Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelholm - Engelholm - Engelsberg, eller Englikbenning - Engeltofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kleresi-statens underhåll 1,098 samt
diverse otiera och allmänna besvär 1,392
rdr bko. Staden, som vid riksdagarna
liar ordningsnummern 57, liör till 5:te
klassens stiider.
Före de stora eldsvådorna liar
staden sträckt sig längre i norr än for
närvarande är händelsen, och det tros,
att åt detta håll fordom något
försvarsverk varit anlagdt, likasom på den vid
]lönne-åns utlopp belägna Rönneholm,
der ett kastell lär hafva stått. Söder
om staden och på andra sidan om ån
anlade Gustaf Horn år 164i två
batterier, för att från dem beskjuta staden.
— I Engelholms grannskap ligga
åtskilliga tegelbruk, t. ex. vid Huntby,
B jellegården, Rebbelberga, på Villan
och Engeltofta, de bägge sistnämda
ansenliga. Laxfisket vid Luntertun, midt
imellan staden och hamnen, är för
närvarande af föga betydenhet mot hvad
det förut varit.
Engelholm. Gods i St. Annæ
socken och Hammarkinds härad af
Östergötlands län, på en vacker holme,
fordom kallad Andö (Andö?) 1 V2 mantal
frälsesäteri, med underlydande på den
nu landfasta Mörkön och på Tonö samt
på fasta landet, tillsammans ett gods
om 27V2 mantal utom 4 3 torp, ett
tegelbruk vid Engelholm, bränneri,
sågverk och kalkugnar; Engelholms
sätesgård, med Ramsdal, Kejsarnäs och
Ka-rebo på fasta landet, äro för sig
taxerade till 17,509 rdr bko; Engelholms
tegelbruk till 1,480 rdr banko; af det
underlydande äro 141/s hemman
taxerade till 4 5,536 rdr bko. Engelholm
med nästan allt det, som nu lyder
derunder, har hört under Stegeborg i
hertig Johans tid eller varit bland hans
arfvegods, men utbyttes eller köptes af
Erik Göransson Ulfsparre omkr. 1615
och 1624 ; godset tillhörde sedermera
öfverste Axel Spens, landshöfdingen
friherre Axel Rosenhane 1 683 (då säteri
af 2 allodialhemman), Joh. Gabrielsson
Natt och Dag 1687, H. Reutercrantz
och 1700 dennes enka. Hon sålde år
1719 Engelholm till riksrådet grefve
Jakob Spens († 1721), hvars fru, B.
Bonde, gjorde godset till fideikommiss.
Engelholm har sedan varit innehafdt
af general-löjtnanten grefve Axel Spens,
hans brorson fältmarskalken grefve
Gabriel Spens, dennes bror majoren grefve
Fredr. Gust. Spens, hans son,
kapite-nen grefve Carl Gabriel, och 1856 af
dennes brorsson, grefve Carl Ax. Spens.
Engelsberg, eller Englikbenning
(benning, af bända = uppröjning). Masugn
och jernbruk i Vester-Wåla socken och
Gamla Norbergs härad af Westerås län,
nära sjön Åmänningen samt vid
Nor-bergs-jernvägen och Strömsholms
kanal, ett gammalt verk, hvars hytta
anlades i början af 1600-talet och år
1625 kallades Engletsbo. Den första
hammaren skall hafva blifvit anlagd
redan i konung Sigismunds tid år 1597
och privilegierad" samma år. I Carl
XI:s tid, år 1663, uppfördes en ny
masugn i stället för den gamla och
förfallna, och för den nya erhölls sex års
frihet. Den år 1597 anlagda
hammarens begagnande blef förbjudet 1 685;
men kyrkoherden i socknen, Petrus
Johannis, som var en af delegarne i
bruket, utverkade icke desto mindre
tillstånd till samma hammares
begagnande, och sedan 1689 voro två hamrar i
gång. För närvarande har bruket
oinskränkt smidesrätt och tillverkade år
1854: 1,5 50 sk’tb stångjern, i värde
motsvarande 30,000 rdr bko, hvaraf i
bevillning erlades 60 rdr bko. Bland
egare märkas: Gyllenhök mot slutet af
1600-talet, Strömer från 1707,
Söderhjelm från 1728, Hebbe från 1788; år
1825 C. G. Timm, i hvars familj
egendomen är fideikommiss. Engelsbergs
gård består af V, mantal skatte med
qvarn om 3 par stenar, såg och
tegelbruk, alltsammans taxeradt till 6,600
rdr bko, utom 233/g0 mantal dertill
hörande inom socknen.
Engeltofta. Säteri uti Barkåkra
socken och Bjära härad af Christianstads
län, en fjerdedels mil norr om
Rönneåns utlopp i Skelder-viken, är häradets
enda säteri, hvars egor sträcka sig från
hafsstranden ända upp mot Hallands ås.
När gården grundlades, är obekant,
likasom dess äldre historia före år 1620.
Man har visserligen velat påstå, att
Engeltofta tillhört den Danska ätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
