Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cordova - 1. Cordova, Gonsalvo Hernandez de C. y Aguilar - 2. Cordova, Gonsalvo Hernandez de C., furste af Maratra - 3. Cordova, Luis Hernandez - Corduan, ett slags läder. Se Karduan. - Cordyceps - Coregonus, zool. Se Sik. - Corelli, Arcangelo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mecka", de arabiska konsternas och vetenskapernas
hufvudsäte i vestern, stamhållet för de moriske
skalderna. Under de följande århundradena egde C. en
storartad industri, som kulminerade i tillverkningen
af konstnärligt utförda silfverarbeten och i
beredningen af fina läder- och skinnsorter
(karduan). Efter det moriska väldets fall,
i början af 13:de årh., sjönk det småningom i
välstånd, folkmängd och prakt, men råkade i sitt
nuvarande förfall först 1808, då det eröfrades och
plundrades af fransmännen. – 3. Stat i Argentinska
republiken. Det gränsar i ö. till Santa Fé,
i n. till Santiago del Estero och Catamarca,
i v. till Riaja, San Juan och San Luis. Arealen
143,912 qv.-kilom. (2,614 qv.-mil). Omkr. 211,000
innev. Största delen af landet utgöres af pampas
(grässlätter). Hufvudnäringen är boskapsskötsel. –
4. Stad och hufvudort i nämnda provins, belägen i
Rio-dalen. Omkr. 30,000 innev. C. är väl bygdt och har
en ståtlig katedral, den vackraste i Syd-Amerika. Från
spaniorernas tid finnas åtskilliga vetenskapliga
anstalter. Liflig transitohandel mellan Amerikas båda
kuster. C. grundlades 1573 af spaniorerna. – 5. Stad
i mejicanska staten Veracruz, ö. om Orizaba, på en
bergsrygg i en vacker trakt. Omkr. 6,500 innev. C. var
under spanska väldet en rik och blomstrande stad.
1. Cordova, Gonsalvo Hernandez de C. y Aguilar,
spansk fältherre, f. 1453 nära Cordova, kämpade redan
som femtonåring mot morerna i Granada och tjenade
sedermera Ferdinand den katolske af Aragonien och
Isabella af Kastilien under deras långa fejd mot de
otrogne. Hans tapperhet äfvensom hans mästerliga
underhandling med konung Boabdil om Granadas
utrymmande (1492) förvärfvade honom ynnest hos
konungen och drottningen i Spanien. 1495 skickades
han i spetsen för 5,600 man att hjelpa Neapels
dåv. konung, Ferdinand, mot de i dennes rike
infallande fransmännen. Inom ett år återeröfrade
han största delen af riket, och i förening med
Ferdinand fördref han sedan fransmännen ur Italien,
hvarjämte han återgaf påfven det af dem besatta
Ostia. För sina segrar fick han af folket namnet "Il
gran capitano" (den store generalen) och af Neapels
konung bl. a. titeln hertig af San Angelo. 1498
återvände C. till Spanien. 1501 seglade han åter bort,
med 4,300 man, för att – som det hette – hjelpa
Venezia mot turkarna. Också eröfrade han Zante och
Kefalonia, men färdens egentliga mål var Italien. Det
gällde den gången att i förening med fransmännen
eröfra Neapel till delning mellan Aragonien
och Frankrike. Eröfringsverket gick raskt; men då
fransmännen, trots slutna fördrag, undanhöllo Spanien
ett par landsträckor, angrepos de af C., hvilken vann
en afgörande seger vid Cerignola (April 1503) och fick
Neapel i sina händer. Derpå belägrade han Gaëta, men
måste för en 30,000 man stark fransk undsättningshär
draga sig tillbaka med sina 12,000 man. I Dec. 1503
tillintetgjorde han likväl fullständigt den franska
hären vid Garigliano, hvarefter det spanska väldet i
Italien stod fast. Ferdinand den katolske förlänade
segraren hertigdömet Sesa och vicekonungadömet
öfver Neapel. Folkets kärlek,
hvilken C. vann genom sin goda förvaltning, och afundsmäns
förtal gjorde slutligen, att konungen började
misstänka och frukta honom samt 1506 återkallade
honom till Spanien. Der lefde han sedan på sina gods
i Granada. Död 1515.
2. Cordova, Gonsalvo Hernandez de C., furste af
Maratta, den förres frände, spansk general, fick
efter Spinola ett befäl i Pfalz, slog markgrefven
af Baden vid Wimpfen (1622) och, i förening med
Tilly, Kristian af Braunschweig vid Höchst (s. å.),
hvarefter han vände sig till Nederländerna och å
nyo besegrade Kristian, vid Fleurus (s. å.).
1623 blef han generalguvernör öfver Milano, och
under mantuanska arfföljdskriget (1628–31) intog
han Montferrat, men förlorade kort derefter sitt
ämbete, emedan han ansågs hafva i förtid upphäft
belägringen af Casale. Död 1645.
3. Cordova, Luis Hernandez, spansk general, f.
1799, blef efter utbrottet af 1820 års revolution
den absoluta konungamaktens vapendragare, deltog
i gardenas revolt i Madrid (d. 7 Juli 1822), måste
i anledning deraf fly, men återkom 1823 med den
segrande franska invasionshären. 1824 blef han
generalmajor, 1827 chargé d’affaires i Köpenhamn och
1888 sändebud i Berlin. Vid underrättelsen om 1830
års revolution skyndade han till Spanien för att
bekämpa de konstitutionelle. Som sändebud i
Lissabon (1832) understödde han dom Miguel. Efter
utbrottet af carlistkriget (1833–40) slöt han sig
till "cristinos" och blef 1835 öfverbefälhafvare
för nordarmén. Då, genom revolutionen i La Granja
(1836), en ultra-liberal ministèr kom till styret,
lemnade C. Spanien, men återkom 1837, låtsade då vara
mycket liberal och fick en plats i cortes, der han
likväl ej vann något inflytande. Jämte Narvaez ledde
han den misslyckade resningen i Sevilla (Nov. 1838)
och måste derefter fly till Portugal. Död 1840.
Corduan (Sp. cordoban, af staden Cordova), ett slags
läder. Se Karduan.
Cordyceps Fr., bot., växtslägte af nat. fam. Nectrieae
bland kärnsvamparna (Pyrenomycetes). Det står
närmast slägtet Claviceps (mjölökesvampslägtet),
från hvilket det skiljer sig bl. a. derigenom
att den sporhylsebärande delen af svampkroppen
är klubbformig eller cylindrisk (ej hufvudlik)
och derigenom att sporhylserummen (peritecierna)
äro utskjutande. Sin största märkvärdighet har
slägtet derutinnan att det innefattar flere arter,
som parasitera på insekter. Dessa arters mycelium
utvecklar sig nämligen i lefvande insektlarver, hvilka
till följd deraf slutligen liksom uppstoppas och
dödas. I Skandinavien träffas då och då C. militaris
Fr. (Se fig. på nästa sida.) Afbildningen visar flere
svampkroppar, som utvuxit från en genom svampen dödad
fjärilslarv. Till slägtet höra äfven några arter, som
parasitera på andra svampar. V. W.
Coregonus, zool. Se Sik.
Corelli, Arcangelo, italiensk violinist och
kompositör, "det moderna violinspelets fader",
f. 1653, undervisades i teori af Simonelli, i
violinspel af Bassani, reste 1672 till Paris, var
sedermera någon tid anställd hos kurfursten af Bajern,
återvände 1681 till Italien och slog sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
