Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berch, Anders - Berchem l. Berghem, Clas (Nicolaes) Pietersz - Berchta - Berchtenlaufen - Berchtesgaden - Berchtoldstag, tysk folkfest. Se Bechteltag - Berckheyde, bröderna Job och Gerrit - Berditsjev - Berdjansk - Beredning. Se Bevillnings-beredning och Rikets allmänna ärendens beredning - Beredskap - Beregh - berendes, svensk-finsk slägt. Se Berndes - Berengar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
håll, af sjelfva Rikets ständer kallades att
intaga den ofvan nämnda professuren. Många
ansågo emellertid till en början det nya
läroämnet vara mindre värdigt att föredragas
från universitetskatedern, och det akademiska
skråväsendet försökte t. o. m. att få den
afskydda professuren upphäfd. För att ådagalägga
vigten och betydelsen af sitt ämne utgaf
B. då de båda verken Sätt att genom politisk
arithmetica utröna länders och rikens hushållning
(1746, 2:dra uppl. 1796) samt Inledning till
allmänna hushållningen, innefattande politie-,
oeconomie- och kameralvetenskaperna (1747). I
sistnämnda arbete sökte han gifva en vetenskaplig
grundläggning för de den tiden inom styrelsen
herskande åsigterna, som visserligen icke voro
frihetens. B. sjelf betraktade det såsom ett
hastverk, framtvunget af omständigheterna;
men det blef likväl en högt värderad lärobok,
som äfven utomlands åtnjöt stort anseende. –
1746 blef B. ledamot af Vetenskaps-akademien. Han
lemnade sin professur 1770, då han utnämndes
till räntmästare vid universitetet i Upsala,
hvarest han dog 1774.
Berchem l. Berghem, Clas (Nicolaes) Pietersz,
holländsk målare och etsare, f. i Haarlem 1620,
d. i Amsterdam 1683, var lärjunge af v. Goyen,
J. Wils och J. B. Weenix, hvilka båda sistnämnde
tillhörde den italienska riktningen. Huruvida han
studerat äfven i Italien är icke med visshet
kändt, men man har anledning att tro det,
eftersom han blef sitt hemlands natur otrogen
och i stället målade sydländska landskap med
glödande sol och klart genomskinlig luft. B. var
en af hufvudrepresentanterna för den idylliske
genren, och hans landskapsmålningar med sitt
staffage af herdar och herdinnor, bondfolk i
landtliga sysselsättningar, kreatur m. m. ega
ett slags frändskap med den antika bukoliska
diktningen (t. ex. Teokrits). Äfven som
kopparetsare (särskildt af djur) skapade B. sig
ett framstående namn. Arbeten af honom finnas
i nästan alla större samlingar. I Stockholms
nationalmuseum är han representerad med ej
mindre än sex målningar. – Hans inflytande på
det holländska landskaps- och djurmåleriet blef
stort, om ock ej lyckligt.
Berchta (Fornhögt. Pehrata, "den lysande",
nuv. namnet Berta; jfr Sv. bjert) är namnet
på ett i tyska folksagor förekommande qvinligt
gudaväsende.
Berchtenlaufen (-jagen, -gehen), ett slags
karnevalsfest, som mellan juldagen och
trettondedagen firas på åtskilliga orter i södra
Tyskland. Festen står sannolikt i samband med
minnet af gudinnan Berchta.
Berchtesgaden, ett alplandskap i sydöstra hörnet
af Bajern. Fordom tyskt riksstift. Hufvudorten,
som har samma namn som landet, eger en härlig
belägenhet och besökes mycket af resande.
Berchtoldstag, tysk folkfest. Se Bechteltag.
Berckheyde, bröderna Job och Gerrit,
holländska målare från Haarlem, den förre f. 1630
och d. 1693, den senare f. 1638 och d. 1698.
Deras arbeten utgöras till störste delen
af stadsprospekter, arkitekturmålningar
och landskap med många figurer. Stockholms
nationalmuseum eger af Gerrit ett Hamnstycke
med byggnader och figurer.
Berditsjev l. Berdyczev, kretsstad i ryska
guvern. Kiev (Ukrajna), vid floden Guilopjat,
ej långt från Volyniens gräns. 53,787
innev. (1871), till störste delen judar. B.,
som är medelpunkten för den sydryske handeln
med Tyskland, är furst Radzivils enskilda
tillhörighet.
Berdjansk, stad i ryska guvern. Taurien, vid
floden Berdas utlopp i Azovske sjön. 12,460
innev. (1867). Liflig handel.
Beredning. Se Bevillnings-beredning och Rikets
allmänna ärendens beredning.
Beredskap. 1) Sjöv. Med afseende på den tid,
som är behöflig för att sätta svenska flottans
fartyg i fullt stridsfärdigt skick, äro dessa
förlagda i 1:sta, 2:dra och 3:dje beredskap,
upplagda eller under reparation. Fartyg, som
äro förlagda i 1:sta beredskap, skola vara sjö-
och stridsfärdiga inom två, i 2:dra beredskap
inom fem och i 3:dje beredskap inom tio dygn
efter derom erhållen befallning. I 3:dje
beredskap förläggas endast tacklade fartyg
(icke pansarfartyg). Under reparation sägas
de fartyg vara, till hvilkas iståndsättande
fordras längre tid än en månad. De fartyg,
som icke äro ute på expedition och icke
häller äro förlagda i beredskap eller
under reparation, sägas vara upplagda.
R. P.
2) Krigsv. Beredskap kallas vid
bevakningstjensten de trupper, som under
en särskild befälhafvare vanligen bivakera
vid förposternas hufvudstyrka och skola
vara färdiga att när som hälst utrycka till
fältvakternas understöd. Beredskapen bildas
oftast af de senast aflösta fältvakterna, som
då kunna förstärkas med kavalleri och artilleri.
G. U.
Beregh [bärräg]. 1) Ungerskt komitat, vid
gränsen mot Galizien. 3,727 qv.-kilom. (67,7
qv.-mil). 159,223 innev. (1869). Den norre
delen uppfylles af Karpaterna. Bergsbruket
lemnar guld, jern och i synnerhet alun. – 2)
B.-Szasz, hufvudort i detta komitat, vid Teis’
biflod Szernye. 6,270 innev. (1869). Fordom
sachsisk koloni.
Berendes, svensk-finsk slägt Se Berndes.
Berengar, namn på tvänne konungar i
Italien, hvilka på mödernet voro beslägtade
med karolingerna. – B. I, son till hertig
Eberhard af Friaul och kejsar Ludvig den frommes
dotter Gisela, blef efter sin faders död, 874,
markgrefve af Friaul och bemäktigade sig 888,
efter Karl den tjockes frånfälle, Italiens
krona. Han måste likväl hela sin lefnad kämpa med
medtäflare. Först besegrades han af hertig Guido
af Spoleto, som 888 blef vald och 891 af påfven
krönt till konung af Italien. Konung Arnulf
af Tyskland förjagade Guido 893 och insatte
B. åter. Efter Guidos död, 894, förnyades striden
med dennes son Lambert. Vid dennes död, 898, tog
dock B. hela Lombardiet i besittning. Sedermera
fick han en ny motståndare i konung Ludvig af
Nedre Burgund, hvilken, ehuru besegrad år 900,
återkom året derpå, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
