- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
789-790

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dala-sandsten - Dalayrac, Nicolas, fransk tonsättare. Se d'Alayrac. - Dalberg, gammal tysk slägt - Dalberg, Nils, läkare. Se Dahlberg, N. - Dalbergså - Dalbomålet, allmogemålet på Dal. (Se d. o.). - Dalboredden - Dalbosjön - Dalby - Dalby - Dalby - Dalby, kungsgård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilken senare bergart bildar sjelfva bottenlaget
och befinnes hvilande på porfyr. Till denna
afdelning hör den bergart, hvaraf de bekanta
s. k. Malungs-qvarnstenarna tillverkas. Mellersta
afdelningen består af omvexlande lager: sandsten,
qvartsit och skiffer, mestadels röda till fårgen. Den
öfversta afdelningen består af rödaktig sandsten
med mellanlager af röd skiffer. Mäktigheten af nämnda
stora sandstensaflagring med dess båda grönstenslager
uppskattas till mera än 2,000 f. (omkr. 600 m.) inom
territoriets södra och mellersta delar, men till
endast hälften så mycket inom dess nordligaste del. –
Oaktadt inga absoluta bevis (såsom försteningar
o. d.) hittills kunnat erhållas för bestämmandet af
dalasandstenens geologiska ålder, tyda dock (enligt
A. E. Törnebohm) åtskilliga förhållanden på att denna
sandstensbildning började under den s. k. kambriska
tiden och fortgick in i den undersiluriska.
E. E.

Dalayrac [dalerak], Nicolas, fransk tonsättare. Se
d’Alayrac.

Dalberg, gammal tysk slägt, hvilken 1634 upphöjdes i
friherrligt stånd. 1. Johann von D., "camerarius af
Worms", f. 1445, blef 1482, under namn af Johannes
III, biskop af Worms och dog 1503. Han var en ifrig
främjare af de återuppblomstrande vetenskaperna i
Tyskland och ordförande i det af humanisten Celtes
stiftade sällskapet "Societas celtica". – 2. Karl
Theodor Anton Maria von D
., camerarius af Worms,
kurfurste af Mainz och ärkekansler, furst-primas
af Rhenförbundet, f. 1744, blef 1772 ståthållare i
landskapet Erfurt, hvilket han i ekonomiskt hänseende
förvaltade på ett utmärkt sätt, samt 1802 kurfurste i
Mainz och Tyska rikets ärkekansler. Vid nämnda rikes
upplösning och Rhenförbundets bildande (1806) utsågs
han till furst-primas af förbundet och ordförande
i förbundsförsamlingen. 1810 utnämndes han till
storhertig af Frankfurt, men 1813 måste han afstå
från alla sina besittningar. Död som ärkebiskop i
Regensburg 1817. – 3. Emmerich (Emrik) Joseph von D.,
hertig af D., fransk statsman, den förres brorson,
f. 1773 i Mainz, blef 1803 badensiskt sändebud
i Frankrike, der han förvärfvade sig Talleyrands
vänskap. 1810 utnämndes han af Napoleon till hertig
och statsråd, hvilket ej hindrade honom att såsom
medlem af 1814 års provisoriska regering ifrigt verka
för bourbonernas återkomst. På kongressen i Wien 1815
representerade han Frankrike och undertecknade der
den handling, som förklarade Napoleon i akt. Efter
bourbonernas andra restauration (s. å.) blef han
statsminister och pär samt derefter sändebud i
Turin. Död som privatman 1833.

Dalberg, Nils, läkare. Se Dahlberg, N.

Dalbergså (Dalabergså), ett i södra delen af Dal
flytande vattendrag, som bildas genom Örsåns och
Frändeforsåns förening, en mil från Vänern, och som
faller ut i denna sjö.

Dalbomålet, allmogemålet på Dal. (Se d. o.)

