Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Caxton, William - Cayambe (C. urcu, Cerro blanco) - Cayenne. 1. Fransk koloni - Cayenne. 2. Befäst hufvudstad i nämnda koloni - Cayenne - Cayenne-peppar, bot. Se Capsicum - Cayes, Les - Caylus, Anne Claude Philippe de Tubières, grefve de C. - Cayor - Cayos, britisk-vestindisk ögrupp. Se Caicos - Cayuga - Cazalès, Jacques Antoine Marie de - Cazamance, kustflod i Senegambien i vestra Afrika. Se Casamanca - Cazaubon - Cazembe - Cazlona, stad i Spanien. Se Castulo - Cazotte, Jacques - Cd, kem., tecken för metallen kadmiums (cadmiums) atomvigt - C dur, musikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Reynart the foxe". Jfr Boktryckarekonst
(II. sp. 818).
Cayambe (C. ureu, Cerro blanco), en 5,956
m. (omkr. 20,000 f.) hög och ända till foten
snöhöljd bergspets bland Anderna, belägen n. ö. om
staden Quito i republiken Ecuador.
Cayenne [kajan]. 1) Fransk koloni, utgörande östra
delen af Guyana, på norra kusten af Syd-Amerika,
mellan floderna Maroni och Oyapoc. Gränserna
äro ej noga bestämda. Arealen (efter en hög
beräkning) omkr. 120,000 qv.-kilom. (2,180
qv.-mil). Befolkningen, som är stadd i ett långsamt,
men ständigt aftagande, utgjordes 1871 af 24,127
personer, af hvilka de fleste voro negrer; 990
voro militärer, 2,700 kulis (kinesiska arbetare)
och 683 deporterade. Kuststräckan är låg och
sumpig, och landets inre, som ännu är föga bekant,
är uppfyldt af urskog samt från vester till öster
genomdraget af en mindre betydande bergskedja. Utom
de nämnda gränsfloderna eger landet floderna Mana,
Sinamari, Cayenne, Oyac och Aproague. Klimatet
är mycket ohelsosamt, ehuru mindre än man
hittills antagit. I vegetationens kraft och
yppighet kunna få land täfla med C. Åkerbruk
utgör hufvudnäringen. Produkter äro: peppar,
bomull, sockerrör, kaffe, kakao, kryddnejlikor,
indigo m. m. Skogarna lemna dyrbara träslag, såsom
färgträ, gummiträ och ebenholz. Genom slafvarnas
frigörelse (1848) nedsjönk C:s kultur betydligt;
bomulls- och sockerrörsodlingen aftog. Kolonien
styres af en guvernör, en militärbefälhafvare och
en generalpolisuppsyningsman. – C:s kust upptäcktes
1499 af Ojeda och Am. Vespucci. Sagan om det i det
inre liggande guldlandet "Eldorado" lockade under
16:de årh. en mängd äfventyrare att genomströfva
urskogarna. 1604 lät Henrik IV undersöka landet,
och 1626 anlades den första kolonien af fransmän från
Rouen. Sedan dess har C. ömsom varit i fransmännens,
engelsmännens och holländarnas ego och tillhör nu
(sedan 1814) Frankrike. Numera begagnas det såsom
deportationsort. – 2) Befäst hufvudstad i nämnda
koloni, på en ö i mynningen af floden C. Omkr. 6,000
innev. (bland dem en mängd f. d. negerslafvar), hvilka
mest sysselsätta sig med handel. Hamnen är, ehuru
den bästa på kusten, ej tillgänglig för större fartyg.
Cayenne [kajän], ett slags tunt, randigt halfsiden.
Cayenne-peppar, bot. Se Capsicum.
Cayes [lä kajes], Les, stad på södra sidan af ön
Haiti i Vestindien på en ohelsosam, men fruktbar
plats. Omkr. 8,000 innev. God hamn.
