Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Corday d'Armans, Marie Anne Charlotte - Cordelier-klubben, fransk revolutionär klubb. Se Cordeliers. - Cordeliers - Cordia - Cordierit - Cordoba, provins och stad i Spanien. Se Cordova. - Cordon - Cordouans fyrtorn - Cordova
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frankrike trycktes 1863 under titeln Oeuvres de Charlotte
C.
Cordelier-klubben, fransk revolutionär klubb. Se
Cordeliers.
Cordeliers [kårdölie], Fr., "repbärare", ursprungligen
ett binamn på franciskan-ordens medlemmar (hvilka
bära ett rep, corde, om lifvet) och sedermera namn
på en under den stora revolutionen ryktbar klubb
(cordelier-klubben), hvilken höll sina sammankomster
i ett franciskankloster. Denna klubb, som i början
af 1790 fullständigt organiserades under Dantons
ledning, utöfvade stort inflytande, synnerligen i
Paris, och påskyndade revolutionens gång i demokratisk
riktning. Cordeliererna voro först i godt förstånd
med jakobinerna, under Robespierre, men blefvo
sedan deras hätske motståndare. Efter Dantons fall
(1794) förlorade klubben all betydelse. Under dess
makts dagar utgaf en af ledarna, Camille Desmoulins,
tidningen "Le vieux cordelier", som var klubbens
organ.
Cordia L., bot., ett till nat. fam. Boragineae,
kl. Pentandria L., ordn. Monogynia hörande artrikt
slägte, innefattande tropiska träd eller buskar. I
olikhet med flertalet boraginéer hafva dessa växter
en stenfrukt. Bastet af C. latifolia Roxb. och några
andra arter nyttjas i Ostindien till förfärdigande
af grofva väfnader, tåg o. d. Vissa arters ved utgör
ett slags "rosenträ" och begagnas till virke; så
t. ex. veden af C. scabra Desf. och af C. Myxa L. Den
senare är ett träd från Ostindien och Egypten. Dess
frukter, hvilka äro stora som plommon, nyttjas i
nämnda land till födoämne och som läkemedel. Äfven
C. latifolia m. fl. arter hafva ätliga frukter. Ldt.
Cordierit, miner., ett efter mineralogen
P. L. A. Cordier (f. 1777, d. 1861) uppkalladt
aluminium-magnesiumsilikat. Det är ett glaslikt,
genomskinligt eller halfgenomskinligt, stundom
kristalliseradt mineral af oftast vacker violblå
färg. De renaste och vackraste varieteterna användas
till bijouterivaror (s. k. "luchssafir"). Cordieriten
är ej sällsynt och träffas, såväl i Sverige
som i andra land, i gneis samt klorit- och
glimmerskiffer. Den har stor benägenhet att
vittra, och derigenom uppstå nya mineral: pinit,
gigantolit, falunit, praseolit m. fl. Cordieriten
kallas äfven dikroit, iolit, steinheilit o. s. v.
P. T. C.
Cordoba, provins och stad i Spanien. Se Cordova.
Cordon [kårdång]. Se Kordong. – C. bleu,
[-blö], namn på den af franske konungen Henrik III
år 1578 stiftade riddareorden Saint-Esprit
(jfr Blå bandet); mästerkock, mästerkokerska.
Cordouans fyrtorn [-uangs], ett af de ryktbaraste
bland alla sådana torn, är beläget i franska
depart. Gironde (Guienne), på en klippa vid floden
Girondes utlopp, 45° 35’ 14" n. br. och 1° 10’ 30"
v. lgd (fr. Gr.). Dess höjd öfver marken är 63 m. (212
f.) och öfver högt vattenstånd 60 m. (202 f.). Fyren
har "omgående" (till- och aftagande), hvitt sken, som
lyser starkast en gång i minuten och är synligt på 50
kilom. (6,8 mils) afstånd. Öfver en båge af 81 grader
från N. t. O. 3/4 O. till O. t. S. är skenet rödt, för
att utvisa, det grund finnas i denna riktning från
fyren. – Denna monumentala byggnad uppfördes
1584–1610 af Louis de Foix, men har sedan blifvit betydligt
förhöjd och flere gånger restaurerad. Öfver den
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