Dalboredden, en på Dal belägen socknedel, tillhörande
Svanskogs socken i Värmland, men Tössbo härad i
Elfsborgs län. Arealen 5,944 hekt. (12,241 tnld). 878
innev. (1878).

Dalbosjön är den vanliga benämningen på den del af
Vänern, som i n. och ö. begränsas af Värmlandsnäs
och den från Vestergötland utskjutande halfön
af Kållands härad jämte den derutanför belägna
Kållands-ö. Lurö skärgård, midt ute i sjön, liksom
förmedlar öfvergången mellan dessa båda näs och
bidrager att ytterligare skilja Dalbosjön från den
nordöstra, till arealen större delen af Vänern. I
s. delar sig sjön i två större fjärdar: den vestra
och större, utgörande den egentliga fortsättningen
af sjön, samt den östra, delad i tvänne vikar, af
hvilka den ena kallas Dettern, ett slags insjö,
hvilken ständigt ökas derigenom att sjön inkräktar
på den omgifvande stranden. Sjöns största längd
(i n. n. ö. och s. s. v.) är 88 kilom. (8,2 mil),
och dess största bredd 40 kilom. (3,8 mil). Största
djupet är i norra delen 62 m. (208 f), i södra
20 m. (67 f.). Sitt namn har sjön deraf, att
landskapet Dal utgör en betydande del af dess kust.
J. H.

Dalby, fordom befintligt biskopsstift, som upprättades
(1048) af den danske konungen Sven Estridsson,
samtidigt med biskopsstiftet i Lund, och omfattade
södra delen af Skåne jämte hela Bleking. Biskopen
bodde i Dalby, en mil från Lund. Den förste biskopen
i Lund, Henrik, blef efter kort tid afsatt, och den
förste – och ende – biskopen i Dalby, den bekante
Egino, fick 1060 äfven Lunds stift under sin vård
och flyttade då till Lund.

Dalby, fordom munkkloster i Dalby socken i
Skåne, stiftades af biskop Egino 1065 samt
tillhörde augustin-orden och, enligt hvad några
författare antaga, mot slutet af sin tillvaro
johannit-orden. Det kallades äfven klostret Sanctae
crucis (Heligkorsklostret). Omkr. 1533 sekulariserades
det och nedbröts då till en del, men några lemningar
af klosterbyggnaden qvarstå ännu. Klostrets kyrka,
den s. k. Heligkorskyrkan, var näst Lunds domkyrka
den förnämsta i stiftet och, liksom denna, försedd
med en krypta, hvilken ännu finnes i behåll. Straxt
öster om kyrkan ligger den danske konungen Harald Hein
(d. 1080) begrafven.

Dalby. 1. Socken i Skåne, Malmöhus län, Torna
härad. Arealen 2,539 hekt. (5,145 tnld). 1,429
innev. (1878). Annex till Hellestad, Lunds stift,
Torna kontrakt. I kyrkan fins en krypta (se
föreg. art.). – 2. Socken i Upland, Upsala län,
Hagunda härad. Arealen 2,690 hekt. (5,450 tnld). 536
innev. (1878). Annex till Vester-Åker, Upsala stift,
Hagunda kontrakt. En mängd runstenar träffas inom
denna socken. – 3. Socken i Värmland, Värmlands län,
Elfdals härad. Arealen 156,655 hekt. (317,335
tnld), Södra Finnskoga inberäknadt. 3,605
innev. (1878). Konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Karlstads stift, Elfdals kontrakt. Om folkspråket i
denna socken se "Dalbymålets ljudlära" af Ad. Noreen,
i "Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen
och svenskt folklif, I., utg. af J. A. Lundell (1879).

Dalby, kungsgård i Dalby socken, Torna härad, Malmöhus
län. 4 7/16 mtl. Liksom alla hemman i denna socken
tillhörde det under medeltiden Dalby kloster. Sedan
Skåne blifvit svenskt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:34:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free