Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Choiseul, Etienne Francois - 2. Choiseul, Marie Gabriel Florent Auguste - Choisy-le-Roi - Chokolad - Chokolad-brunt. Se Bruna färger. - Cholera morbus, Lat., med. Se Kolera. - Cholericus - Cholet - Chollia - Cholo - Cholula - Chomjakov, Alexei Stepanovitsch - Chondrites
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjugofyra timmar begifva sig till sitt gods
Chanteloup. Ludvig ångrade likväl sedermera denna
handling. "Hade jag behållit C. qvar", yttrade
han ett par år efteråt, "hade Polens delning
aldrig skett." Sin fyraåriga förvisningstid
använde C. hufvudsakligen till författande
af sin sjelfbiografi, hvilken dock först 1790
offentliggjordes. Ludvig XVI tillät honom 1774 att
återvända till Paris, men använde honom ej i statens
tjenst. C. dog barnlös 1785, efterlemnande ofantliga
skulder. J. Th. W.
2. Choiseul [sjåasöl], Marie Gabriel Florent
Auguste, grefve de Choiseul-Gouffier, fransk
diplomat och fornforskare, f. 1752, tillhörde
en annan (1593 stiftad) hufvudlinie af ätten
Choiseul. Han företog 1776 en resa till Grekland och
nedlade frukten af sina der anställda forskningar
i Voyage pittoresque en Grèce (1782–1824, 2:dra
uppl. 1841), hvilket arbete 1784 för honom öppnade
Franska akademiens portar. S. å. blef han sändebud
i Konstantinopel. Äfven efter revolutionens utbrott
betraktade han sig som bourbonernas representant der
och skickade för den skull sina depescher till Ludvig
XVI:s bröder i Tyskland. Denna skriftvexling blef
dock upptäckt, och konventet beslöt att låta häkta
honom; men C. flydde 1793 till Ryssland, hvarest han
utnämndes till direktör för de fria konsternas akademi
i Petersburg och till kejserlig bibliotekarie. 1802
återvände han till Frankrike samt vardt efter
restaurationen pär och kabinettsråd. Död i Aachen
1817. I akademiska handlingar finnas flere uppsatser
af C. I en af dem försvarade han, mot F. A. Wolf, den
åsigten att det funnits en Homeros, som författat
"Iliaden" och "Odyssén". Hans fornsamlingar
införlifvades med museet i Louvren.
Choisy-le-Roi [sjåasi lö råa], stad i franska
depart. Seine (Ile-de-France), vid Seine. Omkr. 5,000
innev. Porslinsfabriker. Den 30 Sept. och d. 29
Nov. 1870 försiggingo der smärre strider mellan
fransmän och tyskar.
Chokolad l. Choklad (Fr. chocolat, af Mejic. choco,
kakao, och latl, vatten), en blandning, bestående
af kakao, som blifvit förarbetadt med socker och
vanligen äfven med åtskilliga kryddor, såsom vanilj,
kanel m. m. I Sverige kallas äfven osockrad kakao för
chokolad, ehuru denna benämning är oriktig. Chokoladen
beredes på det sätt, att kakaobönorna rensas, rostas
(hvarvid en aromatisk olja utvecklas), befrias
från sina skal och krossas samt malas i en uppvärmd
granitmaskin, hvarvid det i kakaon befintliga fettet
(kakaosmöret) uppvärmes och en grötaktig massa
bildas. Till denna massa sätter man socker och,
om så önskas, kryddor; sedan finrifves densamma
mellan uppvärmda granitvalsar, tills den blifvit
fullkomligt likformig, hvarefter den gjutes i formar
för att stelna. Fettet, som innehålles i kakaon
och som utgör omkr. 50 proc. deraf, gör chokoladen
hårdsmält. Genom pressning kan det dock till större
delen frånskiljas. Sedan fettet aflägsnats, utgör
återstoden en pulverformig produkt, som under namn af
pulverchokolad (sundhetspulverchokolad) med framgång
nyttjas som stärkande medel af konvalescenter och
personer med dålig matsmältning. Chokolad förtäres
vanligen
kokad med vatten eller mjölk och utgör som sådan
en mycket närande dryck. Den njutes äfven torr,
såsom en helsosam konfekt. Den saltbas (teobromin),
som innehålles i kakaon, liksom koffein i kaffe
och tein i te, gör att chokoladen, i likhet med
sistnämnda näringsmedel, har en stimulerande verkan
på kroppen. Jfr Kakao.
Chokoladen var känd af mejicanerna redan vid
tiden för Amerikas upptäckt. Genom spaniorerna
blef tillverkningen deraf bekant i Europa. Numera
tillverkas den bästa chokolad i Frankrike, och dit
införas de bästa kakaosorterna. I Sverige finnas
betydande chokoladfabriker i Stockholm, Göteborg
och Malmö.
Chokolad-brunt. Se Bruna färger.
Cholera morbus, Lat., med. Se Kolera.
Cholericus (af Grek. chole, galla), kolerisk,
gallsiktig. Jfr Kolerisk.
Cholet [sjålej l. Chollet, stad i
franska depart. Maine-et-Loire (Anjou), vid
Maine. 12,335 innev. (1876). Linne-, bomulls- och
yllemanufakturer. Handel med boskap. I Vendéekriget
var C. flere gånger skådeplats för blodiga uppträden,
bl. a. d. 17 Okt. 1793. då republikanerna segrade
öfver vendéerna.
Chollia, berg i Alger. Se bd I, sp. 441.
Cholo [tsjålå], pl. Cholos, Sp. 1. Det peruanska
namnet på mestiz, eller afkomling af hvit och
indian. Näst indianerna utgöra cholos den talrikaste
delen af Perús befolkning. – 2. Namnet på en i staten
Panamá boende indianstam, hvilken genom språk och
lefnadssätt afviker från öfriga stammar derstädes.
Cholula [tsjå-], stad i mejicanska staten Puebla,
s. ö. om Mejico. Omkr. 6,000 innev. I trakten finnas
stora agave-planteringar. Vid tiden för Mejicos
eröfring var C. en af aztekernas mest blomstrande
städer och säte för deras religionskult samt egde
minst 150,000 innev. Der fans en till ära för guden
Quetzacoatl uppförd "teocalli", bestående af en
afstympad pyramid, 53 m. (178 f.) hög och med en
grundyta af 11 hekt. (22 tnld).
Chomjakov, Alexei Stepanovitsch, rysk skald,
f. 1804, egnade sig till en början åt militäryrket
och deltog i fälttåget mot Turkiet 1828, men
tog afsked 1829 och sysselsatte sig derefter
med författareskap. Död 1860. I sina bildrika och
själfulla dikter framträdde C. som en entusiastisk,
allt vesterländskt ringaktande patriot och som en
varm anhängare af den s. k. panslavismen. Emellertid
bevisar tragedien Den falske Dmitrij, att han icke
fullkomligt mäktade värja sig för den vesterländska
literaturens inflytande. Hans Lyriska dikter utkommo
1844, och en annan samling af hans skaldestycken
offentliggjordes 1861. C. utgaf äfven skrifter i
jämförande språkvetenskap m. m.
Chondrites Sternb. (af chondria, ett nu lefvande
algslägte), paleont. Med detta namn har man betecknat
en mängd i olika geologiska formationer påträffade
föremål, hvilka man antagit tillhöra algerna och som
utmärkas genom en (vanligen dikotomiskt) grenig och
trådlik eller några linier bred thallus. Som många
bland dessa föremål sakna all struktur, är det mycket
troligt, att en stor del af dem ej är aftryck af
växter, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
