig" fakultet bildades,
så att Köpenhamns universitet nu har fem fakulteter
(med i allt 54 lärare). Undervisningens hjelpmedel
hafva på senare tiden blifvit ansenligt ökade,
i synnerhet genom utvidgningen af biblioteket (som
fick egen byggnad 1861), genom de naturhistoriska
samlingarnas ordnande (egen byggnad för det
zoologiska museet 1869) och genom anläggandet af en
ny botanisk trädgård (tagen i besittning 1873; den
zoologiska trädgården vid Köpenhamn är ett enskildt
företag). Fackundervisningen för underofficerare
och officerare meddelas nu i de år 1867 upprättade
båda skolorna för hären och flottan. Vid sidan
af de offentliga undervisningsanstalterna eger
D. en mängd enskilda läroverk, hvilkas antal är i
ständig tillväxt. Det äldsta enskilda läroverket
är den af Herluf Trolle och Brigitte Göye 1565
upprättade lärda skolan och uppfostringsanstalten
på Herlufsholm (vid Nästved på Själland). Den
lägre gossundervisningen, största delen af den
högre realundervisningen och hela undervisningen för
medelklassens flickor i städerna besörjes af privata
skolor, bland hvilka några hafva rätt att hålla
afgångsexamen. Dessutom hafva i Köpenhamn uppstått en
mängd fackskolor för fullvuxna (tekniska institut,
navigationsskolor, handelsakademier för män och
qvinnor, teckningsskolor för qvinnor m. m.). Äfven
på landet har barnundervisningen på många ställen
blifvit enskild, i det bönderna – företrädesvis i
sådana trakter, der den grundtvigianska riktningen
vunnit utbredning – hafva förenat sig om att aflöna
egen lärare för sina barn för att på detta sätt
undandraga dem kommunalskolorna, hvilkas inflytelse
mången ej anser tillräckligt väckande. Slutligen
må nämnas de s. k. folkhögskolorna, hvilka meddela
allmogens ungdom en i synnerhet historisk och literär
allmänbildning äfvensom en mer eller mindre omfattande
undervisning i jordbruk. Ett högst betydande,
frivilligt upplysningsarbete utöfvas i hela landet
genom allmänbildande föredrag, som hållas för unga
och gamla. C. R.
Danska språket och literaturen. 1. Medeltiden. Sedan
kristendomen väckt de nordiska folkens andliga
krafter till nytt lif, utvecklade sig på Island, ur
de från hedendomen ärfda elementen, en fullkomligt
ursprunglig, i alla afseenden inhemsk och mycket rik
literatur. I D. vann deremot redan vid medeltidens
början den kyrkligt romerska bildningen öfverhand
öfver den folkligt nordiska. De äldsta böcker,
som författades i D., äro skrifna på latin. Detta
är bl. a. förhållandet med engelsmannen Ælnoths
"Knut den heliges historia" ("Historia ortus,
vitae, passionis sancti Canuti, regis Daniae",
omkr. 1125), Sven Aagesöns lilla kompendium af D:s
historia ("Compendiosa regum Daniae historia"),
Saxos stora danska historia ("Historia danorum",
slutad omkr. 1210) samt ärkebiskopen Andreas Sunesöns
skolastiska poem "Hexaëmeron" och samme mans parafras
af Skånelagen (1206–16). När de behandlade ämnena äro
nordiska, klingar likväl ofta fosterländska toner i
den främmande formen. Särskildt är detta förhållandet
i Saxos arbete, hvilket derför ännu i våra dagar
allmänt läses (i öfversättning), hvaremot den latinska
literaturen i D. längre fram sjönk så djupt i värde,
att dess alster äro fullkomligt onjutbara för vår
tid. På danska språket utöfvade latinskrifvandet ett
mycket olyckligt inflytande. Då folkets stora andar
försmådde, att begagna modersmålet, erhöll det ingen
odling, vann det ingen stadga. Enligt runstenarnas
vittnesbörd talades i D. ännu omkr. 1100 det nordiska
fornspråket, eller samma språk, som islänningarna
så sent som 1350 kallade "dönsk tunga". I de äldsta
danska handskrifter, som blifvit bevarade till
vår tid – de härröra från slutet af 1200-talet –
är språket splittradt i tre dialekter: skånska,
själländska och jylländska. Dessa dialekter ega
qvar det fornnordiska konsonantsystemet och stå
fornspråket mycket nära i fråga om ordförråd samt ord-
och satsbildning. Deremot hafva de, ehuru i olika mått
(skånskan minst, jylländskan mest) förlorat en mängd
böjningsformer, hvilket vållats hufvudsakligen genom
vokalsystemets rubbning, särskildt genom de distinkta
ändelseljudens sammanfallande (a, i, u öfvergingo
till æ och förvandlades sedermera till e). Under de
följande århundradena inträngde plattyska ord och
ordbildningar samt – framför allt i den officiella
stilen – en mängd tillkrånglade, efter latinet
härmade konstruktioner. Derjämte försiggick en
ytterligare försvagning, särskildt derigenom att k,
p och t utbyttes mot g, b och d samt þ mot t eller
d. Trots det bristfälliga språkmedlet har likväl D:s
medeltidsliteratur på modersmålet särdeles märkliga
företeelser att uppvisa. De gamla landskapslagarna –
den skånska lagen, de båda själländska lagarna och
den jylländska lagen (1241) – äro visserligen med
afseende på uppställning och stil underlägsna icke
allenast den isländska "Grågås", Nordens förnämsta
mästerverk i lagstil, utan äfven de svenska och
norska landskapslagarna; men dessa den dansk-folkliga
rättsbildningens uråldriga alster (liksom den gamla
hirdlagen: "Vitherlagsrätten") återspegla dock samma
rättsbegrepp, samhällsskick och aristokratiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
