Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af hvilka den ena innesluter en krönt stockfisk
(Islands vapen), den andra upptill ett får (Färöarna)
och nedtill en björn (Grönland). Det nedersta
fältet till höger är likaledes på längden deladt
i två hälfter, af hvilka den öfversta företer
det götiska lejonet, med nio hjertan inunder,
och den mellersta den vendiska lindormen. Midt
i skölden finnes en mindre sköld, delad i fyra
fält, som innehålla det holsteinska nässelbladet,
Stormarns svan, Ditmarskens ryttare och Lauenburgs
hästhufvud. I midtskölden finnes en annan liten
sköld, som innehåller grefvarnas af Oldenburg och
Delmenhorst familjevapen. Den stora skölden hålles af
två vildmän och är omgifven af en krönt konungamantel;
från skölden nedhänga Dannebrogs- och Elefantordnarnas
kedjor. – Danmarks flagga, den gamla dannebrogen
(se d. o.), består af ett hvitt kors på röd grund.
Konunga- och örlogsflaggorna äro klufna, men utan
tunga. Härens fanor äfvensom handelsflaggan utgöras
af en fyrsidig duk. – D. har två riddare-ordnar:
Elefantorden och Dannebrogsorden (se d. o.).
Undervisningsväsendet. Under medeltiden var all
undervisning i D., liksom annanstädes, i kyrkans
händer. Läroverken utgjordes af katedralskolor,
hufvudsakligen afsedda för prestbildning, samt
af några, till största delen af dominikanerna
och benediktinerna upprättade klosterskolor. Högre
lärdom söktes vid främmande universitet – i 12:te och
13:de årh. vanligen i Paris och Bologna, sedermera i
Prag, Köln och Rostock. 1479 invigdes universitet i
Köpenhamn, men af brist på penningar och lärare kunde
det i början ej utveckla någon synnerligen betydande
verksamhet. Genom klostergodsens indragande efter
reformationen fick emellertid konungen (Kristan III)
medel i sin hand till att vidtaga stora förbättringar
i undervisningsväsendet. 1537 återupprättades det
nästan helt och hållet upplösta universitetet och
försågs med fjorton lärare. Samtidigt grundades en
"latinsk" skola i hvarje stad. I byarna skulle
klockaren handhafva undervisningen i katekesen,
hvarjämte de äldre lärjungarna i latinskolorna skulle
under vissa tider af året gå omkring till bönderna
och läsa med deras barn. Undervisningsämnena i
latinskolorna voro latin, religion, skrifning och
sång. Dessa läroverk besöktes icke allenast af dem,
som hade för afsigt att "studera", utan äfven af en
mängd gossar och ynglingar, som endast ville tillegna
sig allmän bildning efter den tidens kraf. Så hade
t. ex. Roskildes skola under vissa perioder af 17:de
årh. ända till 900 lärjungar, af hvilka många voro
fullvuxna. Adelsmännen sökte icke sällan på egen hand
eller genom resor tillegna sig en högre eller rent af
lärd bildning. För att tillfredsställa detta deras
behof upprättade Fredrik II (1586) en högre skola i
Sorö, hvilken Kristian IV (1623) utvidgade till en
"ridderlig akademi". Detta läroverk, som bland sina
lärjungar räknade prins Karl Gustaf (sederm. Karl
X), måste emellertid upphöra 1655. Det första steget
till upprättande af fasta folkskolor gjordes 1721,
då Fredrik IV lät på kronans gods stifta 240 skolor, i
hvilka undervisades i innanläsning och religion.
Kristian VI, som upphäfde trettio mindre latinskolor
upprättade i stället i hvarje stad en "borgareskola",
i hvilken stadens ungdom erhöll kostnadsfri
undervisning i reala läroämnen. Men i samma mån som
allmogens bildning steg samt antog en mera modern
och verldslig karakter, blef den dittills ganska
allmänt förekommande skolastiska undervisningen
allt mindre lämplig. Derigenom att Holberg till Sorö
akademi donerade det af honom upprättade baroniet,
blef det möjligt att återupprätta detta läroverk
och göra det till en fri, vetenskaplig högskola. I
slutet af 18;de och i början af 19:de årh. undergingo
såväl de högre som de lägre undervisningsanstalterna
genomgripande förändringar. Universitetet fick
1788 en ny organisation, och genom införandet af
en ny "examen artium", hvilken måste afläggas af
alla från skolorna afgångna lärjungar, som ville
blifva akademiska medborgare, ställdes högskolan
i ett bestämdt förhållande till latinskolorna. I
dessa hade modersmålet 1775 blifvit infördt som
undervisningsspråk i stället för latinet. 1797 och
1809 omorganiserades "de lärda skolorna" – såsom
latinskolorna nu officielt kallades – på sådant sätt,
att vid sidan af latin och religion skulle undervisas
i grekiska, hebreiska (för blifvande teologer),
historia, geografi, tyska, franska, matematik,
naturalhistoria samt modersmålet och dess literatur. –
1814 ordnades folkskoleväsendet å nyo. Hvarje
stads- och landtkommun ålades att underhålla en
skola, i hvilken dess barn kunde få kostnadsfri
undervisning uti innanläsning, skrifning, räkning
och religion äfvensom till någon del i geografi
och fäderneslandets historia. Derjämte ålades,
vid äfventyr af dagliga böter, hvarje familjefader,
som icke visade, att han på annat sätt skaffade sina
barn undervisning, att låta de honom anförtrodda
barnen – hans egna eller hos honom tjenande –
besöka kommunens skola, tills de fyllt fjorton
år. Kommunalrådet gjordes ansvarigt för skolans
yttre tillstånd, och tillsynen öfver undervisningen
uppdrogs åt kyrkoherden. För hvarje prosteri skulle
finnas en skoldirektion, bestående af prosten
och amtmannen. För utbildande af en läropersonal
hafva upprättats folkskolelärareseminarier
(f. n. finnas fyra sådana). I denna organisation
hafva sedermera endast mindre förändringar vidtagits
(valet af lärare har t. ex. blifvit öfverlemnadt åt
kommunalråden sjelfva). Vid slutet af 1867 funnos
i D. 2,781 folkskolor, och sedan dess har antalet
oafbrutet ökats. – De offentliga lärda skolorna
hafva under de senaste trettio åren undergått
väsentliga förändringar. Deras antal har blifvit
så betydligt inskränkt, att det nu finnes endast
fjorton (Sorö medräknadt, hvilket 1849 upphörde
att vara "akademi"). Genom en förordning af 1850
omorganiserades dessa skolor. Undervisningen i latin
flyttades då högre upp; den första undervisningen i
grammatik skulle ske vid läsning af tyska språket. En
del ämnen, som förut studerades under det första
akademieåret, förlades till det sista skolåret,
och afslutningsexamen flyttades från universitetet
till skolorna. Denna förändring vållade emellertid
en stor mångläsning i skolan, och starka rop om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