Caylus [kälys], Anne Claude Philippe
de Tubières, grefve de C., fransk arkeolog,
f. 1692, d. 1765, utmärkte sig under kriget i Spanien
1711 och egnade sig efter freden i Rastatt (1714) åt
vetenskapliga studier. Han företog vidsträckta resor
i Europa och Asien samt undersökte bl. a. ruinerna
i Efesus, Kolofon och Troja. Ifrån 1717 bodde han i
Paris, der han sysselsatte sig med författareskap,
målning, etsning o. d. Hans förnämsta arbeten äro
Reecueil d’antiquités égyptiennes, étrusques,
grecques, romaines et gaules (1752–67), hvartill han
sjelf etsade plåtarna, och Oeuvres badines (1788). –
C:s moder, Marthe
Marguerite de Vilette, markisinna de C. (f. 1673,
d. 1729), var en prydnad vid Ludvig XIV:s hof och
författarinna af det intressanta arbetet Mes souvenirs
(utg. af Voltaire 1770; en ny uppl. utkom 1874).
Cayor, negerstat på vestkusten af Afrika, mellan Kap
Verde och floden Senegal. Omkr. 200,000 innev., hvilka
äro muhammedanska jalaffer. De drifva åkerbruk,
boskapsskötsel och jernhandtering. Hufvudstad:
Makaie.
Cayos, britisk-vestindisk ögrupp. Se Caicos.
Cayuga, insjö i nordamerikanska staten New-York. Den
har sitt aflopp i Ontariosjön. Liflig ångbåtsfart.
Cazalés [-läs], Jacques Antoine Marie de, fransk
talare och politiker, f. 1758, förordade i "états
généraux" 1789 skattebördans lika fördelning och,
ehuru sjelf adelsman, afsägelse af adelsprivilegierna,
men bekämpade riksståndens förening. När
denna försiggått, lemnade han Versailles,
men blef på hemvägen häktad och återfördes till
nationalförsamlingen. Der yttrade han sig till
förmån för ett konungadöme i Montesquieus anda, och
hans uttalande väckte missnöje hos både rojalister
och demokrater. Efter Ludvig XVI:s häktning lemnade
C. Frankrike och begaf sig till Koblenz. Der blef han
dock, såsom alltför liberal, förskjuten af de öfrige
emigranterna. Afvisad äfven från prinsens af Condé
armé, slog han sig ned i England. Förgäfves erbjöd
han sig att i processen mot Ludvig XVI uppträda till
dennes försvar; hans tillämnade tal utgafs på trycket
under titeln Défense de Louis XVI, discussion de
toutes les charges connues à l’époque du 2 novembre
1792 C. återvände 1801 till Frankrike. Död 1805. 1821
utkommo hans Discours et opinions.
Cazamance, kustflod i Senegambien i vestra Afrika. Se
Casamanca.
Cazaubon [-såbång], stad i franska
depart. Gers (Gascogne), vid floden Douze. 2,666
innev. (1872). Fabrikation af franskt drufbränvin
("armagnac").
Cazembe, negerrike i det inre af södra Afrika, s. om
Tanganjika-sjön. Omkr. 292,000 qv.-kilom. (5,300
qv.-mil) och 1/2 mill. innev. Handel med slafvar,
elfenben och koppar. Hufvudstad: Lunda l. Lucenda.
Cazlona, stad i Spanien. Se Castulo.
Cazotte [-såt], Jacques, skriftställare, f. 1720, var
en längre tid anställd som ämbetsman på ön Martinique,
som han 1759 försvarade mot engelsmännen, och
guillotinerades i Paris 1792. Hans förnämsta arbete är
den humoristiska novellen Le diable amoureux (1772),
som vid sitt framträdande väckte ett stormande bifall
och blifvit flere gånger omtryckt. Allmänt kända äro
de af C. författade vaggvisorna Tout au beau milieu
des Ardennes och Commère, il faut chauffer le lit. Hans
Oeuvres complètes utkommo 1816.
Cd, kem., tecken för metallen kadmiums (cadmiums)
atomvigt.
C dur, musikt., det moderna tonsystemets första och
normerande durtonart. Den saknar all förteckning,
och alla dess intervall benämnas med enkla bokstafven
c d e f g a h. A. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
